S Fördjupning
Hattar och mössor var de två partierna bakom genombrottet för frihetstidens organiserade partisystem. Efter 1718 dominerade tronföljdsfrågan med dess konkurrerande "holsteinska" och "hessiska" lösa partibildningar. Mer sammanhållna partier tillkom i och med oppositionen mot Arvid Horn mot slutet av 1730-talet. De mest kritiska kallade Horns grupp för "nattrnössor", varefter beteckningarna hattar och mössor slog igenom.
De franskvänliga hattarna krävde revanschkrig mot Ryssland och stod för en storföretagsvänlig merkantilism gentemot Horns mera jordbruksinriktade linje. Vid riksdagen 1738-1739 övertog hattarna makten.
Mössorna ombildades nästan helt under 1760-talet ("de yngre mössorna") och sökte stöd hos ofrälse och småborgerliga grupper med paroller om tryckfrihet och avskaffande av privilegiesystemet. År 1765 var det mössornas tur, men flera maktskiften ägde rum innan Gustav III:s statsvälvning (statskupp) 1772 beskar partiernas makt.
Ett tredje s.k. hovparti omnämns ofta i litteraturen, men senare forskning betraktar snarare "hovpartiet" som det parti som för tillfället var allierat med hovet; på 1750-talet var det mössorna, vid frihetstidens slut huvudsakligen hattarna.
Partierna bestod av en fast kärna politiker men var i övrigt ganska lösa grupperingar. Ledarna sökte vinna stöd med röstuppköp (i Riddarhuset) och genom olika aktioner i samband med valen. Klubbar där "partifolket" fick mat och dryck samt politiska förhållningsorder spelade en stor roll, och det gjorde även det utländska biståndet (andra staters "mutor" till enskilda politiker).
