Kreml betyder borg eller fästning på ryska. Moskva har ett Kreml, men det har också många andra ryska städer. Kreml i Moskva anlades för att skydda den inre staden mot angripare. 47 tsarer ligger begravda bakom Kremls murar. Än idag är Kreml liktydigt med Rysslands maktcentrum.
Vid platsen där dagens Kreml ligger fanns en befästning redan på 1000-talet. Borgen utökades kraftigt på 1100-talet, men förstördes av mongolerna 1237. Under 1300-talet byggdes fästningen upp igen och det var troligen då som de första kupolerna och tornen i fästningen tillkom.
Det mesta av Kremls nuvarande murar och torn byggdes årtiondena kring 1500 under ledning av inkallade italienska arkitekter (vilket förklarar inflytandet från den västeuropeiska arkitekturen).
ANNONS
ANNONS
Under 1600-talet hade Kreml spelat ut sin roll som försvarsanläggning, men var fortfarande av stor kulturell och politisk betydelse.
Kreml omges av 20 meter höga murar vars sammanlagda längd uppgår till 2,6 kilometer. Man kan komma in i Kremls inre genom fem väldiga portar.
Innanför murarna finns det kyrkor, kloster, palats, regerings- och statsbyggnader.
Det finns tre stora berömda katedraler inne i Kreml som uppfördes mellan åren 1479-1508. Marie himmelsfärdskatedralen var tsarernas kröningskyrka. Den har förstörts flera gånger under olika krig men har alltid återuppförts med ledning av de gamla byggnadsplatserna.
I närheten ligger Ärkeängelskatedralen där många tsarer är begravda. Vid platsen ligger också Ivan den stores klocktorn. Det är ett 97 meter högt torn med en väldig förgylld lökkupol. Nedanför tornet finns världens största klocka uppställd. Det är den 6 meter höga tsarklockan.
Utanför murarna, öster om Kreml, ligger Röda torget med den berömda Vasilijkatedralen. Byggnaden består av nio små kapell, vart och ett med en lökkupol. Det var Ivan IV (”den förskräcklige”) som lät bygga Vasilijkatedralen. Det påstås att han lät trycka ut ögonen på katedralens arkitekter för att hans älsklingsbygge inte skulle överträffas.
Idag är Kremls katedraler museer och öppna för allmänheten.
En magnifik byggnad inom Kremlområdet är det stora Kremlpalatset som uppfördes under åren 1828-1849.
Vid Kremlmuren uppfördes ett mausoleum för de mumifierade kvarlevorna av Lenin, Kommunistpartiets förste ledare. Dagligen passerar tusentals ryska medborgare förbi hans glassarkofag.
ANNONS
ANNONS
Josef Stalin, den andre kommunistledaren, låg här till 1961, då hans kropp flyttades till en mera undanskymd plats inom Kreml.
Under kommunisttiden revs också vissa äldre byggnader, främst kloster, för att ge plats åt nya administrationsbyggnader, bland annat Leninmausoléet .
Kreml var under stora delar av den sovjetiska eran stängt för både vanliga ryssar och utländska turister. Idag är Kreml - vid sidan av landets politiska maktcentrum - en av Moskvas viktigaste turistattraktioner.
Minskad betydelse i över tvåhundra år
Efter att Peter den store gjorde Sankt Petersburg till huvudstad år 1712, flyttades centralmakten från Moskva till den nya huvudstaden. Men 1918 - strax efter den ryska revolutionen - återfick Kreml rollen som säte för statsledningen, först den sovjetiska och senare den ryska.
Visste du att:
Fram till 1300-talet var platsen känd som Moskvas gorod (befäst bebyggelse). Benämningen Kreml förekommer inte förrän 1331.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad betyder ordet kreml?
Varför byggdes Kreml i Moskva?
Vad finns innanför murarna?
Under mer än tvåhundra år, mellan 1712-1918, hade Ryssland en annan huvudstad där det mesta av den politiska makten då fanns. Vad hette den huvudstaden?
Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...
I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter. Senare skulle han kallas Peter den store. Han skulle betyda mer än någon annan när det Ryssland formades som i vår tid skulle växa till supermakt. Av historiker räknas Peter I som en av Rysslands mest framgångsrika härskare och betraktas av många ryssar som en nationalhjälte...
Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av befolkningen, men den bilden kom att förändras. Den siste tsaren Nikolaj II och hela hans familj avrättades kallblodigt i en källare 1918. Mindre än 100 år senare helgonförklarades emellertid både tsaren och hans familj av den rysk-ortodoxa kyrkan. Cirkeln blev därmed sluten vad gäller religiös tillbedjan och kult...
Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att styra Sovjetunionen under nästan tre decennier. Och han styrde med stålhandskar. Under Stalins terrorvälde deporterades och mördades miljontals människor. Inte ens hans närmaste medarbetare gick säkra. I den här artikeln kan du läsa om Stalins tid vid makten och om den sovjetiska diktaturen som till och med manipulerade de historiska källorna till sin fördel...
Från mitten av 700-talet började svear och andra skandinaver att söka sig österut. Målet var floder som Volga, Dnjepr och Volchov i dagens Ryssland. I flera hundra år kom de östliga vikingarna och deras ättlingar att bedriva handel, erövra städer som Novgorod och Kiev samt söka sig ända till Konstantinopel och Bagdad. Skandinaverna uppblandades med slaver och andra folk. De låg bakom blodiga erövringar, stadsbyggen och vinstgivande handel. Eftervärlden har på sätt och vis fört striden vidare, om än med andra medel. Medan man från svenskt håll framhållit det skandinaviska elementet i det tidiga Rysslands grundande lyfte sovjetiska forskare istället fram det slaviska...
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
