En dräkt för hela svenska befolkningen

Under början av 1773 ville Gustav III införa en dräkt för hela Sveriges befolkning. Han hade genomfört en statskupp året innan och han ville att den nya tiden skulle markeras med en ny klädedräkt.
L

Publik middag på Stockholms slott, nyårsdagen 1779. Nationella dräkten förekom i många olika varianter. Personerna på bilden bär en variant avsedd för hovet: svart siden med röda garneringar. Del från en målning gjord av Pehr Hilleström (1732-1816).

Tidigare kungar hade försökt påverka folks klädsel med lagar ända sedan medeltiden utan att lyckas. Gustav III ville däremot att svenskarna skulle klä sig i en ny dräkt helt frivilligt.

För att veta hur folket såg på en möjlig nationell dräkt ordnade kungen en tävling. Ingen fick veta att kungen låg bakom tävlingen. Det var officiellt Patriotiska Sällskapet som publicerade tävlingsfrågan i tidningen Dagligt Allehanda, 26 oktober 1773:

Om, til undwikande af täta ombyten i moder, samt hämmande af Lurendrägeriet, förmånligt kunde blifwa, at i Swerige antaga en Nationel Kläde-Drägt, lämpad efter Swenska Climatet, och skiljaktig ifrån andra Nationers?

[Skulle det kunna vara bra att ha en nationell dräkt, lämpad för det svenska klimatet och olik andra länders dräkt, för att undvika fusk och ombyten i modet?]

Svaren skulle skickas till Patriotiska Sällskapet. Samtidigt uppstod en debatt i Dagligt Allehanda.

ANNONS

ANNONS

Gustav III:s revolution 1772

Perioden 1719-1772 styrdes Sverige av riksrådet och riksdagen. Kungen hade mycket lite makt. Idag kallas den perioden frihetstiden.

Gustav III utnyttjade den pågående riksdagen 1772 för att genomföra en revolution den 19 augusti. Politikernas oenighet och splittring samt befolkningens politikerförakt gjorde att revolutionen endast mötte litet motstånd.

LÄS MER: Gustav III:s statskupp

LÄS MER: Gustav III:s revolution

För och emot en nationell dräkt

Debattörerna uppfattade att frågan till en stor del handlade om pengar. Kläderna var en av de största utgifterna för en människa förr i tiden. De flesta människor hade inte råd att beställa nya kläder. Därför fanns det en stor andra- och tredjehandsmarknad. Alla tyckte att det skulle vara bra med billigare kläder.

Fusket som prisfrågan talar om handlade dels om insmugglade tyger, dels om tyger som tillverkats i en laglig fabrik men som förändrats på något sätt. Exempel på fusk kunde vara att tillverkaren sträckte tyget i vävningen, om det skulle säljas på längd, eller blötte ner tyget, om det skulle säljas på vikt. Vissa trodde att en ny dräkt skulle kunna hindra fusket, medan andra tyckte att ingenting kunde hindra det.

Alla debattörer var överens om att en dräkt måste vara anpassad efter klimatet. Prästen och författaren Olof Bergklint skrev till exempel: ”Om man klär sig på spanska, får man frysa på svenska.” Debattörerna menade också att en nations klimat påverkar människornas personlighet. Ett kallt klimat, som i Sverige, skapar friska och manliga människor medan ett varmt klimat, som i södra Europa, gör folk lata och svaga. Men om man därför skulle klä sig varmt eller kallt i Sverige var debattörerna inte överens om.

Bönder 1600-talet
Svenska självägande bönder tecknade av den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti 1674. Ur Sverige under år 1674, utgiven 1912.

Flera skribenter påpekade att ”förfäderna” var ett föredöme. De hävdade att svenskarna hade varit starkare, både fysiskt och psykiskt, under Gustav Vasas tid. Andra skribenter hävdade motsatsen, att livet förr var kort och obehagligt för de flesta. Gemensamt för de båda åsikterna var att nationens historia och Gustav Vasa användes som argument i debatten.

Det nationella i dräkten delade också debatten i två läger. De som var mot en ny dräkt visade på hur polackerna och turkarna inte vunnit något på att ha en nationell dräkt. Det internationella franska modet var modernt, menade de. Och i Ryssland hade man bara några decennier tidigare växlat från en nationell dräkt till en europeisk dräkt. De som var för en ny dräkt tyckte att utländska kläder bidrog till dåliga utländska idéer och utländskt inflytande.

ANNONS

ANNONS

Oavsett om debattörerna var positiva till en ny dräkt eller ej, var i stort sett samtliga (och Gustav III själv) övertygade om att det var två saker som var orsaken till allt dåligt med mode: fåfängan och kvinnan. Fåfängan gjorde att folk ville se finare ut än vad de faktiskt var. Kvinnan ansågs mer ombytlig och mottaglig för ytliga saker. Och så var hon slösaktig. Mannen var kvinnans motsats: förnuftig, stabil och allvarsam.

Vad hände efter tävlingen?

Prästen Eric Waller (1732-1811) vann pristävlingen. Han var positivt inställd till en nationell dräkt. Men Sverige var ett fattigt land, vilket gjorde att en dräkt för folket fick vänta. Vid ett besök i Ryssland 1777 diskuterade Gustav III den nationella dräkten med kejsarinnan Katarina. Hon uppmuntrade kungen till att införa en nationell dräkt. Det är osäkert varför hon gjorde det eftersom Ryssland hade bytt till franskt mode.

Kungen och arkitekten Jean Eric Rehn utarbetade därefter en dräkt baserad på hur bönder på 1600-talet såg ut. Den stora skillnaden mot modedräkterna på 1770-talet var den korta jackan, skärpet och slängkappan.

Nationella dräkten
Bild: Livrustkammaren
Kopparstick föreställande den nationella dräkten som Jean Erik Rehn ritade den 1778.

Den 28 april 1778 skulle dräkten presenteras. Borgerskapet och adeln hade fått alla instruktioner i förväg. Vid presentationen trädde Gustav III fram med en dräkt i rätt snitt, men helt och hållet gjord med franska tyger och lyx. Ett knappt år senare förändrade kungen militärernas uniformer för att likna den nationella dräktens snitt.

ANNONS

ANNONS

Gustav III:s nationella dräkt
Bild: Helena Bonnevier, Livrustkammaren
Gustav III:s första nationella dräkt buren vid instiftandet 28 april 1778.

Dräkten blev dyrare än väntat och de svenska fabrikerna kunde inte leverera tillräckligt material hela tiden. Den tygbesparing som man vann med en kort jacka förlorade man på den långa manteln. Trots att många tyckte att allt fusk och ombyte i mode var kvinnans fel blev dräkten nästan uteslutande att bli en uniformering av männen i samhället övre skikt.

Dräkten bars främst av de som arbetade och levde kring kungen, för att de var tvungna, och av personer som ville visa sin trohet mot kungen.

Efter Gustavs död fanns dräkten kvar i vissa sammanhang men ersattes redan under slutet av 1790-talet av den modernare fracken. Dräkten började förändras så snart som några månader efter Gustav III:s död. När Gustav IV Adolf avsattes 1809 försvann den nationella dräkten helt från alla sammanhang.

Så gick det för den svenska nationella dräkten.
 

Kungliga Patriotiska Sällskapet bildades 1766 och finns kvar än idag. Sällskapet har till syfte att på olika sätt bidra till näringslivet och industrin. Det kan ske genom medaljutdelningar, pengagåvor och stipendieutdelningar.
 

ANNONS

Språklig mångfald inom Sveriges gränser

1772 utgjordes Sverige av nuvarande gränser samt Finland och svenska Pommern.

Språkmässigt talade man svenska, finska, tyska och samiska. Olika grupper i samhället talade även andra språk, som holländska bland handelsmän och sjöfarare eller franska inom adeln.

Visste du att…

Tidningssida
Bild: Kungliga biblioteket
Framsidan av Dagligt Allehanda med prisfrågan från 1773.

…skräddare fick inte köpa eller sälja tyg på 1700-talet? Det var för att skräddarna inte skulle ha tyglager i sina verkstäder, dels för att hindra smuggling av tyg, dels för att tyghandlarna skulle få ensamrätt på att sälja tyger.

…det inte fanns nya färdigsydda kläder att köpa? En skräddare fick inte sy ett plagg om han inte hade en kund att sy det åt. Ville du köpa ett färdigsytt plagg, var det alltid begagnat. Det var först på 1850-talet som det blev tillåtet med nya färdigsydda kläder.

…skräddaren alltid var en man? Endast män fick gå i lära och utbildas till skräddare. Endast den som arbetat hos en skräddare och fullgjort sitt mästarprov fick ansöka om att bli skräddare. En skräddaränka kunde ta över en verkstad, men förväntades lämna över verksamheten till en man så snart som möjligt.


LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien


Extern länk: Titta, en svensk! Hur klär man sig svenskt? [Statens historiska museer]
 

Uppgifter och frågor

Att fundera över:

  1. Skulle du kunna tänka dig en uniform för hela folket?
     
  2. Hur skulle en modern folkuniform kunna se ut?
     
  3. Vad är en uniform, egentligen?



Text: Gösta Sandell, intendent och producent, Statens historiska museer
Webbplats: Sverigeshistoria.se

banner

 

Senast uppdaterad: 10 februari 2021
Publicerad: 10 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Väckelserörelsen under 1800-talet

1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts...

L

Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt...

L

Ludditerna - mekaniseringens och industrialismens motståndare

I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var...

M

Vardagsliv och högtider i ett historiskt perspektiv

Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning - både i helg och i vardag....

ANNONS

Ämneskategorier

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Historia om mode, utseende och hygien

Modehistoria och hygienhistoria. Klädstilar, skönhetsideal och renlighet genom historien.

Relaterade taggar

Gustav III

Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en...

Gustav III:s statskupp

Gustav III:s statskupp den 29 augusti 1772 följdes av en ny författning två dagar senare. Därmed...

SO-rummet tag typ

Kläder

Här hittar du material som berör historia om kläder, hattar, mössor, skor och andra tillbehör.

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....