Gustav III:s revolution

I Frankrike var det den frustrerade medelklassen som halshögg kungen, avskaffade adeln och började skapa ett nytt samhälle under stridsropet Frihet, Jämlikhet, Broderskap. I Sverige var det kungen själv som gjorde revolution, avskaffade privilegiesamhället och lyfte fram medelklassen. Detta gjorde han utan att en droppe blod spilldes och innan parisarna stormat Bastiljen. Den kungen hette Gustav III.
M

1772 genomförde Gustav III en statskupp, eller som han själv sa: revolution, då riksrådet avsattes och Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, tvångsupplöstes.

Gustav III:s statskupp

När Gustav III fick veta att han blivit kung i Sverige satt han på Operan i Paris. Han kom själv att dö efter ett attentat på Operan i Stockholm. Hela hans liv däremellan var som en pjäs med honom själv i huvudrollen.

Under Adolf Fredriks tid hade kungen fråntagits all reell makt. Riksdagen lamslogs av partistrider och av kampen mellan adeln och ofrälse.

Den 19 augusti 1772 gjorde Gustav III statskupp. Riksråden låstes i på slottet, sekreta utskottet upplöstes för alltid. Snabbt tog kungens medsvurna kontrollen. Några dagar senare kallades ständerna till rikssalen. Laddade kanoner pekade mot dem då de kom. Kungen förklarade, att eftersom han inte stod ut med ”den olidliga aristokratiska despotismen” skulle en ny författning (grundlagar) nu gälla. Stockholms borgare hurrade och sjöng Bellmans nykomponerade ”Gustavs skål, den bästa kung som jorden äger”.

ANNONS

ANNONS

Kungen hade fått mer att säga till om. Adelns välde var för alltid brutet i Sverige. Nu fanns det plats för medelklassen.

Reformer och ett misslyckat krig

En rad populära reformer meddelades: Spannmålshandeln blev fri för alla. Dödsstraffet för trolldom avskaffades. Tortyr förbjöds. Det blev religionsfrihet, d.v.s. katoliker fick rätt att hålla gudstjänst och judar fick tillstånd att slå sig ner i landet. Mindre populärt var beslutet att införa statligt spritmonopol.

Gustav III trodde sig kunna sopa undan all opposition och återfå sin popularitet hos adeln om han genomförde ett framgångsrikt krig. Då Ryssland drogs in i krig med Turkiet, ansåg kungen stunden vara inne för en svensk stöt, bland annat skulle man inta Sankt Petersburg.

Gustav III har kallats teaterkungen, men han var också en mycket skicklig politiker och driven maktmänniska som under kuppartade former knäckte adelns dominerande ställning i Sverige. Förenings- och säkerhetsakten 1772 talade om vad som hädanefter skulle gälla. Bilden visar Gustav III iklädd sin kröningsdräkt. Del från en målning av Alexander Roslin 1777.

Kriget misslyckades totalt. En del av officerskåren gjorde uppror i Finland (Anjalaupproret) och situationen var mycket allvarlig för kungen. Då kom budet att Danmark förklarat krig mot Sverige. Gustav III återvände genast till Sverige och begav sig i Gustav Vasas fotspår till Dalarna, där han talade till allmogen i Mora och uppmanade den att sätta upp en frikår till fosterlandets försvar. Hans angrepp på adeln och danskarna lyckades, soldater från Siljan kom och en del av dem inhystes på Drottningholms slott där kungen talade till dem iklädd Siljansdräkt.

Gustav III bröt adelns makt för alltid i Sverige

Kriget mot Danmark var mest en skenfäktning och kungen återvände till Stockholm där han snart med hjälp av de ofrälse stånden en gång för alla avskaffade de flesta av adelns privilegier. Kungen fick adeln att acceptera reformerna genom att han själv övertog ordförandeklubban i Riddarhuset, allt medan en stor, av polischefen bekostad folkmassa hurrade utanför på gatan.

ANNONS

ANNONS

Gustav III:s höga politiska spel gav honom många fiender. Anckarström som sköt kungen, var bara verktyget för en mycket stor adelskonspiration. Bilden visar Gustav III:s dödsmask (ansiktsavgjutning i gips).

Nu fick alla ofrälse rätt till de flesta statliga ämbetena och bönderna fick full äganderätt till sin jord, d.v.s. de kunde avverka (hugga ner skog), jaga och fiska på sina ägor, något som tidigare varit adelns privilegium. Hurraropen ljöd nu kraftigast från bondeståndet. Hos övriga var glädjen måttlig, för kungen blev nästan enväldig och riksrådet som funnits i 500 år avskaffades. Men trots detta skulle Gustav III:s reformer så småningom leda till en total förändring av det svenska samhället, för det var nu som de lägre samhällsklassernas politiska och sociala frammarsch inleddes.

Gustav III fick många fiender bland adeln

Naturligtvis fick kungen många fiender, i synnerhet inom adeln som betraktade Gustav III som en tyrann.

Den 16 mars 1792 slog den underjordiska oppositionen till. En officer och adelsman, Jacob Johan Anckarström, sköt Gustav III på en maskeradbal i Operahuset. Kungen fördes blödande till slottet där han avled tretton dagar senare. Skadorna var inte värre än att han hade överlevt om man känt till antiseptisk sårbehandling.

Mördaren greps dagen efter mordet, polisen kunde spåra honom via pistolen som han slängde ifrån sig efter skottet. Flera medsvurna i konspirationen dömdes för mordet, men bara Anckarström avrättades. I tre dagar fick han slita spö på olika torg i Stockholm innan han halshöggs och steglades utanför Skanstull. Alltsammans bevittnades av en mycket stor publik. Det var sista gången en politisk brottsling avrättades i Sverige.

LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige

LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

LÄS MER: Gustav III

LÄS MER: Gustav III:s sista maskerad - mordet som gjorde slut på en era

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Ständer: Samhällsklasser. Bestämd form i plural för sociala stånd.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Riksråd: Kungens rådgivare, som förenklat kan liknas vid en liten regering

Frälse/ofrälse: Frälse är en ofta förekommande benämning på de som slapp att betala skatt, främst adeln. De som betalade skatt var ofrälse.

Aristokrati betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd. Ordet används för det mesta som en synonym för adel.

Despotism: När någon/några härskar obunden av alla lagar, blott enligt sitt eget godtycke.

Reformer: Förbättringar och förändringar till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Monopol: Ett tillstånd i marknaden där bara en aktör finns representerad. Om en aktör har monopol på en marknad så saknas konkurrens. Priserna blir därför dyrare.

Allmoge: Alla ofrälse i samhället - de som betalade skatt, alltså nästan hela folket - de som inte tillhörde den privilegierade adeln eller prästeståndet.

Frikår: Ett militärt förband som i krig rekryterades på frivillig grund.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar. Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under 1700-talet. Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge ut privilegier.

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Opposition: De politiker som inte deltar i regeringen. Auktoritära, odemokratiska regeringar kan upprätthålla sin makt genom att förstöra för oppositionen.

Antiseptisk: Antibakteriell

Konspiration: En komplott eller sammansvärjning, syftar på ett hemligt samarbete mellan en grupp individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte.

Slita spö: Bli piskad

Steglas: Slita sönder kroppsdelar, spika upp kroppsdelar.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför gjorde Gustav III statskupp?
     
  2. Ge några exempel på reformer som Gustav III lät göra.
     
  3. Varför startade Gustav III ett krig mot Ryssland?
     
  4. Varför fick Gustav III så många fiender bland adeln?

Ta reda på:

  1. Vad hände vid slaget vid Svensksund?
     
  2. Hur dog följande kungar:

         a) Gustav III
         b) Gustav II Adolf
         c) Karl XII
         d) Adolf Fredrik

Fundera på:

  1. Tycker du Gustav III verkar ha varit en bra eller dålig kung? Motivera.

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 15 augusti 2019
Publicerad: 7 juni 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Sverige förlorar Finland 1808-1809

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet stod Europa i brand. De franska revolutionskrigen...

L

Lätta fakta om Saint Barthélemy - Sveriges sista koloni

1878 sålde Sverige sin koloni S:t Barthélemy i Västindien till Frankrike. Innan försäljningen...

M

Gustav III:s sista maskerad - mordet som gjorde slut på en era

Kvällen den 16 mars 1792 var det maskerad på Kungliga Operan i Stockholm. Alla visste att kungen...

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de...

ANNONS

Ämneskategorier

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Relaterade taggar

Gustav III

Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en...

SO-rummet tag typ

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt maktövertagande i ett land som strider mot de gällande reglerna för...

Jacob Johan Anckarström

Jacob Johan Anckarström (1762-1792) var kapten i den svenska armén och är känd som Gustav III:s...