Minns du ubåtsdramat 1981?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om ubåtsdramat 1981 då den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Gåsefjärden.
U 137 var en sovjetisk ubåt som gick på grund i en militärt känslig del av Karlskrona skärgård 1981. Grundstötningen bekräftade misstanken att Sovjetunionen systematiskt spionerade vid de svenska kusterna. Den borgerliga regeringen avgav - stödd av den socialdemokratiska oppositionen - en skarp protest till Moskva.
I efterhand har det diskuterats om inte den förklaring som ryssarna gav efter grundstötningen i själva verket var sann. De påstod att ubåten helt enkelt navigerat fel och att det således inte var fråga om någon medveten gränskränkning eller om spioneri.
Ubåtskränkningarnas omfattning och avsikter har senare varit föremål för en intensiv debatt.
Ubåtsskyddskommissionen 1982 tillsattes av regeringen Palme hösten 1982 med förre utrikesministern Sven Andersson (s) som ordförande och blivande statsministern Carl Bildt (m) som en av ledamöterna. Kommissionens uppgift var att undersöka de ubåtskränkningar som antogs ha förekommit i svenska vatten under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet.
Det första larmet om främmande ubåtar i närheten av svenska marina övningar kom 1965. Därefter förekom en debatt om i vilken mån överträdelser hade ägt rum eller inte. Kritiker talade om budgetubåtar eftersom de ansågs hänga samman med marinens krav på mer pengar. U 137 bevisade att sovjetiska ubåtar fanns i försvarsmässigt känsliga områden. Händelsen blev inledningen till några år av intensiv jakt på främmande ubåtar.
Kommissionen slog efter ett halvår inte bara fast att det funnits ubåtar i bl.a. Hårsfjärden utan ansåg sig också ha belägg för att de var sovjetiska. Den socialdemokratiska regeringen protesterade i kraftiga ordalag mot ubåtskränkningarna, och det officiella umgänget med Sovjetunionen begränsades till ett minimum. Marinen fick ökade resurser för ubåtsjakt och nya instruktioner, som gav den rätt att utan varning använda skarp ammunition mot misstänkta ubåtar. Samtidigt förklarade regeringen att den svenska neutralitetspolitiken låg fast.
Senare har ubåtskommissionens slutsatser ifrågasatts och de belägg som den grundat sina slutsatser på ansetts svaga. Överläggningar med företrädare för Ryssland under Carl Bildts regeringsperiod gav inte några resultat. En del av de ljud som ansetts komma från ubåtar har enligt senare uppgifter haft sitt ursprung i simmande minkar.
LÄS MER: Sverige under kalla kriget
LÄS MER: Östersjön - fredens hav?
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här nedan hittar du material som kan relateras till U 137.
Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om ubåtsdramat 1981 då den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Gåsefjärden.
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om U 137 och ubåtsdramat utanför Karlskrona 1981. Kommendörkapten Karl Andersson befann sig mitt i händelsernas centrum under U 137-dramat. Han skötte kontakten mellan den sovjetiska ubåtsbesättningen och Sveriges regering.
På Öppet arkivs webbplats kan du se ett samtida samhällsmagasin (58 min) med reportage och debatt om den grundstötta sovjetiska u-båten U 137.
Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om ubåtsjakternas 1980-tal. I början av 1980-talet gick en sovjetisk ubåt på grund i Karlskrona skärgård. Händelsen blev snart en världsnyhet och i Sverige blev kalla kriget ytterst närvarande. Örjan Sterner och Lars Nordenberg var båda yrkesverksamma inom flottan under den här tiden och minns ett 1980-tal fullt av ubåtsjakt...
Avsnitt (77 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om ubåtshotet. Den svenska kusten är lång, 270 mil närmare bestämt. Perfekt för fiske och transporter men bland skärgårdarna är det också lätt att köra vilse, eller gömma sig...
På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om U 137 ur olika perspektiv. Är du intresserad av historia så är sidan en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...
Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...
De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande...