S
Tagg
u137
U 137:s grundstötning i ett svenskt militärt skyddsområde blev snabbt en världsnyhet.

U 137

U 137 var en sovjetisk ubåt som gick på grund i en militärt känslig del av Karlskrona skärgård 1981. Grundstötningen bekräftade misstanken att Sovjetunionen systematiskt spionerade vid de svenska kusterna. Den borgerliga regeringen avgav - stödd av den socialdemokratiska oppositionen - en skarp protest till Moskva.

I efterhand har det diskuterats om inte den förklaring som ryssarna gav efter grundstötningen i själva verket var sann. De påstod att ubåten helt enkelt navigerat fel och att det således inte var fråga om någon medveten gränskränkning eller om spioneri.

ANNONS

ANNONS

Ubåtskränkningarnas omfattning och avsikter har senare varit föremål för en intensiv debatt.

Ubåtsskyddskommissionen

Ubåtsskyddskommissionen 1982 tillsattes av regeringen Palme hösten 1982 med förre utrikesministern Sven Andersson (s) som ordförande och blivande statsministern Carl Bildt (m) som en av ledamöterna. Kommissionens uppgift var att undersöka de ubåtskränkningar som antogs ha förekommit i svenska vatten under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet.

Det första larmet om främmande ubåtar i närheten av svenska marina övningar kom 1965. Därefter förekom en debatt om i vilken mån överträdelser hade ägt rum eller inte. Kritiker talade om budgetubåtar eftersom de ansågs hänga samman med marinens krav på mer pengar. U 137 bevisade att sovjetiska ubåtar fanns i försvarsmässigt känsliga områden. Händelsen blev inledningen till några år av intensiv jakt på främmande ubåtar.

Kommissionen slog efter ett halvår inte bara fast att det funnits ubåtar i bl.a. Hårsfjärden utan ansåg sig också ha belägg för att de var sovjetiska. Den socialdemokratiska regeringen protesterade i kraftiga ordalag mot ubåtskränkningarna, och det officiella umgänget med Sovjetunionen begränsades till ett minimum. Marinen fick ökade resurser för ubåtsjakt och nya instruktioner, som gav den rätt att utan varning använda skarp ammunition mot misstänkta ubåtar. Samtidigt förklarade regeringen att den svenska neutralitetspolitiken låg fast.

Senare har ubåtskommissionens slutsatser ifrågasatts och de belägg som den grundat sina slutsatser på ansetts svaga. Överläggningar med företrädare för Ryssland under Carl Bildts regeringsperiod gav inte några resultat. En del av de ljud som ansetts komma från ubåtar har enligt senare uppgifter haft sitt ursprung i simmande minkar.

LÄS MER: Sverige under kalla kriget

LÄS MER: Östersjön - fredens hav?


FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till U 137.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
08 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om U 137

M

Östersjön - fredens hav?

av: Lars Hildingson
2022-03-03

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...

+ Läs mer

Länkar om U 137

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS