Ostindiska kompaniet, del 1 : En lång och farofylld resa
Lästid 6 minuter
Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till sjukhus och universitet i Göteborg. Följ med på det farofyllda äventyret - en resa till Kanton i Kina.
"Ostindiefararen Finland i storm". Del av en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg.
Handeln med Asien var gammal
När det svenska Ostindiska kompaniet bildades i juni 1731 var det inte de första handelsvägarna till Ostasien som etablerades. Kryddor, siden och andra exotiska varor hade länge fraktats till Europa landvägen, vilket skedde med hjälp av karavaner. Portugiser och spanjorer hade dessutom funnit sjövägar till Ostasien redan på 1500-talet och det första ostindiska kompaniet bildades av portugiserna år 1587.
Svenska Ostindiska kompaniet
Initiativet till ett svenskt ostindiskt kompani hade tagits av den tyskättade Hindrich König, den skotske adelsmannen Colin Campbell samt den svenske köpmansonen Niclas Sahlgren. Den svenska regeringen hade länge motsatt sig ett ostindiskt kompani; dels för att man ansåg att Sverige skulle vara självförsörjande, dels för att man ansåg att handeln skulle leda till ”yppighet och överflöd”, något man vid denna tidpunkt inte ville uppmuntra.
ANNONS
ANNONS
Efter mycket debatterande insåg regeringen dock de stora fördelarna som handeln kunde medföra för Sveriges ekonomi, och hädanefter gjorde man allt för att underlätta dess grundande. Den 14 juni 1731 beviljades ”Henrik König & Compagnie att idka handel med alla platser öster om Godahoppsudden”, vilket därmed inledde den första oktrojen. Med en oktroj avsågs en period på 15 eller 20 år då ett kompani hade ensamrätt att driva handel med Indien och Kina.
De flesta resorna gick till Kanton i Kina
Svenska Ostindiska kompaniet varade i fem oktrojer fram till 1813. Under årens lopp gjordes 132 resor i kompaniets regi - trots namnet blev det endast tre resor till Indien. De allra flesta expeditionerna kom att gå till Kanton i Kina.
37 fartyg byggdes för kompaniets räkning och 1 000 personer fick genom åren sin anställning här, vilket inte var mycket jämfört med andra kompanier i Europa. Det holländska handelskompaniet hade till exempel 400 fartyg och 10 0000 anställda under sin tid.
Bild: SO-rummet.se Resan till Kina var ett farofyllt äventyr som ledde över tre kontinenter.
Kompaniet var viktigt för Göteborgs utveckling som handelsstad
Affärerna blomstrade under den första halvan av kompaniets livstid. Flera av kompaniets styrelsemedlemmar blev mycket förmögna. Niclas Sahlgren donerade sedermera en stor summa pengar som lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset, medan William Chalmers initierade den industriskola som kom att bli Chalmers tekniska högskola.
Göteborg som stad blomstrade under kompaniets tid. Auktionerna med de exotiska varorna från Kina var öppna för allmänheten och lockade till sig många nyfikna spekulanter - inte bara från Göteborg utan även från övriga landet. Dagen då ett skepp skulle avresa eller återkom efter en lång expedition var en folkfest som följdes av många åskådare på land.
ANNONS
ANNONS
Ett farofyllt äventyr
En resa till Kina var en lång expedition, som vanligtvis varade i 18 månader. Vid Klippan utanför Göteborg lastades fartygen med trä, järn, tjära och styckegods som skulle säljas i den spanska hamnstaden Cadiz i utbyte mot silverpiastrar, som var betalningsmedlet i Kina.
Den skotske adelsmannen Colin Campbell var en av initiativtagarna till det svenska Ostindiska kompaniet.
Det vanliga var att två skepp seglade iväg i varje expedition. Skeppen avseglade i början på året och den första etappen till Cadiz gick oftast den långa vägen norr om Skottland, då passagen genom Engelska kanalen ansågs alltför riskabel. Kyla, mörker och stormar gjorde den första etappen till den svåraste på hela resan och flera skepp förliste redan i detta tidiga stadium.
