Ostindiska kompaniet, del 1 : En lång och farofylld resa

Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till sjukhus och universitet i Göteborg. Följ med på det farofyllda äventyret - en resa till Kanton i Kina.
M

"Ostindiefararen Finland i storm". Del av en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg.

Handeln med Asien var gammal

När det svenska Ostindiska kompaniet bildades i juni 1731 var det inte de första handelsvägarna till Ostasien som etablerades. Kryddor, siden och andra exotiska varor hade länge fraktats till Europa landvägen, vilket skedde med hjälp av karavaner. Portugiser och spanjorer hade dessutom funnit sjövägar till Ostasien redan på 1500-talet och det första ostindiska kompaniet bildades av portugiserna år 1587.

Svenska Ostindiska kompaniet

Initiativet till ett svenskt ostindiskt kompani hade tagits av den tyskättade Hindrich König, den skotske adelsmannen Colin Campbell samt den svenske köpmansonen Niclas Sahlgren. Den svenska regeringen hade länge motsatt sig ett ostindiskt kompani; dels för att man ansåg att Sverige skulle vara självförsörjande, dels för att man ansåg att handeln skulle leda till ”yppighet och överflöd”, något man vid denna tidpunkt inte ville uppmuntra.

ANNONS

Efter mycket debatterande insåg regeringen dock de stora fördelarna som handeln kunde medföra för Sveriges ekonomi, och hädanefter gjorde man allt för att underlätta dess grundande. Den 14 juni 1731 beviljades ”Henrik König & Compagnie att idka handel med alla platser öster om Godahoppsudden”, vilket därmed inledde den första oktrojen. Med en oktroj avsågs en period på 15 eller 20 år då ett kompani hade ensamrätt att driva handel med Indien och Kina.

De flesta resorna gick till Kanton i Kina

Svenska Ostindiska kompaniet varade i fem oktrojer fram till 1813. Under årens lopp gjordes 132 resor i kompaniets regi - trots namnet blev det endast tre resor till Indien. De allra flesta expeditionerna kom att gå till Kanton i Kina.

37 fartyg byggdes för kompaniets räkning och 1 000 personer fick genom åren sin anställning här, vilket inte var mycket jämfört med andra kompanier i Europa. Det holländska handelskompaniet hade till exempel 400 fartyg och 10 0000 anställda under sin tid.

Resan till Kina var ett farofyllt äventyr som ledde över tre kontinenter. Illustration av Sven Nordqvist.

Kompaniet var viktigt för Göteborgs utveckling som handelsstad

Affärerna blomstrade under den första halvan av kompaniets livstid. Flera av kompaniets styrelsemedlemmar blev mycket förmögna. Niclas Sahlgren donerade sedermera en stor summa pengar som lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset, medan William Chalmers initierade den industriskola som kom att bli Chalmers tekniska högskola.

Göteborg som stad blomstrade under kompaniets tid. Auktionerna med de exotiska varorna från Kina var öppna för allmänheten och lockade till sig många nyfikna spekulanter - inte bara från Göteborg utan även från övriga landet. Dagen då ett skepp skulle avresa eller återkom efter en lång expedition var en folkfest som följdes av många åskådare på land.

ANNONS

Ett farofyllt äventyr

En resa till Kina var en lång expedition, som vanligtvis varade i 18 månader. Vid Klippan utanför Göteborg lastades fartygen med trä, järn, tjära och styckegods som skulle säljas i den spanska hamnstaden Cadiz i utbyte mot silverpiastrar, som var betalningsmedlet i Kina.

Den skotske adelsmannen Colin Campbell var en av initiativtagarna till det svenska Ostindiska kompaniet.

Det vanliga var att två skepp seglade iväg i varje expedition. Skeppen avseglade i början på året och den första etappen till Cadiz gick oftast den långa vägen norr om Skottland, då passagen genom Engelska kanalen ansågs alltför riskabel. Kyla, mörker och stormar gjorde den första etappen till den svåraste på hela resan och flera skepp förliste redan i detta tidiga stadium.

