Statskuppen 1756
Kuppen var ett misslyckat rojalistiskt försök att stärka kungamakten. Utlösande faktor var rådets beslut att till kronprins Gustavs (III) uppfostrare utnämna den hattrogne C.F. Scheffer. Bakom konflikten låg dock principfrågan om kungens makt, särskilt försvarad av drottning Lovisa Ulrika. Rådet hade återinfört den kungliga namnstämpeln (vilket gjorde Adolf Fredrik som kung överflödig vid beslutsfattande eftersom hans signatur - godkännande av alla beslut som rådet fattade - fanns på en namnstämpel).
Kring kungaparet samlades både hattar och mössor i ett hovparti under en tid av omfattande politiska partibyten. Konspirationen bjöd på åtskillig dramatik. Lovisa Ulrika pantsatte kronjuvelerna men fick fram dem när ständerna (riksdagen) inspekterade. Planerna läckte dock ut.
Efter tortyr avrättades åtta adelsmän, bland dem greve Eric Brahe, inom synhåll från slottets fönster. I förödmjukande skrivelser klandrade rådet främst Lovisa Ulrika, som bitter fick uppleva att landet gick i krig mot hennes bror.