Gustav III:s ryska krig 1788-1790 var ett svenskt anfallskrig mot Ryssland som startades av Gustav III. Enligt 1772 års regeringsform fick kungen inte inleda krig utan riksdagens godkännande. För att få kriget att framstå som ett försvarskrig lät Gustav III iscensätta ett ryskt anfall mot Sverige. Svenska soldater utklädda till kosacker anföll en gränspostering vid Puumala i Savolax.
Syftet med kriget var att bryta det hot om inringning som alliansen mellan Ryssland och Danmark utgjorde. Kriget mellan Osmanska riket och Ryssland, som hade börjat 1787, gav Gustav III ett tillfälle att anfalla eftersom Ryssland redan var upptaget på en annan front.
Det oavgjorda slaget vid Hogland stoppade dock offensiven mot Sankt Petersburg. Det första slaget vid Svensksund 1789 blev ett nederlag. Läget hade också förvärrats av Anjalaförbundet – en grupp svenska officerare i Finland som motsatte sig kriget. De ansåg att Gustav III hade startat det utan riksdagens godkännande och därför brutit mot grundlagen. Sammanlagt 113 officerare skrev under en deklaration där de krävde att striderna skulle stoppas och att riksdagen skulle kallas in. Kungen såg Anjalaförbundets agerande som ett allvarligt uppror och ett hot mot sin makt.
Danmark gick in i kriget på Rysslands sida, men fientligheterna upphörde efter påtryckningar från Storbritannien och Preussen.
Efter svensk seger vid det andra slaget vid Svensksund ingicks i augusti 1790 freden i Värälä utan landavträdelser.
Kungens lustjakt blev ett flytande högkvarter
Gustav III ledde delar av kriget från lustjakten Amphion, som från början hade byggts för nöjesturer. Fartygets praktfulla kajuta liknade ett rum i ett slott, men under kriget användes den för militära möten.
Sommaren 1790 beslutade kungen och hans officerare där att anfalla den ryska flottan vid Svensksund. Amphion blev alltså som en blandning av en lyxyacht och en flytande ledningscentral.
Fartygets stora akterspegel och kungliga kajuta finns bevarade på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Bild: Okänd Svenska krigsfartyg utrustas för krig på Stockholms ström 1788. Akvarell av Louis Jean Desprez, 1788.
Kunglig krigspropaganda
Under kriget med Ryssland 1788-1790 var krigspropaganda en viktig del av Gustav III:s politik. Genom order till biskoparna lät Gustav III prästerna från predikstolarna sprida kungens budskap om svenska segrar och om nödvändigheten av att älska kungen och vara honom trogen. Även i tidningar och broschyrer utmålades oavgjorda slag som lysande segrar och fiendens förluster som katastrofala medan de egna nederlagen förtegs.
Allteftersom kriget fortsatte blev den kungliga administrationen alltmer skicklig på att förvränga nyheter.
ANNONS
ANNONS
Arméns flotta i Finland
Arméns flotta i Finland var benämningen på den del av skärgårdsflottan som var stationerad i Finland från 1770. Den bestod av flera typer av grundgående fartyg som kunde seglas eller ros och därför användas nära kusten. Redan 1756, ett årtionde efter hattarnas ryska krig och tillkomsten av Sveaborg, underställdes galärflottan armén för att bättre kunna understödja operationerna till lands. Galärflottan i Stockholm lydde dock åren 1766-1777 åter under sjöförsvaret.
Stark rivalitet rådde mellan arméns flotta, som prioriterade hotet från Ryssland, och den "riktiga" flottan i Karlskrona, som var inriktad på hotet från Danmark. Arméns flotta kom dock att gynnas under Gustav III, då dess chef, Henrik af Trolle, fick högsta befälet för bägge flottorna. Med de specialkonstruerade fartyg som Fredrik Henrik af Chapman ritade spelade arméns flotta också en viktig roll i den svenska segern vid Svensksund i juli 1790. Sett till antalet deltagande fartyg räknas detta som det största sjöslaget som har utkämpats i Östersjön. År 1824 gick arméns flotta upp i örlogsflottan.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Avsnitt (19:28 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om den gustavianska tidens Sverige. Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper: Gustav III:s statskupp, där han ökar kungamakten, och kuppen mot hans son Gustav IV Adolf, som tvingas från tronen. Det är en för förhållandevis kort period i svensk historia, inte ens 40 år, och innehåller alltså bara regenter som heter Gustav. Men, vad kännetecknar den gustavianska tiden och vad hände mer? Och, hur såg livet ut i de framväxande städerna?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel på Marinmuseums webbplats där du kan läsa om slaget vid Hogland. År 1788 började Gustav III:s ryska krig. Under den första halvan av 1700-talet hade svenska militära framgångar lyst med sin frånvaro. Förlusterna i Stora nordiska kriget och Hattarnas krig hade följts av hårda freder och Gustav III behövde en framgång. Förhoppningen var att vändningen skulle komma i slaget vid Hogland.
Artikel i tidningen Populär historia där Hugo Nordland berättar om Anjalaförbundet. En sammansvärjning mellan finländska och svenska officerare 1788 under det pågående rysk-svenska kriget innebar förräderi mot kungen. Konspiratörerna ville sluta fred med Katarina II av Ryssland – bakom Gustav III:s rygg...
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om Anjalaförbundet - den officerssammansvärjning som startade i den svenska armén under kriget mot Ryssland 1788-90. Anjalaförbundet hade sin bakgrund i en rad missförhållanden inom krigsmakten och det grundlagsstridiga sätt på vilket Gustav III börjat kriget.det...
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1995) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Gustav III. Kungen kommer från sin europeiska resa och kastar sig in i det ödesdigra kriget mot Ryssland, där han deltar i det största sjöslaget i Östersjöns historia. Efter kriget gör han sig enväldig, adelns hat och missnöje kokar, mordplaner spinns och Anckarström genomför sitt attentat på operamaskeraden i Stockholm...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav III (1746–1792) . Gustav III lyckades genom sin politiska begåvning överföra makten från riksdagens ständer till monarken. Som vän av konst och litteratur var Gustav en mecenat av samma rang som Fredrik II av Preussen och Katarina II av Ryssland. Hans krigspolitik väckte en finsk opposition, som lekte med tanken att lösgöra Finland från Sverige. Det gustavianska statsskicket förblev i kraft i Finland då storfurstendömet år 1809 förenades med Ryssland.
Teaterkungen Gustav III är mest känd för lönnmordet på maskeradbalen, men hans liv innan dess kantades av sexskandaler, djärva politiska beslut - och den hatiska konspirationen som blev hans död.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Gustav III så kan du läsa Politik och passion av Henric Bagerius och Louise Berglund, Gustav III av Leif Landen, En bädd av dun av Christopher O’Regan och Gustav III:s ryska krig av Gunnar Arteus. Det är några av de böcker som har legat till grund för det här avsnittet.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav III och mordkomplotten mot honom. Han älskade kultur och teater – men mest av allt älskade han makten. För att nå sina mål tvingades han offra adeln till förmån för folket. Mot slutet av Gustav III:s regenttid hade bilden av teaterfjanten bytts ut mot den av en hänsynslös tyrann. Det hela slutade med mord...
Utförlig fakta om Gustav III (1746-1792) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om teaterkungen Gustav III:s dramatiska krig mot Ryssland 1788-1790. Det är uppenbart att Gustav III aktivt sökte ett krig. Varför? En viktig del av förklaringen är den jakt på ära som utmärker Gustav III:s person och regering. Han hade från barndomen fått höra att han var ”den tredje gustav” som skulle följa i Gustav Vasas och Gustav II Adolfs spår och bereda väg för en ny tid av svensk storhet...
Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om den svenska flottans historia. Den svenska marinen har en lång historia som är intimt förbunden med Sveriges utveckling till ett självständigt rike vid slutet av medeltiden och en stormakt under 1600-talet. Flottan var även mycket betydelsefull på 1700-talet i kampen mot Ryssland och hade så sent som under kalla kriget en viktig roll i vårt kustförsvar...
På Peter Englunds hemsida kan du läsa en essä om Gustav III:s krig mot Ryssland och om det stora sjöslaget vid Svensksund 1790. Svenskarna vann just det slaget men förlorade kriget.
Faktasida på Historiesajten där det berättas om det svensk-ryska kriget 1788-1790. Sedan länge hade Gustav III haft planer på ett krig, antingen mot Danmark-Norge eller Ryssland. När han förstod att han förlorat sitt folks uppskattning och anseende beslöt han att sätta sina krigsplaner i verket. Han var övertygad om att han skulle hälsas med tacksamhet och jubel ifall han återvände som segrare efter ett segerrikt fälttåg…
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Gustav III:s ryska krig och de flesta stora drabbningarna under konflikten. Kriget utspelades 1788-1790 efter att Sveriges kung, Gustav III, anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorat område och att hejda den ryska inblandningen i Sveriges inre angelägenheter. Kriget slutade oavgjort, bland annat på grund av myteri av vissa höga svenska officerare, det så kallade Anjalaförbundet…
Artikel på Historiesajten där du kan läsa om Anjalaförbundet som var ett oppositionsparti som bildades mot Gustav III under hans ryska krig år 1788. När Gustav förstod att han inte var lika populär bland svenskarna längre beslöt han sig för att försöka återvinna folkets kärlek genom krigiska bragder. Men allt gick inte enligt planerna…
