Frihetstidens politiska system var i svår kris. De yngre mössornas krav på privilegieutjämning väckte stark reaktion hos adeln, särskilt inom armén där nedskärningar planerades. Politisk instabilitet och eviga partifejder spädde på missnöjet.
Sedan alla medlingsförsök mellan parterna misslyckats planerade Gustav III en statskupp med hjälp av franska pengar. I planen ingick också att det samtidigt skulle utbryta uppror i Finland och Skåne. Men detta försenades, och bara genom kungens retoriskt högklassiska tal till gardesofficerarna kunde planen genomföras.
ANNONS
ANNONS
Följder
Kuppen var snabb (en timme) och oblodig. Inga repressalier följde mot den gamla regimens medlemmar.
Regeringsformen återgav kungen makten. Ämbetsmännen tillsattes av och ansvarade inför honom. Han skötte utrikespolitiken (men fick inte starta krig utan riksdagens godkännande) och stiftade själv ekonomiska lagar; men allmänna lagar stiftade han tillsammans med riksdagen. Riksdagens beviljade medel (ekonomi) disponerades av kungen.
Riksråden (regeringsmedlemmarna) utsågs av kungen, och rådet (regeringen) gavs en viss domsrätt. Riksdagen beviljade skatter men bestämde inte över hur de skulle användas. Riksbanken kom att lyda under riksdagen.
Under början av 1773 ville Gustav III införa en dräkt för hela Sveriges befolkning. Han hade genomfört en statskupp året innan och han ville att den nya tiden skulle markeras med en ny klädedräkt. Tidigare kungar hade försökt påverka folks klädsel med lagar ända sedan medeltiden utan att lyckas. Gustav III ville däremot att svenskarna skulle klä sig i en ny dräkt helt frivilligt...
I Frankrike var det den frustrerade medelklassen som halshögg kungen, avskaffade adeln och började skapa ett nytt samhälle under stridsropet Frihet, Jämlikhet, Broderskap. I Sverige var det kungen själv som gjorde revolution, avskaffade privilegiesamhället och lyfte fram medelklassen. Detta gjorde han utan att en droppe blod spilldes och innan parisarna stormat Bastiljen. Den kungen hette Gustav III...
Avsnitt (19:28 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om den gustavianska tidens Sverige. Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper: Gustav III:s statskupp, där han ökar kungamakten, och kuppen mot hans son Gustav IV Adolf, som tvingas från tronen. Det är en för förhållandevis kort period i svensk historia, inte ens 40 år, och innehåller alltså bara regenter som heter Gustav. Men, vad kännetecknar den gustavianska tiden och vad hände mer? Och, hur såg livet ut i de framväxande städerna?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om frihetstidens hattar och mössor. Perioden mellan det karolinska enväldets slut och Gustav III:s statskupp 1772 brukar kallas frihetstiden. I Sverige rådde då ett fritt statsskick där hattar och mössor, som de första partierna kallades, utkämpade hårda politiska strider...
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om Gustav III:s statskupp och dess följder för Finlands konstitution. Föga kunde Gustav III ana hur länge grundlagen som han genomförde i sin oblodiga statskupp 1772 skulle bestå. Kuppen innebar en maktfördelning mellan riksdag och regent till den senares fördel. Den skulle tillämpas över 200 år i Finland, ända till Martti Ahtisaaris dagar...
Artikel i tidningen Populär Historia där Thorsten Sandberg berättar om Gustav III:s statskupp. Med statskuppen 1772 ville Gustav III göra slut på striderna mellan hattar och mössor och ena riket kring sin egen person. Tidigt på morgonen den 19 augusti drogs den händelsekedja igång som om den misslyckades skulle kunna kosta kungen livet.
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1995) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättar Herman Lindqvist om Gustav III, som var långt ifrån en uppsminkad teaterfjolla. Han var en intelligent och bildad man, som dessutom var mycket modig. I första programmet berättas om hur kungen växte upp, hur han genomförde sin första djärva statskupp och hur han blev en upplyst despot, gynnare av konst och kultur...
Teaterkungen Gustav III är mest känd för lönnmordet på maskeradbalen, men hans liv innan dess kantades av sexskandaler, djärva politiska beslut - och den hatiska konspirationen som blev hans död.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Gustav III så kan du läsa Politik och passion av Henric Bagerius och Louise Berglund, Gustav III av Leif Landen, En bädd av dun av Christopher O’Regan och Gustav III:s ryska krig av Gunnar Arteus. Det är några av de böcker som har legat till grund för det här avsnittet.
Artikel i Wikipedia som behandlar den gustavianska tiden (1772-1809). Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland...
Kort artikel på Historiesajten där du kan läsa om Gustav III:s statskupp 1772. Gustav III var fast besluten att öka sin makt. Han ville göra slut på partistriderna och på främmande makters inblandning i Sverige. Den 19 augusti 1772 satte han sina planer i verket. Skulle det gå galet kunde han mista både kronan, friheten och sitt eget liv…