Från Cadiz fortsatte expeditionen söderut mot Godahoppsudden och efter att ha rundat denna följde en lång seglats över Indiska Oceanen.

På Java gjorde man uppehåll för att fylla på förråden av färskt vatten, frukt och grönsaker. Eftersom många av besättningsmännen hade insjuknat eller dött på den långa färden var det oftast också dags att mönstra på nya sjömän.

Den sista etappen från Java till Kina var svår, med starka strömmar och förrädiskt vatten. För att klara denna etapp gällde det att använda sig av monsunvindarna - missade man dessa var det omöjligt att segla norrut och man kunde bli tvungen att återvända till Java och vänta i flera månader på nästa tillfälle.

Väl framme i Macao lotsades skeppet till sist uppför Pärlfloden till staden Wampoas hamn. Här låg skeppet i upp till fem månader medan superkargörerna reste vidare upp till Kanton för att göra affärer.

ANNONS

När skeppet var lastat till bredden med varor av olika slag samt proviant för den långa hemresan var det dags för avfärd. Även på hemresan stannade man till på Java, men därefter inte förrän på öarna St Helena eller Ascension.

Via Engelska kanalen nådde man slutligen sin hemmahamn vid Klippan utanför Göteborg. Med mindre båtar fördes lasten uppför älven till det stora magasinet på Norra Hamngatan, där varorna såldes på auktion under de kommande veckorna.

Besättningen avtackades med en stor fest, som kunde vara upp till en vecka. Det stora äventyret hade nått sitt slut.

LÄS MER: Svenska Ostindiska Kompaniet (artikelserie)

LÄS MER: Ostindiska kompaniet

LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur bidrog Ostindiska kompaniets verksamhet till Göteborgs utveckling under 1700-talet och tidigare delen av 1800-talet?
     
  2. Berätta kortfattat om bildandet av det svenska Ostindiska kompaniet.
     
  3. Hur många resor genomförde Svenska Ostindiska kompaniet under sin verksamhetsperiod och till vilka destinationer?
     
  4. Vilka varor förde kompaniets skepp med sig från Göteborg, och varför såldes det mesta i Spanien?
     
  5. Redogör kortfattat för hur en typisk resa till Kina kunde se ut, inklusive resväg, hamnbesök, faror och utmaningar.

Ta reda på:

  1. Vilka andra europeiska stater vid den här tiden hade västindiska och/eller ostindiska handelskompanier?

     

 

Litteratur:
Sven T Kjellberg, Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813, Allhem, 1974
Robert Hermansson, Det stora svenska äventyret - boken om Svenska Ostindiska Compagniet, Breakwater Publishing, 2003
Tore Frängsmyr, Ostindiska kompaniet, Bra Böckers Bokförlag, 1976
Kristina Söderpalm, Ostindiska Compagniet - affärer och föremål, Göteborgs stadsmuseum, 2003
Kristian Wedel m.fl., Ostindiefararen Götheborg - en resa i historiskt kölvatten, Bra Böcker AB, 2007
 

FÖRFATTARE

Text: Kerstin Ackerhans

Senast uppdaterad: 5 december 2024
Publicerad: 13 september 2013

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.

Brännvinets historia i Sverige

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av...

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

L
Slavskepp

Ombord på slavskeppet Sweriges Wapen

År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i...

L
Karacker

Portugals handelsvälde i Asien vilade på vapenmakt

Det handelsvälde Portugal skapade i Indiska oceanen vilade ytterst på vapenmakt. Men det var inte...

M
skeppsbrott

Ett skeppsbrott år 1585

Portugal härskade över ett stort sjö- och handelsvälde i Asien. Erövringarna hade börjat i och med...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Hi

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Flygarns Haga

Göteborgs historia

Under medeltiden och ända fram till och med freden i Roskilde 1658 ägde Danmark landskapen Halland...

Hi
Ostindiefarare

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna