Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på frihetstiden under 1700-talet. De båda partierna företrädde - lite förenklat uttryckt - olika samhällsgrupper. Hattarna var främst adelns parti, medan mössorna i första hand representerade de lägre stånden.
Hattpartiet, som bildades på 1730-talet, var en sammanslutning av olika oppositionsgrupper inom ståndsriksdagen. De hade alla en gemensam kritisk inställning till den försiktiga fredspolitik som fördes av riksdagens ledare Arvid Horn, som styrde riksdagen under frihetstidens första skede fram till 1738. Han fungerade därmed länge som landets verklige regent. Hattpartiets medlemmar kallade Arvid Horn och hans anhängare för "mössor" - vilket syftade på "nattmössor", då de ansågs föra en alltför försiktig (och sömnig) utrikespolitik.
Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna förespråkade en strikt merkantilistisk politik och en aggressiv utrikespolitik. Hattarna ville bland annat ha revansch mot Ryssland (efter det stora nordiska kriget). Sveriges ära och storhet skulle återupprättas. Detta kom senare - efter att hattpartiet tagit makten - att leda till ett misslyckat krig mot Ryssland 1741-1743.
De politiska dispyterna mellan de båda partierna i riksdagen var många, och ofta mycket hårda under stora delar av frihetstiden. Korruptionen var utbredd, likaså maktmissbruk bland politiker. Gustav III kunde därför genomföra en oblodig statskupp 1772 och återinföra det kungliga enväldet i Sverige. Frihetstiden, då riksdagen haft makten i Sverige, fick därmed ett abrupt slut. Nu inleddes istället den s.k. gustavianska tiden, då makten återigen låg hos kungen.
M LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden
S LÄS MER: Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde
M LÄS MER: Frihetstidens Sverige
S LÄS MER: Hattarnas ryska krig 1741-1743
S LÄS MER: Den svenska demokratins rötter
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 9 – Hattar och mössor. Ostindiska kompaniet, Bonniers, 1994
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Jakob Christensson (red), Frihetstiden - Signums svenska kulturhistoria 4, Signum, 2006
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
