Gustav IV Adolfs livsbana - från kungahus till värdshus

Mannen som avled efter ett slaganfall på det ruffiga schweiziska värdshuset i februari 1837 var 58 år gammal. Han titulerade sig överste men tillgångarna var ytterst begränsade: kläder, en tobakspung, enkla smycken och elva böcker, bland annat en skrift av Gustav III. Trots det uppmärksammades hans död i februari 1837 av Europas furstehov, mer än i Sverige där han ändå hade varit kung 1792–1809. Liksom storpolitikens virvelvindar hade lett till hans fall 1809 krävde monarkernas omsorg om sin egen legitimitet att han hedrades med artiga ceremonier – en kung, om än avsatt och förnedrad, var trots allt inte vem som helst.
S

Gustav IV Adolf, avsatt svensk kung, som efter 1809 levde i exil på kontinenten och som "överste Gustafsson" avslutade sina dagar i S:t Gallen, Schweiz. Här avporträtterad av François Hüet Villiers, 1811.

Gustav IV Adolf, som denne ”överste Gustafsson” är mera känd som, hade en längre tid lidit av reumatiska smärtor och matsmältningsproblem. Sedan oktober 1833 hade han hyrt två enkelt möblerade rum på Zum Weissen Rössli (Vita hästen) i S:t Gallen, en idyllisk stad i kantonen med samma namn i västra Schweiz. Staden är framvuxen ur ett benediktinkloster från 700-talet (ingår i Unescos världsarv).

Idylliskt var dock knappast Gustav IV Adolfs liv. Som son till Gustav III (ett faderskap ifrågasatt av hovskvallret och bland allmänheten) upplevde han som 13-åring mordet på fadern, en händelse som för evigt gjorde Gustav Adolf till en svuren fiende till radikalism och upplysningstänkande.

ANNONS

ANNONS

Gustav IV Adolfs tid vid makten

Efter farbrodern hertig Karls förmyndarregering tog han över tronen 1796. På hans styres pluskonto kan räknas jordbrukets skiftesrörelse och myntrealisationen 1803 som främjade ekonomin.

Minuskontot är dock längre. Makten samlades kring kungen och hans nära rådgivare. Riksdagen möttes bara en gång (1800). Tryckfriheten beskars och kulturklimatet blev ytterst frostigt. Men det var utrikespolitiken som blev hans fall. Övergivandet av neutraliteten 1805 till förmån för den antifranska sidan i Napoleonkrigen ledde fram till det katastrofala finska kriget 1808-1809. Svaga ledaregenskaper, bristande omdöme och inställsamma rådgivare spelade säkert in, men också Sveriges ogynnsamma storpolitiska läge sedan stormakterna Napoleons Frankrike och Ryssland ingått en allians 1807, eller upplösningstendenserna bland officerare och civila ämbetsmän.

Gustav IV Adolf och hans gemål Fredrika Dorotea Vilhelmina, drottningen som fått ge namn åt tre samhällen i Norrland. Målning av Jonas Forslund.

Blev avsatt i en statskupp

Det var just dessa grupper som låg bakom statskuppen och arresteringen av kungen den 13 mars 1809. Bland ”1809 års män” fanns Georg Adlersparre och Carl Henric Anckarsvärd, adelsmän som stod för konstitutionalism och liberala reformer, men som knappast var några revolutionära jakobiner. Omgiven av en vaktstyrka på 600 man fördes kungen till Gripsholm. En inkallad riksdag avsatte honom och införde också en ny regeringsform som skulle återställa balansen mellan riksdag och kungamakt. Gustav Adolfs son med drottning Fredrika, prins Gustav, förlorade samtidigt sin arvsrätt.

I december lämnade paret Sverige för Tyskland med förbud för det avsatta kungahuset att någonsin återvända. Deras förmögenhet blev kvar men avkastningen och ett årligt anslag från statsverket skulle garantera uppehället.

Sedan Jean Baptiste Bernadotte blivit tronföljare 1810 skärptes attityden ännu mer. Karl XIV Johan, vars kungakrona var följden av en kupp, fruktade hela sitt liv konspirationer av ”gustavianer” som ville återinsätta den störtade kungaätten. Tidningar förbjöds att återge meddelanden om den förre kungen; dennes namn och namnchiffer togs bort från alla offentliga platser. Porträtten plockades ned och brevkontakt med Gustav Adolf förklarades vara landsförräderi.

ANNONS

ANNONS

Ett kringflackande liv i tilltagande ensamhet

Gustav Adolfs återstående liv innebar drygt 27 års kringflackande på kontinenten, en tid som kännetecknades av tilltagande ensamhet, mentala problem och misslyckade försök att åter få fotfäste i den europeiska storpolitiken. På Gustav Adolfs initiativ upplöstes äktenskapet med Fredrika 1812 och efter en konflikt 1820 bröts kontakten med sonen Gustav. Prinsen fortsatte emellertid att utan faderns vetskap bidra ekonomiskt till dennes oroliga livsföring.

De första åren i exil hoppades Gustav Adolf fortfarande på en politisk comeback. Att Karl Johan valdes till tronföljare sedan den danske prinsen Christian August hastigt avlidit var visserligen ett bakslag för Gustav Adolf som försökte få sonen Gustav på tronen. Några egna anspråk hade han emellertid inte. Försöken var inte så världsfrånvända som det kan tyckas. De europeiska furstehusen byggde sin ställning på kungamaktens okränkbarhet. Kupper och insättandet av nya monarkiska ätter, för att inte tala om republiker, var ett hot mot den egna tillvaron. Dessutom var furstarna släkt med varandra som en följd av bördens centrala betydelse. Gustav Adolf var till exempel svåger med tsar Alexander av Ryssland (tsarinnan Elisabeth och Fredrika var systrar).

Inte längre behövd

Den svenska regeringen följde oroligt Gustav Adolfs agerande. Vid ett tillfälle lyckades man med hjälp av en preussisk officer i sista stund förhindra hans resa till Storbritannien. Med rysk hjälp kunde dock Gustav Adolf bege sig dit och som Napoleons bittre fiende ta emot stora hyllningar. Trots kontakter med furstehoven i Berlin, Petersburg, London och Köpenhamn gick försöken om intet. Ingen av furstarna hade användning för honom. I samband med slaget vid Leipzig 1813 försökte han få kontakt med flera statsöverhuvuden, men ingen ville längre träffa honom. Planerna på en pilgrimsresa till Jerusalem rann också ut i sanden.

Sedan dessa till slut patetiska försök misslyckats och äktenskapet spruckit var Gustav Adolf en ensam person, utan sociala förbindelser. Under namnet ”överste Gustavsson” lyckades han efter visst besvär bli erkänd borgare i staden Basel 1818, förutsättningen var att han övergick från lutherdomen till den reformerta kyrkan. Storpolitik hade ersatts av ett liv i små omständigheter i små städer. Privatlivet uppmärksammades, men knappast på ett positivt sätt. Historierna om olika äktenskapsplaner och förbindelser med prostituerade spreds gärna av hans motståndare. En kortvarig förbindelse med en tysk kvinna, Maria Schlegel, resulterade i en utomäktenskaplig son (Adolf) som Gustav Adolf sörjde för. Sonen levde i Belgien till cirka 1900.

Resandet fortsatte dock, liksom Gustav Adolfs uttalade missnöje med tillvaron. På våren 1823 när han vistades i Frankfurt inlämnade han klagoskrivelser till myndigheterna om att vaktposterna inte hälsade på honom medan gatpojkarna kastade snöboll och ropade Schwedenkönig efter honom.

Slutdestination S:t Gallen

Sedan modern avlidit 1824 reglerades arvet. Gustav Adolf kunde disponera kvarlåtenskapen men underhållet drogs in. Den störtade kungen kunde fortfarande möta sympatier, mera dock på grund av tidens romantiska strömningar än en realistisk bedömning av honom.

ANNONS

ANNONS

Gustav Adolfs slutdestination blev S:t Gallen där han levde från 1833. Där utkom också hans historiskt viktigaste skrift, Den trettonde mars, skriven i Nederländerna något år tidigare. Exkonungen betecknar där revolutionen (statskuppen 1809 i Sverige) som aristokratins verk medan folket påstås ha varit nöjt med hans insats för näringslivet. Kriget mot Napoleon var nödtvunget eftersom denne var en illegitim härskare. Även omsorgen om svenska handelsintressen anges som skäl till fiendskapen.

Den klassiska skildringen från ”överste Gustavssons” vistelse i S:t Gallen härrör från journalisten Nils Arfwidsson som tidigare av en händelse träffat ”översten” och därefter fått reda på dennes identitet. Utan att avslöja vare sig att han kände ”överstens” identitet eller att han själv var svensk tog Arfwidsson in på värdshuset 1836. Han mötte exkonungen när denne med handklaver spelade en melodi i molltoner. Gustav Adolf var nu 58 år gammal och påtagligt märkt av sitt oroliga liv:

Han hade stor, något tjock, i öfrigt välbildad näsa, stora utstående läppar, af hvilka den öfre betäcktes af en kort mustasch utaf ungefär samma färg som håret. Hans blick var stel och tom, hans rörelser styva och avmätta, huvudet något framåtlutat och halsduken tätt sluten intill halsen.