Från Cadiz fortsatte expeditionen söderut mot Godahoppsudden och efter att ha rundat denna följde en lång seglats över Indiska Oceanen.
På Java gjorde man uppehåll för att fylla på förråden av färskt vatten, frukt och grönsaker. Eftersom många av besättningsmännen hade insjuknat eller dött på den långa färden var det oftast också dags att mönstra på nya sjömän.
Den sista etappen från Java till Kina var svår, med starka strömmar och förrädiskt vatten. För att klara denna etapp gällde det att använda sig av monsunvindarna - missade man dessa var det omöjligt att segla norrut och man kunde bli tvungen att återvända till Java och vänta i flera månader på nästa tillfälle.
Väl framme i Macao lotsades skeppet till sist uppför Pärlfloden till staden Wampoas hamn. Här låg skeppet i upp till fem månader medan superkargörerna reste vidare upp till Kanton för att göra affärer.
När skeppet var lastat till bredden med varor av olika slag samt proviant för den långa hemresan var det dags för avfärd. Även på hemresan stannade man till på Java, men därefter inte förrän på öarna St Helena eller Ascension.
ANNONS
ANNONS
Via Engelska kanalen nådde man slutligen sin hemmahamn vid Klippan utanför Göteborg. Med mindre båtar fördes lasten uppför älven till det stora magasinet på Norra Hamngatan, där varorna såldes på auktion under de kommande veckorna.
Besättningen avtackades med en stor fest, som kunde vara upp till en vecka. Det stora äventyret hade nått sitt slut.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur bidrog Ostindiska kompaniets verksamhet till Göteborgs utveckling under 1700-talet och tidigare delen av 1800-talet?
Berätta kortfattat om bildandet av det svenska Ostindiska kompaniet.
Hur många resor genomförde Svenska Ostindiska kompaniet under sin verksamhetsperiod och till vilka destinationer?
Vilka varor förde kompaniets skepp med sig från Göteborg, och varför såldes det mesta i Spanien?
Redogör kortfattat för hur en typisk resa till Kina kunde se ut, inklusive resväg, hamnbesök, faror och utmaningar.
Ta reda på:
Vilka andra europeiska stater vid den här tiden hade västindiska och/eller ostindiska handelskompanier?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Sven T Kjellberg, Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813, Allhem, 1974 Robert Hermansson, Det stora svenska äventyret - boken om Svenska Ostindiska Compagniet, Breakwater Publishing, 2003 Tore Frängsmyr, Ostindiska kompaniet, Bra Böckers Bokförlag, 1976 Kristina Söderpalm, Ostindiska Compagniet - affärer och föremål, Göteborgs stadsmuseum, 2003 Kristian Wedel m.fl., Ostindiefararen Götheborg - en resa i historiskt kölvatten, Bra Böcker AB, 2007
FÖRFATTARE
Text: Kerstin Ackerhans
Artikelserie om
Svenska Ostindiska Kompaniet
1
Ostindiska kompaniet, del 1 : En lång och farofylld resa
Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...
Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...
Lördagen den 21 februari 1784 sitter en av Europas regenter vid vulkanen Vesuvius fot, en mil sydost om Neapel, för att vila inför klättringen mot toppen. Även om han bärs på bår den sista biten finner regenten utflykten obekväm och trist, trots ett strålande väder. Kanske är det den tilltagande svavellukten och de väldiga askhögarna som irriterar de kungliga näsborrarna. Eller också upptas hans tankar av den komplicerade storpolitiken, något som var den egentliga orsaken till resan från Drottningholms slott, via Florens och Rom. Kungens - Gustav III - ”Italienska resa” 1783-1784 kamouflerades som en kulturell resa men syftade mer till att stärka Sveriges ställning i den europeiska allianspolitiken...
Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...
Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...
Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
