© 2026 SO-rummet.se
Lovisa Ulrika (1720-1782) var Sveriges drottning 1751-1771. Hon var syster till Fredrik den store av Preussen och från 1744 gift med Adolf Fredrik. Lovisa var kulturellt bildad och anhängare av upplysningens ideal, samtidigt som hon ville stärka kungamakten.
Kring hennes hov på Drottningholm samlades kulturens ledande stjärnor som Olof von Dalin och Hedvig Charlotta Nordenflycht.
Hennes intresse för kultur och vetenskap satte tydliga spår i Sverige. År 1753 grundade hon en vitterhetsakademi, föregångaren till dagens Vitterhetsakademien. Hon byggde också upp stora samlingar av bland annat böcker, konst, mynt och föremål från naturen, som studerades av tidens lärda. På så sätt blev hovet kring Lovisa Ulrika ett viktigt centrum för upplysningens idéer om kunskap, vetenskap och kultur. Men hennes ambitioner stannade inte där. Hon ville också få större politiskt inflytande och stärka kungamakten, som under frihetstiden hade mycket begränsad makt.
Hon försökte få sin make att hävda kungamaktens rätt. Planerna på en statskupp 1756 misslyckades (se faktaruta), och drottningen fick hård kritik från både rådet (regeringen) och riksdagen. Året därpå, 1757, förklarade Sverige krig mot Preussen, där hennes bror Fredrik den store regerade. Lovisa Ulrika medverkade senare till att fredsförhandlingar med Preussen kunde inledas. Freden 1762 innebar att Sverige inte behövde avträda några områden.
Förhållandet till sonen Gustav (III) var spänt, och efter makens död 1771 blev hennes politiska roll mindre. Hennes agerande kring rykten om vem som var far till Gustav (IV) Adolf ledde till en brytning med Gustav III. De försonades först när Lovisa Ulrika låg för döden 1782.
Statskuppen 1756Kuppen var ett misslyckat rojalistiskt (kungavänligt) försök att stärka kungamakten. En viktig del av konflikten gällde vem som skulle bestämma över kronprins Gustavs uppfostran. I mars 1756 utsåg ständerna (riksdagen) den hattrogne C.F. Scheffer till guvernör för prinsarna, vilket innebar att han fick ett stort ansvar för deras uppfostran. Bakom konflikten låg dock principfrågan om kungens makt, särskilt försvarad av drottning Lovisa Ulrika. Samma år infördes den kungliga namnstämpeln. Den gjorde det möjligt för rådet att godkänna beslut i kungens namn även när Adolf Fredrik vägrade skriva under dem. Kring kungaparet samlades både hattar och mössor i ett hovparti under en tid av omfattande politiska partibyten. Konspirationen bjöd på åtskillig dramatik. För att få pengar till kuppplanerna lät Lovisa Ulrika byta ut de 44 stora diamanterna i drottningkronan mot bergkristall. Diamanterna smugglades ut ur Sverige och pantsattes i Hamburg. Planerna läckte dock ut. Efter hårda förhör, där tortyr förekom, avrättades åtta personer, bland dem greve Eric Brahe, inom synhåll från slottets fönster. Efter kuppförsöket riktades hård kritik mot Lovisa Ulrika, och året därpå gick Sverige i krig mot Preussen, där hennes bror Fredrik den store var kung. |
M LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden
S LÄS MER: Frihetstidens statsskick
M LÄS MER: Frihetstiden
S LÄS MER: Pommerska kriget 1757-1762
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Lovisa Ulrika.
© 2026 SO-rummet.se
Faktafilm (22:13 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Sveriges drottningar från medeltiden och framåt.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Lovisa Ulrika, drottningen som tog upplysningsidealen till det svenska kungliga hovet. En viljestark kungamoder, en generös konstmecenat – och en konspirerande kuppmakerska...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Lovisa Ulrika. Ingen av Sveriges icke-regerande drottningar har drivits av en sådan iver att regera. Brodern varnade henne ofta. Fredrik av Preussen insåg att det var ljusår mellan hans kungliga militärdiktatur och frihetstidens riksdagsstyrda Sverige. Här hade det enväldiga kungadömet begravts med Karl XII 1718. Nu regerade riksdagen som bestod av fyra kammare, en för varje samhällsstånd: adel, präster, borgare och bönder. Ständerna kallades de.
Avsnitt (20:00 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om frihetstiden. Det är under frihetstiden som Sverige tar några stapplande steg mot demokrati - och perioden brukar räknas från Karl XII död till Gustav III:s statskupp. Vi reder ut vad som händer, men försöker också förstå hur det var att leva under den del av 1700-talet, då allt fler får något att säga till om.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Lovisa Ulrika.
Biografiskt lexikon för Finland har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Lovisa Ulrika. Lovisa Ulrika har betraktats som den mest maktlystna och politiskt sinnade av Sveriges drottningar under nya tiden. Hon drömde om ett upplyst envälde och försökte påverka politiken för att befrämja sin makes intressen, men förhoppningarna grusades. Mera bestående blev hennes insatser som beskyddarinna av kultur och vitterhet...
Artikel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) där du kan läsa om Lovisa Ulrika. Drottning Lovisa Ulrika var en av det svenska 1700-talets mest framträdande gestalter, såväl på det politiska som på de litterära och konstnärliga områdena...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Lovisa Ulrika av Preussen. Hon blev drottning i Sverige och gjorde vad hon kunde för att rusta upp det kulturellt utarmade landet. Men hennes planer på statskupp och envälde slutade i fiasko...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land – ofta utfört med...
Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck och kung av Sverige 1751...
Frihetstidens statsskick formades först av 1719 års regeringsform, som ersattes av 1720 års...
Det pommerska kriget utspelade sig 1757-1762 och var ett svenskt angrepp på Preussen som en följd...
