Tagg om orsaker till franska revolutionen
Bild:

Franska revolutionens orsaker

Franska revolutionen 1789 är en av de mest omdiskuterade händelserna i världshistorien och det finns ett antal viktiga orsaker till varför revolutionen ägde rum.

Här nedan finns några av orsakerna presenterade, samtidigt som vi har försökt att förenkla dem så gott det går.

De främsta bakomliggande orsakerna till den franska revolutionen var:

  • Upplysningens idéer
  • Amerikanska revolutionen
  • Missväxt och svält
  • Missnöje mot hovets livsstil
  • Missnöje mot adelns rättigheter
  • Frankrikes misslyckade utrikespolitik
  • Borgarna krävde politiska rättigheter

Upplysningens idéer
Ur ett idéhistoriskt perspektiv var den mentalitet som fanns inbakad i den franska revolutionen till stor del inspirerad av upplysningens politiska idéer. Framförallt idén om naturrätten, att makten ska utgå från folket; och idén om de mänskliga rättigheterna, att ingen människa är mer värd än någon annan.

Amerikanska revolutionen
Förenta staternas födelse blev ett föredöme som bevisade att upplysningens politiska idéer - att makten ska utgå från folket och att alla människor är lika mycket värda - kunde bli verklighet.

Missväxt och svält
Under slutet av 1780-talet drabbades Frankrike av missväxt flera år i rad, vilket ledde till prisstegringar, svält och minskade inkomster för bönderna.

Missnöje mot hovets livsstil
Hovet med kungen och drottningen levde i extrem lyx, medan större delen av Frankrikes befolkning var fattiga och fick svälta i samband med den missväxt som drabbade landet (se ovan).

Missnöje mot adelns rättigheter
Under andra halvan av 1700-talet började kungamakten sälja ut olika slags privilegier (särskilda rättigheter) till adeln för att få in pengar till den tomma statskassan. Adeln fick därmed större inflytande över byråkratin och landets domstolar vilket bland annat resulterade i att de gavs möjlighet att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och fiskerättigheter. Stora delar av den franska bondebefolkningen var arrendebönder (hyrde mark) och hade därmed skyldigheter till adeln. Många av bönderna som bodde på adelns ägor drabbades därför av ett ökat skattetryck.

Frankrikes misslyckade utrikespolitik
Det fanns ett utbrett missnöje mot hur Ludvig XVI skötte landets utrikespolitik. Frankrike hade förlorat flera av sina kolonier till Storbritannien under sjuårskriget (1756-1763), som dessutom - tillsammans med det franska deltagandet i amerikanska frihetskriget - hade dränerat statskassan. Dessutom tycktes kungen vara mer intresserad av ridning och jakt än av att upprätta landets anseende.

Borgarna krävde politiska rättigheter
Den franska riksdagen bestod av tre stånd: 300 adelsmän, 300 präster och 600 övriga. De 600 övriga var till största delen borgare. Borgarna hade länge varit upprörda över att de inte fått ökade politiska rättigheter i förhållande till hur betydelsefulla de var för landets ekonomi. Adeln och prästerna var dessutom skattebefriade och den tunga skattebördan låg därför enbart på bönderna och borgarna.

Utlösande orsaker
1789 var Frankrike en krutdurk redo att explodera vid minsta gnista.

I samband med den rådande missväxten och bristen på mat blev missnöjet bland befolkningen alltmer märkbar. Detta tog sig bland annat uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor som framträdde tydligt genom adelns pråliga livsstil och det kungliga hovet i Versailles med all sin prakt, lyx och politiska makt.

I maj 1789 lät Ludvig XVI för första gången på 175 år samla riksdagen i Versailles, ett par mil utanför Paris. Att han valde att samla riksdagen just nu berodde på att landet drabbats av missväxt och att befolkningen alltmer börjat visa sitt missnöje. Tusentals bönder från hela landet hade börjat röra sig mot Paris i hopp om att där finna mat och bättre levnadsvillkor. Men i Paris fanns ingen mat till alla dessa människor. Situationen började därför bli kaotisk.

I mitten av juni lämnade det tredje ståndets medlemmar (bönderna och borgarna) den av kungen tillkallade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden (adeln och prästerna). Tredje ståndet hade krävt att adeln och prästerna skulle dela skattebördan med landets andra invånare, men kungen vägrade ta hänsyn till detta. Kungen hade till och med beslutat att stänga det tredje ståndets lokal på slottet. Det tredje ståndet samlades då i bollhuset (en lokal där man utövade bollsporten jeu de paume) i Versailles, och där svor de högtidligt en ed att inte skiljas förrän Frankrike fått en ny författning (grundlag). Tredje ståndet utropade sig därefter till landets nationalförsamling (riksdag) och avskaffade alla adelns privilegier och tillkännagav istället de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.

Samtidigt ökade oroligheterna i Paris. Och i början av juli spreds ett rykte om att kungen tänkte sätta in militären mot befolkningen i Paris för att få slut på oroligheterna. Följden blev att folket i Paris började leta efter vapen och ammunition för att kunna försvara sig. Det ryktades bland annat att ett stort ammunitionsupplag skulle finnas i Bastiljen, en medeltida fästning som vid tiden användes som fängelse. Den 14 juliI stormade en stor folkmassa Bastiljen och dödade fängelseguvernören. Stormningen av Bastiljen blev startskottet för den franska revolutionen. Denna dag, den14 juli, har sedan slutet av 1800-talet varit Frankrikes nationaldag.

Adeln flydde och kungafamiljen avrättades
Adeln började nu lämna Frankrike samtidigt som hungriga och missnöjda bönder brände ner deras gårdar och gods. Även kungen, Ludvig XVI, och drottningen, Marie Antoinette, försökte sommaren 1791 fly från Frankrike, men greps och fördes tillbaka till Paris där de något år senare avrättades i giljotinen (Ludvig XVI i januari 1793 och Marie Antoinette i oktober 1793).

Vilka låg egentligen bakom revolutionen?
De som enligt flertalet historiker gick i spetsen för revolutionen var de s.k. sansculotterna som till största delen var borgare. Termen kommer av att befolkningen i tredje ståndet bar långbyxor och inte knäbyxor som var inneplagget bland adeln (Sans ”utan” och culottes ”knäbyxor”). Historikerna har tvistat om vilka som verkligen låg bakom revolutionen. Den vanligaste uppfattningen är att franska revolutionen var borgarnas revolution. Två historiker, Alfred Cobban och George V Taylor, har dock kritiserat denna uppfattning. De menar att borgarna inte hade någon större anledning att vilja störta adeln då många borgare istället försökte efterlikna aristokratin på många sätt. De ville tillägna sig deras levnadsmönster. Cobban menar dessutom att det fanns många fritänkande bland adeln som var aktiva under starten av revolutionen, och att de tillsammans med högre medlemmar ur borgarklassen - som advokater och läkare - var de mest pådrivande. Om det nu var som Cobban påstår att vissa delar av adeln var delaktiga i att dra igång den franska revolutionen, så måste man ställa sig frågan varför i så fall stora delar av adeln flydde i panik från Frankrike. Ett möjligt svar på denna fråga skulle kunna vara att man snabbt tappade kontrollen över revolutionen efter att de lägre sociala skickten i samhället blivit revolutionens pådrivande kraft. De flesta bönder och borgare såg adeln som en homogen (enhetlig) grupp, vilket den såklart inte var. Många i Frankrike uppfattade därför adeln som det främsta hotet mot revolutionen samtidigt som de, tillsammans med hovet, fick skulden för folkets missnöje och missär.

Text: Carl-Henrik Larsson och Robert de Vries, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap

Se även huvudavsnittet om franska revolutionen för ytterligare analys av orsakerna bakom händelserna.
Läs också om franska revolutionens följder >

Här nedan hittar du material som behandlar orsaker till franska revolutionen.

Publicerad: 
25 februari 2018

Annons

Artiklar om Franska revolutionens orsaker

M
Natur & Kultur
2018-01-25
I juli år 1789 sjöd Paris av rykten. Det låg en känsla av hopp och frihet i luften, men också av nervositet. Många trodde att kungen aldrig skulle dela med sig av sin makt som han lovat. De...
L
Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-26
Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli...
S
Per Höjeberg
2015-02-15
Frankrikes nationaldag firas den 14 juli till minnet av stormningen och intagandet av Bastiljen, en gammal medeltida borg. Händelsen ägde rum den 14 juli 1789 och anses vara den viktigaste...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-11
Franska revolutionen har blivit ett känsloladdat begrepp, en nationalistisk symbol med ett galleri av mytomspunna gestalter och händelser. Man kan kanske påstå att vårt moderna, västerländska...
S
Per Höjeberg
2014-02-15
Den 27 augusti 1789, bara sex veckor efter stormningen av Bastiljen, antogs Förklaringen av människans och medborgarens rättigheter av Frankrikes nationalförsamling. Man ville därmed skapa...
S
Leif Löwegren
2014-01-06
Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå...

Podcast om Franska revolutionens orsaker

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

Länkar om Franska revolutionens orsaker

Sortera efter:
          

Kortfattad dokumentär (5:54 min) om franska revolutionen.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:45 min) där SO-läraren Magnus Söderbom går igenom den franska revolutionen på 11 minuter. Håll i hatten för här går det undan.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:12 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om orsakerna till och början av franska revolutionen.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:09 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om av revolutionsåret 1789 i Frankrike.

Spara som favorit
          

Genomgång (28:36 min) där SO-läraren Cecilia Düringer går igenom franska revolutionen. Här berättas om orsaker, händelser och följder.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:57 min) om bakgrunden till den franska revolutionen. Här berättas om folket, de olika stånden, orättvisor, ekonomiska krisen, svält samt bildandet av nationalförsamlingen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (4:26 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om franska revolutionens bakgrund, början och förlopp.

Spara som favorit
          

Kortare prezipresentation (5:49 min) om de grundläggande orsakerna till franska revolutionen. Genomgången presenteras av Valstakanalen som drivs av en SO-lärare. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

SO-läraren Pelle B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om franska revolutionen. Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria...

Spara som favorit
          

Genomgång om den franska revolutionen (8:15 min). Vad är egentligen en revolution? Vilka orsaker låg bakom den franska revolutionen? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:01 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt berättar om den franska revolutionen och dess följder. Här besvaras följande frågor:

  1. Varför blev det revolution?
  2. Varför var det ekonomisk kris i Frankrike?
  3. Var hittade man inspiration till revolutionen?
  4. Mellan vilka år varade revolutionen?
  5. Vad hände under skräckväldet?
  6. Hur räddade Napoleon Frankrike?
  7. Nämn några arv från revolutionen.
Spara som favorit
          

Föreläsning (14:40 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om franska revolutionen och Napoleontiden, 1789-1815. Här behandlas orsaker, förlopp och följder.

Spara som favorit
          

Presentation (9:24 min) av gymnasieläraren Thomas Björkander som berättar om orsakerna till den franska revolutionen. Här berörs även händelseförloppet.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (8:16 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om orsakerna till den franska revolutionen.

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (12:09) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om franska revolutionen (när, var och hur). Också om orsaker till och konsekvenser av revolutionen. Ingår i serien Det moderna samhället växer fram 1750-1900 (Historia 1).

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (3:38 min) av Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, som berättar kortfattat om hur det var i Frankrike tiden innan franska revolutionen och strax efter. Här berörs bland annat en del orsaker och följder.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (3:19 min) där du ges en mycket snabb och enkel bakgrund till den franska revolutionen. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Föreläsning (12:49) av SO-läraren Peter Johannesson som berättar om bakgrunden och orsaker till den franska revolutionen.

Spara som favorit
          

Här kan du se en pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (8:56 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om orsaker och inledningen till den franska revolutionen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsaker till franska revolutionen. Här berörs vad revolutionen innebar, varför den var viktig, det medeltida ståndssamhället (feodalsystemet), det fortsatta ståndssamhället, ståndssamhällets utveckling, den europeiska upplysningen, maktpolitiken i Europa, den amerikanska revolutionen, missväxt och svälthot, revolutionens utbrott inkl. början av händelseförloppet.

Spara som favorit

Sidor