Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 följdes av en ny regeringsform två dagar senare. Därmed var frihetstiden, då riksdagen och rådet hade haft den största politiska makten, till ända och kungens makt hade stärkts kraftigt.
Bakgrund
Frihetstidens politiska system var i svår kris. De yngre mössorna krävde att adelns särskilda rättigheter skulle minska och att skillnaderna mellan stånden skulle bli mindre. Detta väckte starka reaktioner inom adeln, särskilt bland officerare eftersom nedskärningar i armén planerades. Politisk instabilitet och återkommande konflikter mellan hattarna och mössorna spädde på missnöjet.
Sedan alla medlingsförsök mellan parterna misslyckats planerade Gustav III en statskupp med hjälp av franska pengar. I planen ingick att kungatrogna officerare skulle ta kontroll över viktiga fästningar i Finland och Skåne. Aktionerna började vid olika tidpunkter, och Gustav III behövde därför agera snabbt i Stockholm.
På morgonen den 19 augusti samlade Gustav III gardesofficerarna på Stockholms slott och höll ett tal som fick dem att stödja honom. Kungatrogna soldater tog därefter kontroll över viktiga platser i Stockholm och grep medlemmar av rådet och Sekreta utskottet, riksdagens mäktiga utskott för hemliga frågor. Kuppen genomfördes utan blodspillan. Senare samma dag red kungen genom staden, omgiven av officerare och jublande stockholmare.
Den vita armbindeln visade vem som stod på kungens sidaUnder statskuppen bar Gustav III en blå uniform som var inspirerad av Karl XII:s kläder. Kungen uppmanade sina anhängare att bära en vit armbindel på vänster arm, så att de lätt kunde känna igen varandra. Efter kuppen blev armbindeln en del av de svenska officerarnas uniform och användes ända fram till 1809. Gustav III lämnade senare sin kuppuniform till den kungliga klädsamlingen för att den skulle bevaras som ett minne av händelsen.
|
Följder
Kuppen var snabb (en timme) och oblodig. Inga repressalier följde mot den gamla regimens medlemmar.
Regeringsformen stärkte kungens makt på riksdagens bekostnad. Ämbetsmännen tillsattes av och ansvarade inför honom. Han skötte utrikespolitiken, men fick inte starta krig utan riksdagens godkännande. Allmänna lagar krävde både kungens och riksdagens godkännande, medan kungen själv kunde besluta om ekonomiska och administrativa förordningar. Kungen bestämde hur de pengar som riksdagen beviljade skulle användas, men riksdagen hade rätt att kontrollera att pengarna hade använts till rikets bästa.
Riksråden (regeringsmedlemmarna) utsågs av kungen, och rådet (regeringen) gavs en viss domsrätt. Riksdagen beviljade skatter men bestämde inte över hur de skulle användas. Riksbanken kom att lyda under riksdagen.
S LÄS MER: Frihetstidens statsskick
M LÄS MER: Frihetstidens Sverige
M LÄS MER: Gustav III
M LÄS MER: Gustav III:s revolution
M LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
