S
Tagg
sjöstrid
Hoglandslaget 1788. Detalj från målning av Louis Jean Desprez.

Slaget vid Hogland

klocka
Lästid 3 minuter

Slaget vid Hogland var ett sjöslag i Finska viken mellan den svenska och den ryska flottan den 17 juli 1788. Parterna var jämbördiga: mot Sveriges 15 linjeskepp och 11 fregatter, ledda av hertig Karl (XIII), stod Rysslands 17 linjeskepp och 8 fregatter.

Ett oavgjort sjöslag

Under striden seglade de stora linjeskeppen i långa led och besköt varandra med sina kanoner. De svenska fartygen hade i flera fall kraftigare kanoner än de ryska, men striderna blev ändå mycket jämna. Kanonröken låg tät över vattnet och gjorde det svårt att se fienden och hålla ordning på fartygen.

ANNONS

Drabbningen pågick i sex timmar. Båda flottorna led stora förluster och flera fartyg blev svårt skadade. Svenskarna lyckades till slut skaffa sig ett visst övertag, men de egna fartygen hade skadats och ammunitionen började ta slut. Därför kunde man inte fortsätta striden och tvinga fram en avgörande seger. Trots att slaget firades som en svensk seger slutade det egentligen oavgjort.

Följderna av slaget

Slaget innebar emellertid ett nederlag för de svenska planerna i krigets inledning att landstiga nära Sankt Petersburg. Det strategiska initiativet försvann och oppositionen mot kriget, snart manifesterad i Anjalaförbundet, ökade i omfattning.

Efter slaget drog sig den svenska flottan tillbaka till fästningen Sveaborg utanför Helsingfors, där de skadade fartygen behövde repareras. Men snart uppstod nya problem. Bland de ryska krigsfångarna fanns sjuka sjömän, och en allvarlig febersjukdom spreds till de svenska besättningarna. När flottan senare återvände till Karlskrona följde smittan med och spreds vidare. Sjukdomen blev känd som Karlskronafebern och krävde tusentals människoliv under de följande åren. För den svenska flottan blev epidemin ett minst lika stort problem som fiendens kanoner.

Ironiskt nog förberedde Ryssland delar av sin flotta för avfärd till Medelhavet när det svenska anfallet kom. Om svenskarna hade väntat tills dessa fartyg lämnat Östersjön, skulle de ha kunnat möta ett betydligt svagare motstånd.
 

Slaget vid Hogland
Bild: Nationalmuseum
Hertig Karl (senare kung Karl XIII) under sjöslaget vid Hogland den 17 juli 1788. Målning av Per Krafft ca 1810.

ANNONS

ANNONS

Två krigsskepp bytte ägare under slaget

Under slaget vid Hogland lyckades både svenskarna och ryssarna erövra ett av motståndarens stora krigsskepp.

Det svenska linjeskeppet Prins Gustaf hamnade i ett utsatt läge när det skildes från resten av den svenska flottan. Fartyget angreps av flera ryska krigsskepp och utsattes för kraftig kanonbeskjutning. Till slut var skadorna så omfattande att befälhavaren tvingades kapitulera. Fartyget och dess överlevande besättning hamnade i rysk fångenskap.

Svenskarna lyckades i sin tur erövra det ryska linjeskeppet Vladislav. Det hade skadats svårt under striderna och kunde inte längre försvara sig. De svenska sjömännen tog över fartyget och förde det till Sveaborg, den stora svenska sjöfästningen utanför Helsingfors.

De två erövrade skeppen visar hur jämn och hård striden var. Båda flottorna lyckades tillfoga motståndaren stora skador, men ingen av dem vann någon avgörande seger.
 

 

S  LÄS MER: Anjalaförbundet

S  LÄS MER: Gustav III:s ryska krig 1788-1790

M  LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.


FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till sjöslaget vid Hogland.

Uppdaterad: 17 november 2026
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Länkar om Slaget vid Hogland

Sortera efter:

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS