Tagg om Riddarhuset

Riddarhuset

S
Riddarhusets entré.

Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se bild) är belägen mellan Riddarholmen och Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm. Huset började byggas 1641 och är ett verk av flera arkitekter som avlöste varandra: Simon de la Vallée, Justus Vingboons och Jean de la Vallé. Byggnaden kunde tas i bruk först 1660.

Riddarhuset kan ses som en symbol för adelns maktposition under mitten av 1600-talet. Inget av de andra stånden hade någon egen sammanträdesplats - än mindre av så ståtligt slag som den adeln fick.

ANNONS

ANNONS

Fram till fyrståndsriksdagens avskaffande 1866 användes Riddarhuset som adelns samlingslokal vid riksdagarna, men även därefter har adeln haft sammankomster där, dock utan politisk betydelse.

I Riddarhussalen hänger adelsätternas vapensköldar på vilka det anges vilket år introduktionen skett och vilket nummer ätten har i den s.k. Riddarhuslängden, en förteckning över de ätter som tillhör Riddarhuset.

På takåsen finns två figurer föreställande fredligt arbete och kriget (arte et marte) - två områden där adeln ansåg sig ha särskilda uppgifter i samhällets tjänst.

LÄS MER:

LÄS MER: Adel och aristokrati
 

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Riddarhuset.

Uppdaterad: 28 november 2023
Publicerad:
29 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Riddarhuset

S

Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde

av: Torbjörn Nilsson
2021-11-08

På ett plan är perioden 1719-1809 lättöverskådlig. Den omsluts av två katastrofer med såväl maktpolitiska nederlag som svåra lidanden för befolkningen. Stormakten Sverige, ett militariserat bondesamhälle med Östersjön som innanhav, upplöstes efter Karl XII:s död. Illa förberedda revanschkrig mot Ryssland - hattarnas ryska krig (1741-1743) och Gustav III:s ryska krig (1788-1790) - kan ses som bekräftelser på att storhetstiden var förbi. Med finska kriget 1808-1809 och förlusten av den östra rikshalvan, Finland, etablerades Sverige som en randstat i norr...

+ Läs mer

S

Frälset i medeltidens Sverige

av: Gunnar Åselius
2021-07-03

Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning. Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången i Sverige år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280...

+ Läs mer

S

De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

av: Stig Hadenius och Torbjörn Nilsson
2020-08-23

Ståndsriksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet och vid slutet av århundradet hade den blivit ett allmänt inslag i det svenska statsskicket. På 1600-talet skapades tydligare regler för riksdagen, bl.a. om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen som riksdagen skulle kallas in. Det var också nu som systemet med utskott (arbetsgrupper inom riksdagen) växte fram. Under det karolinska enväldet i slutet på 1600-talet fick kung Karl XI alltmer makt. Riksdagens ställning försvagades, och riksdagen blev i praktiken ett lydigt redskap i kungens händer. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls...

+ Läs mer

S

Stormaktstidens adel

av: Torbjörn Nilsson och Stig Hadenius
2020-08-21

Stormaktstiden kan räknas som adelns guldålder. Men adeln var under 1600-talet, liksom tidigare, ingen homogen grupp. Inom ståndet rådde stora skillnader gällande både rikedom och makt. Ett fåtal ätter inom den s.k. högadeln var oerhört inflytelserika, byggde pampiga slott och ägde en stor del av Sveriges marker. I slutet av 1600-talet ledde Karl XI:s reduktion till att adelns ekonomiska makt minskade drastiskt. Detta gällde främst högadeln som bestod av de mest ansedda och inflytelserika adelssläkterna. Samtidigt ökade lågadelns (den resterande adelns) inflytande inom den svenska statsapparaten. Duglighet och lojaliteten till staten blev hädanefter avgörande, inte härkomst och gamla traditioner...

+ Läs mer

M

De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

av: Herman Lindqvist
2019-06-05

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

av: Riksdagsförvaltningen
2019-05-16

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...

+ Läs mer

Länkar om Riddarhuset

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS