Sju orsaker till den franska revolutionen
Det fanns flera bakomliggande orsaker till den franska revolutionen. Här är sju av de viktigaste.
1. Upplysningens idéer
Under 1700-talet spreds nya idéer om hur samhället borde styras. Upplysningens tänkare menade bland annat att alla människor hade grundläggande rättigheter och att den politiska makten borde utgå från folket. Dessa tankar inspirerade många fransmän att ifrågasätta kungens stora makt och samhällets orättvisor.
2. Den amerikanska revolutionen
Den amerikanska revolutionen 1776 visade att det var möjligt att göra uppror mot en kung och bilda en självständig stat. Frankrike hade hjälpt amerikanerna i deras frihetskrig mot Storbritannien, och franska soldater som återvände hem förde med sig idéer om frihet och självbestämmande. Detta inspirerade många fransmän att kräva förändringar i sitt eget land.
3. Missväxt och svält
I slutet av 1780-talet drabbades Frankrike av dåliga skördar, särskilt 1788. Bristen på spannmål gjorde att brödpriserna steg kraftigt. Eftersom bröd var den viktigaste födan för stora delar av befolkningen fick många familjer svårt att köpa tillräckligt med mat. Hungern och de stigande priserna ökade missnöjet med landets styre.
4. Missnöje mot hovets lyxliv
Medan stora delar av befolkningen levde i fattigdom bodde Ludvig XVI och Marie Antoinette i det praktfulla slottet Versailles. Där levde hovet ett liv fyllt av lyx och överflöd. Skillnaden mellan hovets rikedom och folkets fattigdom väckte stor ilska. Många ansåg att kungafamiljen saknade förståelse för vanliga människors svåra levnadsvillkor.
5. Adelns särskilda rättigheter
Det franska samhället var indelat i tre stånd: prästerna, adeln och det tredje ståndet, som omfattade nästan hela den övriga befolkningen.
Adeln och prästerna hade särskilda förmåner och betalade nästan ingen skatt i förhållande till sina tillgångar. Många bönder tvingades dessutom betala avgifter till traktens godsägare, även om de själva ägde sin jord. På många håll var bönderna enligt lag tvungna att mala sin säd i godsägarens kvarn och betala för det. Tvånget att använda godsägarnas kvarnar var mycket utbrett. På vissa platser gällde liknande regler för bakugnar och vinpressar.
Detta väckte missnöje bland bönderna, som ville få slut på adelns privilegier och det orättvisa skattesystemet.
6. Frankrikes stora skulder
Frankrike hade under lång tid deltagit i kostsamma krig, bland annat sjuårskriget (1756-1763) och det amerikanska frihetskriget. Krigen hade lämnat landet med enorma skulder, och en stor del av statens inkomster gick åt till att betala räntor.
Ludvig XVI försökte lösa problemen genom att förändra skattesystemet så att även de rikaste skulle betala mer. Men förslagen mötte hårt motstånd från adeln och andra privilegierade grupper.
Till slut var statens ekonomi så dålig att Frankrike närmade sig konkurs.
7. Borgarna krävde politiskt inflytande
Under 1700-talet hade Frankrikes borgarklass blivit allt viktigare för landets ekonomi. Många borgare var framgångsrika köpmän, företagare, jurister och andra välutbildade personer. Trots sin ekonomiska betydelse saknade de många av adelns politiska rättigheter.
Missnöjet blev särskilt tydligt när kungen sammankallade generalständerna, en slags riksdag, våren 1789. Där hade varje stånd traditionellt en röst, vilket innebar att adeln och prästerna tillsammans kunde rösta ner det tredje ståndet, trots att detta representerade nästan hela befolkningen.
Borgarna och andra representanter för tredje ståndet krävde därför större politiskt inflytande och ett mer rättvist samhällssystem.
Tillsammans skapade dessa sju orsaker en djup kris i Frankrike. När missnöjet till slut övergick i öppet uppror sommaren 1789 inleddes den franska revolutionen.
När brödet kostade nästan hela lönenI 1700-talets Frankrike var bröd inte bara något man åt till maten – det var själva grunden i kosten. En vanlig arbetarfamilj kunde behöva lägga omkring hälften av sin inkomst på bröd. Efter den dåliga skörden 1788 steg brödpriserna kraftigt. Sommaren 1789 var situationen så allvarlig att vissa fattiga familjer tvingades lägga uppemot 90 procent av sin inkomst på bröd! Då blev det nästan inga pengar över till hyra, ved eller annan mat. Hungern och ilskan spred sig, och på flera håll utbröt protester mot de höga brödpriserna. Matbristen blev därmed en viktig orsak till det växande missnöje som ledde fram till den franska revolutionen.
|
M LÄS MER: Varför blev det revolution i Frankrike?
S LÄS MER: Den franska revolutionens orsaker
M LÄS MER: Orsaker till den franska revolutionen
M LÄS MER: Franska revolutionen
M LÄS MER: Franska revolutionens följder
M PODCAST: Franska revolutionens orsaker
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
E.J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder, Rabén Prisma, 1997
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap – ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.), fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap
