Hattar och mössor
Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på frihetstiden under 1700-talet. De båda partierna företrädde - lite förenklat uttryckt - olika samhällsgrupper. Hattarna var främst adelns parti, medan mössorna i första hand representerade de lägre stånden.
Hattpartiet, som bildades på 1730-talet, var en sammanslutning av olika oppositionsgrupper inom ståndsriksdagen. De hade alla en gemensam kritisk inställning till den försiktiga fredspolitik som fördes av riksdagens ledare Arvid Horn, som styrde riksdagen i början av frihetstiden. Hattpartiets medlemmar kallade Arvid Horn och hans anhängare för "mössor" - vilket syftade på "nattmössor", då de ansågs föra en alltför försiktig (och sömnig) utrikespolitik.
Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna förespråkade en strikt merkantilistisk politik och en aggressiv utrikespolitik. Hattarna ville bland annat ha revansch mot Ryssland (efter det stora nordiska kriget). Sveriges ära och storhet skulle återupprättas. Detta kom senare - efter att hattpartiet tagit makten - att leda till ett misslyckat krig mor Ryssland 1741-1743.
De politiska dispyterna mellan de båda partierna i riksdagen var många, och ofta mycket hårda under stora delar av frihetstiden. Korruptionen var utbredd, likaså maktmissbruk bland politiker. Gustav III kunde därför genomföra en oblodig statskupp 1772 och återinföra det kungliga enväldet i Sverige. Frihetstiden, då riksdagen haft makten i Sverige, fick därmed ett abrupt slut. Nu inleddes istället den s.k. gustavianska tiden, då makten återigen låg hos kungen.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till frihetstidens politiska partier - hattar och mössor.
Annons
Artiklar om Hattar och mössor
Länkar om Hattar och mössor
Genomgång (8:42 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om frihetstiden ur olika perspektiv.
Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Sveriges krig mot Ryssland 1741-1743.
Grundskoleboken är en webbplats som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa om frihetstidens Sverige ur olika perspektiv. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.
Den svenska riksdagens historia från 1500-talet fram tills idag. Läs om hur utskotten tar form på 1600-talet, hattar och mössor under 1700-talet, nya grundlagen 1809 som fördelade makten, tvåkammarsystemet, kampen om rösträtt o.s.v.
På regeringens webbsida finns ett rikt illustrerat ”lektionsmaterial” i pdf-format (32 sid) om Regeringskansliets historia. Regeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en modern demokrati, från kungligt envälde till parlamentarism. Här berättas om svensk politik och svensk statsmakt från tidig medeltid till nutid. Varje historisk epok presenteras enskilt.
Faktasida på Historiesajten där du kan läsa om hattpartiet och mösspartiet som växelvis dominerade den svenska inrikes- och utrikespolitiken under frihetstiden.
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om statsmaktens och andra organisationers användning av propaganda i Sverige från 1400-talet och framåt. I sin nuvarande betydelse kan ordet ”propaganda” definieras som systematiska försök att påverka människors åsikter, värderingar och handlingar i en bestämd riktning – företeelsen är alltså närmast en form av reklam. Därav följer att propagandans historia är intimt relaterad till kommunikationsmedlens utveckling...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sveriges första politiska partier - Hattarna och Mössorna. I dag ses förekomsten av rivaliserande politiska partier som ett slags garanti för att det demokratiska samhället fungerar. På 1700-talet ansågs däremot partibildningar söndra och försvaga den samdräkt och enighet som hela samhället vilade på...
På Uppsala universitets hemsida hittar du en sammanfattning över frihetstiden i ett politiskt perspektiv. Perioden 1719-1772 i svensk historia brukar kallas frihetstiden. Ordet frihet syftar i detta sammanhang på frihet från kungligt envälde...
Artikel i Wikipedia som behandlar frihetstiden som är en benämning på epoken i Sveriges historia mellan 1719 och 1772. Anledningen till att denna period kallas frihetstiden är att det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses…
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om krigaren och politikern Arvid Horn (1664-1742). Han är en av de mest sammansatta figurerna i svensk historia. Först krigare, sedan statsman; den djärvaste bland de djärva som anförare för Karl XII:s livdrabanter; en försiktigt beräknande kanslipresident när han styrde det frihetstida Sverige in i nya banor efter stormaktens sammanbrott...
Artikel i tidningen Populär Historia där Christine Skuncke berättar om Gustav III och hans uppväxt under frihetstiden. Få svenska regenter har rört upp så starka känslor och varit så omstridda. Redan som spädbarn förbereddes han för sin roll; han var det offentliga barnet...
Artikel i Wikipedia där du hittar fakta om hattarnas ryska krig 1741-1743. Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé skulle återerövra de områden som förlorats till Ryssland i stora nordiska kriget. Kriget misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland...
Artikel i Gefle Dagblad där du kan läsa om ett av de mest kända bondeupproren i Sveriges historia. Mitt under frihetstiden år 1743 utbröt det sista stora bondeupproret i Sverige. Det har kallats Stora daldansen. Det härskande adelspartiet, hattarna, hade börjat ett oansvarigt krig mot Ryssland 1741. Fälttåget slutade med en katastrof...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hattarnas krig 1741-1743. Få eller inget av krigen i Sveriges historia har varit så katastrofalt misslyckat som det hattpartiet efter hård strid i riksdagen lyckades driva igenom 1741…
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Wetterberg berättar om kungamaktens begränsade inflytande under frihetstiden. Under frihetstiden var riksdagen centrum för den politiska makten. Hattar och mössor kämpade mot varandra, medan kungen fick se sin namnteckning ersättas med en stämpel…