© 2026 SO-rummet.se
Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se bild) är belägen mellan Riddarholmen och Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm. Huset började byggas 1641 och är ett verk av flera arkitekter som avlöste varandra: Simon de la Vallée, Heinrich Wilhelm, Joost Vingboons och Jean de la Vallée. Riddarhussalen användes första gången vid riksdagen 1668, och byggnaden stod färdig 1674.
Riddarhuset kan ses som en symbol för adelns maktposition under mitten av 1600-talet. Inget av de andra stånden hade någon egen sammanträdesplats – än mindre av så ståtligt slag som den adeln fick.
Fram till fyrståndsriksdagens avskaffande 1866 användes Riddarhuset som adelns samlingslokal vid riksdagarna, men även därefter har adeln haft sammankomster där, dock utan politisk betydelse.
På den tiden var Sveriges riksdag uppdelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd hade en röst när gemensamma beslut skulle fattas. Adeln utgjorde bara en liten del av befolkningen men hade ändå lika stor rösträtt i riksdagen som de övriga stånden. Stora grupper, bland annat kvinnor och människor utan egen jord eller egendom, saknade politiskt inflytande.
I Riddarhussalen hänger adelsätternas vapensköldar på vilka det anges vilket år introduktionen skett och vilket nummer ätten har i den s.k. Riddarhuslängden, en förteckning över de ätter som tillhör Riddarhuset.
På takåsen finns två figurer föreställande fredligt arbete och kriget (arte et marte) – två områden där adeln ansåg sig ha särskilda uppgifter i samhällets tjänst.
Vem var den siste personen som adlades i Sverige?Visste du att det är över hundra år sedan någon senast blev adlad i Sverige? Den siste var upptäcktsresanden Sven Hedin, som adlades av kung Oscar II år 1902. Förr kunde kungen belöna personer som gjort betydelsefulla insatser för landet genom att ge dem adliga titlar. Adeln hade länge särskilda privilegier, bland annat företräde till höga statliga ämbeten. När ståndsriksdagen avskaffades 1866 förlorade adeln sin särskilda politiska ställning i riksdagen. Med den nya regeringsformen, som började gälla 1975, försvann också kungens rätt att adla personer. Men den svenska adeln finns fortfarande kvar. Idag tillhör omkring 28 000 personer någon av de drygt 650 adelsätter som är registrerade vid Riddarhuset. Organisationen arbetar bland annat med att bevara adelns historia och förvalta Riddarhusets byggnad. |
M LÄS MER: Adel och aristokrati
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till Riddarhuset.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 12 minuter
På ett plan är perioden 1719-1809 lättöverskådlig. Den omsluts av två katastrofer med såväl maktpolitiska nederlag som svåra lidanden för befolkningen. Stormakten Sverige, ett militariserat bondesamhälle med Östersjön som innanhav, upplöstes efter Karl XII:s död. Illa förberedda revanschkrig mot Ryssland – hattarnas ryska krig (1741-1743) och Gustav III:s ryska krig (1788-1790) – kan ses som bekräftelser på att storhetstiden var förbi. Med finska kriget 1808-1809 och förlusten av den östra rikshalvan, Finland, etablerades Sverige som en randstat i norr...
Lästid 7 minuter
Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning. Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången i Sverige år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280...
Lästid 6 minuter
Ståndsriksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet och vid slutet av århundradet hade den blivit ett allmänt inslag i det svenska statsskicket. På 1600-talet skapades tydligare regler för riksdagen, bl.a. om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen som riksdagen skulle kallas in. Det var också nu som systemet med utskott (arbetsgrupper inom riksdagen) växte fram. Under det karolinska enväldet i slutet på 1600-talet fick kung Karl XI alltmer makt. Riksdagens ställning försvagades, och riksdagen blev i praktiken ett lydigt redskap i kungens händer. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls...
Lästid 6 minuter
Stormaktstiden kan räknas som adelns guldålder. Men adeln var under 1600-talet, liksom tidigare, ingen homogen grupp. Inom ståndet rådde stora skillnader gällande både rikedom och makt. Ett fåtal ätter inom den s.k. högadeln var oerhört inflytelserika, byggde pampiga slott och ägde en stor del av Sveriges marker. I slutet av 1600-talet ledde Karl XI:s reduktion till att adelns ekonomiska makt minskade drastiskt. Detta gällde främst högadeln som bestod av de mest ansedda och inflytelserika adelssläkterna. Samtidigt ökade lågadelns (den resterande adelns) inflytande inom den svenska statsapparaten. Duglighet och lojaliteten till staten blev hädanefter avgörande, inte härkomst och gamla traditioner...
Lästid 7 minuter
Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden – råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...
Lästid 6 minuter
Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...
På Riddarhusets webbplats kan du läsa kortfattat om adelns historia. Ända sedan vikingatiden har adeln och dess tidiga motsvarighet spelat en viktig roll i svensk historia. Under vikingatiden fanns lokala stormannaätter som hade svurit trohetsed till en kung eller motsvarande. Några av våra äldsta adelsätter härstammar möjligen från dessa urgamla familjer. Adeln i Sverige, frälset, kan ses som en fortsättning på detta system – ett slags trohets- och tjänsteförhållande till statens främste företrädare, kungen...
I SR:s Vetenskapens Historia kan du lyssna på ett program (ca 19 min) från 2011 som handlar om den svenska adelns historia. Den svenska adelns historia uppmärksammas med anledning av historikern Bo Erikssons kommande bok på ämnet. Programledare är Tobias Svanelid.
Artikel på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida där du kan läsa om adelns historia i Sverige från slutet av 1200-talet till mitten av 1800-talet. I Sverige uppkom frälset som ett särskilt stånd omkring 1280 med Alsnö stadga. Stadgan gav kungens, hertigens och biskoparnas män skattefrihet på sina gårdar om de ställde en beväpnad ryttare...
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om adelns liv och levene under stormaktstiden. Under några korta decennier på 1600-talet sammanföll aristokratins intressen med den svenska statens. Varken förr eller senare har adelns makt varit lika glasklart framträdande...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Människans kreativitet och vilja att bygga monument som består länge har gjort att det finns många...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...
Alsnö stadga var ett dokument som kung Magnus Ladulås utfärdade på Alsnö hus, en kungsgård på...
