Lätta fakta om Saint Barthélemy - Sveriges sista koloni
Lästid 5 minuter
1878 sålde Sverige sin koloni S:t Barthélemy i Västindien till Frankrike. Innan försäljningen genomfördes en folkomröstning bland S:t Barthélemys invånare som resulterade i att 351 av 352 röstade ja till en återförening med Frankrike som tidigare varit ägare till ön. Därmed hade Sverige förlorat sin sista koloni.
Drottninggatan i Gustavia, Saint Barthélemy i Västindien, 1870. Saint Barthélemy var en svensk koloni 1784–1878.
"På modet" med kolonier
År 1655 förlorade Sverige kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden i Nordamerika till holländarna. Under kolonialismens era på 1700-talet ville många betydelsefulla personer i Sverige att svenska staten skulle skaffa en ny koloni. Det gällde för Sverige att finna ett område som kunde förse landet med billiga råvaror och bli en marknad för det svenska järnet.
Under ett besök i Frankrike år 1784 lyckades kung Gustav III överta den lilla ön S:t Barthélemy i Västindien mot att fransmännen fick vissa handelsrättigheter i Göteborg.
ANNONS
ANNONS
En fattig ö långt från Sverige
När de första svenskarna kom till den lilla ön blev de besvikna. På ön fanns det bara 739 personer, av dem var 281 svarta slavar. Det saknades vägar på den klippiga ön och det var ont om dricksvatten.
På ön producerades en del jordbruksvaror: bomull, socker, kakao, tobak och frukter. Men det handlade om små mängder. En av öns största tillgångar var dess skyddade naturhamn.
Öns enda stad döptes till Gustavia
Den svenske kommendanten lät nu bygga flera hus i öns enda stad, som fick namnet Gustavia.
Huvudspråket på S:t Barthélemy var franska, men det talades även engelska i staden, där cirka 500 personer bodde. Svenska talades nästan bara av öns högre tjänstemän, en del affärsmän och bland de soldater som bemannade öns lilla garnison.
Uppbyggnadsarbetet på ön var svårt eftersom man drabbades av svåra orkaner och gula febern-epidemier. Men ändå såg det ganska ljust ut efter några år eftersom ön förklarades vara ett frihandelsområde. Det lockade till sig handelsmän från andra öar och folkmängden ökade kraftigt. Hundratals skepp från olika länder anlände till ön årligen.
1787 invigdes en svensk kyrka (Sofia Magdalena) på ön som nu också hade en svensk präst.
Svenska Västindiska Kompaniet
1786 inrättades det Svenska Västindiska Kompaniet som fick handelsrättigheterna på Västindien och Nordamerika samt förvaltningsrätt över kolonin.
Karta över Saint Barthélemy, 1801. Ön är i storlek ungefär som Visingsö i Vättern. Klicka på länken ovan så kan du se kartan i högre upplösning.
På ön representerades den svenska kronan (staten) av en guvernör. Men det var Svenska Västindiska Kompaniet som ansvarade för underhåll av hamnen och lönerna till tjänstemännen. Inkomster och tullavgifter fördelades så att guvernören (svenska staten) fick en fjärdedel, medan resten (3/4) tilldelades kompaniet. År 1805 upphörde kompaniets privilegier på ön varefter inkomsterna från tullavgifter och annat övergick till svenska staten.
Öns blomstringsperiod
Tiden kring år 1800 var öns blomstringsperiod. Befolkningen uppgick då till cirka 6 000 personer varav omkring 5 000 bodde i Gustavia. Krigen (Napoleonkrigen) rasade runtomkring och svenskarnas neutrala frihamn användes flitigt av alla krigförande parter.
ANNONS
ANNONS
Men när Sverige, Danmark, Preussen och Ryssland år 1800 bildade ett neutralitetsförbund för att skydda sig mot britternas kaperier tröt Storbritanniens tålamod och en brittisk flotta erövrade ön. Men de återlämnade ön efter ett år.
Under 1840 uppstod det diskussioner i Sverige om det var lämpligt att vi skulle ha en ö där det fanns slavar. Därför anslog den svenska riksdagen medel till friköpande av de 539 slavar som då fanns i kolonin. År 1847 kunde fästningen i Gustavia med fyra skott signalera att slaveriet på S:t Barthélemy nu för alltid var slut.
Sverige var sent ute med att frige slavar. Då hade USA:s nordstater för länge sedan förbjudit slaveriet och Storbritannien hade följt efter, hela fjorton år tidigare än Sverige.
1863 uppgick befolkningen på S:t Barthélemy till cirka 2 800 personer. Vid den sista folkräkningen 1875 hade den minskat till 2 300 invånare varav cirka 800 bodde i Gustavia.
I samband med att slaveriet förbjöds började nedgångsperioden för den lilla ön, och i Sverige försökte man göra sig av med kolonin som kostade staten ca 25 000 riksdaler om året. Varken Italien eller USA ville köpa vår koloni. Det var inte förrän under Oscar II:s tid (var kung 1872-1907) som Sverige lyckades sälja ön till Frankrike. Priset blev 320 000 franc samt 80 000 franc för svenskarnas fallfärdiga egendomar på ön.
I databasen Trans-Atlantic Slave Trade Database finns 1 283 slavar registrerade som anlända till S:t Barthélemy. Av dessa hade 421 transporterats på brittiska fartyg, 536 på danska eller baltiska fartyg, 250 på franska fartyg och 76 på amerikanska fartyg.
Den svenska slavhandeln var liten till sin omfattning jämfört med många andra länder. Enligt den hittills mest detaljerade kartläggningen av den transatlantiska slavhandeln identifieras totalt 34 941 slavtransporter över Atlanten. I denna databas (se ovan) finns endast tio resor där skeppet är registrerat som svenskt.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur hamnade ön S:t Barthélemy i svensk ägo?
Ge en kort beskrivning av ön S:t Barthélemy.
Vilka var de vanligaste språken som talades på ön?
Hur många bodde på ön under dess blomstringstid i början av 1800-talet?
När upphörde slaveriet och slavhandeln på S:t Barthélemy?
Sverige var sena med att förbjuda slaveri. Motivera.
Tycker du det var bra eller dåligt att Sverige sålde sin sista koloni? Motivera.
Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...
År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...
Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...
Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?