Gustav Adolf förrådde inget om sin förra tillvaro i Sverige, inte ens när Arfwidsson nämnde att Gustav Adolf troligen bodde i Schweiz. Ändå levde han delvis i det förgångna. Läsningen bestod mest av politiska dagblad som skildrade händelserna 1807-1809.

Gustav Adolfs död

Efter hans död anbefallde flera av Europas furstehov sorg, men i Sverige höll drottning Desideria som planerat sin bal.

Gustav Adolfs död rönte stor uppmärksamhet hos tidningar på kontinenten, men knappast någon uppståndelse i Sverige. Radikala Aftonbladet skrev att även en god vilja och kärlek till rättvisan kan av trångt omdöme och halsstarrighet leda till ”de fördärvligaste handlingar”.

Dödsfallet ansågs sakna politisk vikt, men orsaka viss ”emotion” hos högt uppsatta som en gång stod honom nära ”och genom sin blinda eftergivenhet för hans nycker orsakade eller påskyndade hans undergång”.

Kistan fördes till prins Gustavs slott Eichhorn i Mähren och Gustav Adolf begravdes i Oldenburg. Först 1884 tilläts hans kvarlevor (liksom Gustavs, död 1877, och dennes tidigt avlidne son) att återvända till hemlandet för att gravsättas i Gustavianska gravkoret i Riddarholmskyrkan. En anledning till försoningen mellan de svenska dynastierna var att hans dottersons dotter, prinsessan Victoria av Baden, 1881 ingått giftermål med kronprins Gustaf.

Synen på Gustav IV Adolf i historieskrivningen

Eftervärldens bild av Gustav IV Adolf var länge odelat mörk. Redan kort efter statskuppen 1809 antogs den syn som länge var helt allenarådande: hans misstänksamhet och inkompetenta ledning, det stora hatet mot Napoleon vilket orsakade landets katastrofala utrikespolitiska äventyr och förlusten av Finland. Bilden förmedlades via landets alla predikstolar.

ANNONS

ANNONS

Historikern Sam Clason kom kring 1910 med en omvärdering. Bilden av Gustav Adolf ses som en propagandaprodukt av den efterföljande regimen. I själva verket byggde kungens utrikespolitik inte på hat mot Napoleon utan på rationella ekonomiska motiv att bevara banden med Storbritannien. Ansvaret för missgreppen läggs av Clason på ämbetsmännen. Sedan dess har en mer nyanserad debatt förts, med erkännande både av Gustav Adolfs svagheter och den svåra politiska situationen.

Som person har Gustav Adolf av Sten Carlsson karakteriserats som en typisk känslomänniska. ”Det var inte en kall och nykter realism som doldes under den stela ytan - det var en själ, full av oro och lidelser, av fördomar och affekter.” Hans stora fel var oförmågan att se verkligheten i ansiktet. ”Hans levnadssaga är historien om en rastlös pilgrim, som var stadd på ständig vandring men aldrig nådde Jerusalem.”

Vandringen slutade i stället med en obemärkt tillvaro i S:t Gallen. Först genom sin död blev Gustav Adolf återigen för en tid uppmärksammad. Politiskt död var han sedan länge.

LÄS MER: Gustav IV Adolf

LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige

LÄS MER: Sverige förlorar Finland 1808-1809

LÄS MER: Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn minst ett skäl till varför Gustav IV Adolf avsattes.
     
  2. Hur var Gustav Adolfs relation till sin familj efter att han tvingats i exil?
     
  3. Varför ville Karl XIV Johan att svenskarna skulle glömma bort Gustav Adolf och hans släkt?
     
  4. Beskriv kortfattat Gustav Adolfs liv efter att han landsförvisats från Sverige.
     
  5. Beskriv kortfattat hur synen på Gustav IV Adolf har svängt i historieskrivningen.
     

 

Litteratur:
Nils Arfwidsson, Nord och söder 2, 1843
Sten Carlsson, Gustaf IV Adolf: en biografi, Wahlström & Widstrand, 1946
Sam Clason, "Vårt hundraårsminne: Krisen 1808-1809", i Historisk Tidskrift 1909


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Senast uppdaterad: 24 maj 2022
Publicerad: 7 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens...

S

Jean Baptiste Bernadotte - revolutionären som blev regent

Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt...

SO-rummet bok
M

Maten förr: I herrgårdens kök

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av...

SO-rummet bok
M

Maten förr: På bondens bord

Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Kungar och kejsare

De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...

Gustav IV Adolf

Gustav IV Adolf (1778-1837) var son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark. Han var...

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...

Finska kriget

Finska kriget utgjorde en del av Napoleonkrigen och utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808-...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna