Tagg om Årstafrun

Årstafrun (Märta Helena Reenstierna)

Miniatyrporträtt från 1796 av Märta Helena Reenstierna.

"Årstafrun", egentligen Märta Helena Reenstierna (1753-1841), var författare till den omfångsrika Årstadagboken (utgiven i tre delar 1946-1953). Den skildrar herrgårdens vardagsliv och salongskultur under den gustavianska tidens slutskede.

År 1793 började frun på Årsta gård, Märta Helena Reenstierna, skriva den dagbok som hon troget fullföljde i 46 år och som är vår främsta kunskapskälla när det gäller herrgårdsliv i fest och vardag förr i tiden.Märta Helena Reenstierna stiger fram ur historien som en ganska vanlig kvinna, en adelsdam, men inte en av de mera förmögna, utan en herrgårdsfru som själv tog del i arbetet på herrgården.

ANNONS

Märta Helena Reenstierna var en vanlig kvinna och ändå mycket ovanlig, eftersom hon det året hon fyllde 40 år började skriva dagbok. Hon fortsatte varje dag att med sirlig piktur på finlinjerade blad, vikta på längden till smala spalter, teckna ned allt stort och smått som hände på gården. År 1840 var hon tvungen lägga ned pennan på grund av sin dåliga syn. Året därpå dog hon.

LÄS MER: Så bodde man förr, del 2: Herrgården

LÄS MER: Maten förr: I herrgårdens kök

Litteratur:
Märta Helena Reenstierna, Årstadagboken 1-3, journaler från åren 1793-1839, Forum, 1993
Gustaf Näsström, Forna dagars Sverige, 1700-talet, Bonniers, 1962

Text: Jane Fredlund, journalist, kulturhistoriker och författare

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Kända personer 1776-1914

Sveriges historia

Taggar:

Berömda kvinnor

Genus och genusperspektiv

Adel och aristokrati

Här nedan hittar du material som kan relateras till Årstafrun.

Spara som favorit

Uppdaterad: 3 augusti 2023

Publicerad:

21 april 2022

ANNONS

Artiklar om Årstafrun (Märta Helena Reenstierna)

Maten förr: I herrgårdens kök

av: Jane Fredlund

2022-02-18

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

Så bodde man förr, del 2: Herrgården

av: Jane Fredlund

2022-02-13

I slutet av 1700-talet hade Sverige drygt två miljoner invånare. Landet var glest bebott. Nittio procent av befolkningen bodde på landsbygden. De sociala skillnaderna var enorma, även om ståndsprivilegierna började luckras upp. Fem procent av befolkningen räknades till ståndspersonerna. Det var ett gynnat fåtal som bodde på herrgårdarna. I herrgårdens domäner ingick åkrar, ängar, betesmarker och skog. I trakter med järnhantering hörde gruvor, masugnar och smedjor till ägorna. Herrgården var ett stort ekonomiskt företag som krävde stor tjänarstab...

+ Läs mer

Länkar om Årstafrun (Märta Helena Reenstierna)

Sortera efter:

Årstafruns dolda dagböcker

Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om Årstafruns dagböcker. Dagboken handlar om Märta Helena Reenstierna också kallad Årstafrun. Under åren 1793-1839 förde hon dagbok över sitt liv på Årsta gård, både korta notiser om vardagens arbete och längre reflektioner över tillvaron. Ibland är det fest och glatt sällskap, men oftare sorg och bekymmer. Årstafrun hinner begrava både sin man och de åtta barnen innan hennes eget liv är över. Kristina Ekero Eriksson har läst den kompletta dagboken och valt ut vissa händelser som hon berättar lite mer om. Boken innehåller också en hel del bilder bland annat foton på dagbokssidor och olika föremål från Årsta gård...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Livet på landet och i staden 1776-1914

Kända personer 1776-1914

Kvinnohistoria och genushistoria

Taggar:

Årstafrun (Märta Helena Reenstierna)

Berömda kvinnor

Genus och genusperspektiv

Adel och aristokrati

Spara som favorit

Årstafrun ger inblick i en dold värld

Artikel i tidningen Populär Historia där Kristina Ekero Eriksson berättar om Märta Helena Reenstierna. Samtidigt som Jane Austen skrev sina romaner om livet på den engelska landsbygden, satt en svensk adelskvinna vid namn Märta Helena Reenstierna och förde dagbok på Årsta gård utanför Stockholm...

Kategorier:

Gustavianska tidens Sverige

Livet på landet och i staden 1776-1914

Kända personer 1776-1914

Kvinnohistoria och genushistoria

Taggar:

Berömda kvinnor

Adel och aristokrati

Genus och genusperspektiv

Årstafrun (Märta Helena Reenstierna)

Spara som favorit

Loading content ...