Amerikanska revolutionens orsaker

Orsaker till revolutionen

• Ekonomiska: Britternas merkantilistiska handelspolitik i Amerika och deras försök att ta ut mer skatt och tull.
   
• Politiska: Upplysningsidéer, bland annat John Lockes idé om att det var rätt att göra uppror mot en förtryckande regent. Kolonisterna saknade dessutom representation i det brittiska parlamentet. Detta inspirerade kolonisterna att kräva full självständighet.
   
• Kulturella: Kolonisterna hade länge levt ganska oberoende av England och var vana vid självstyre. En känsla av amerikansk identitet hade uppstått.

Merkantilism hindrade kolonisternas handel

Sjuårskriget hade utkämpats av bland annat de båda ärkefienderna Frankrike och Storbritannien under åren 1756-1763. De flesta av striderna hade ägt rum i Europa, men eftersom båda länderna ägde kolonier i Nordamerika så krigade de även där. Den långa konflikten hade tvingat Storbritannien att dra på sig stora skulder. När lånen skulle betalas tillbaka blev de styrande tvingade att ta ut mer skatt av befolkningen. En del av dessa inkomster skulle hämtas från de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika.

En stor källa till missnöje blev det merkantilistiska system som tvingades på kolonisterna av Storbritannien. Särskilt de norra kolonierna hindrades från att utveckla det näringsliv de hade förutsättningar för. De hade stora möjligheter att utveckla handel, hantverk och industri, men dessa näringar skulle enligt merkantilismen bara utvecklas i moderlandet (som i det här fallet var Storbritannien). Kolonierna skulle stå för råvaror och vara en marknad för brittiska färdigvaror. Det fanns t.ex. bestämmelser som begränsade hur mycket järn som fick tillverkas i kolonierna, och det fick inte byggas smedjor där. Det mest negativa för kolonisterna var att all handel med Europa måste gå via England. En amerikansk plantageägare kunde t.ex. inte sälja sin tobaksskörd i Frankrike där han kanske kunde få bättre betalt än i England. Import till kolonierna som måste gå omvägen via England fördyrades genom tullar.

Saknade representation i det brittiska parlamentet

Det var den ökande brittiska statsskulden som på allvar satte igång oron i kolonierna.

Kolonisterna hade ingen representation i det brittiska parlamentet. Och i Storbritannien ansåg man att kolonisterna borde hjälpa till att betala för de brittiska truppernas uppehälle i Nordamerika. Motivet var att den brittiska militära närvaron behövdes för koloniernas försvar.

För att täcka de ökade utgifterna försökte britterna ta ut höga tullar på kolonisternas import av socker och te. Stor ilska väcktes när en skatt dessutom lades på allt papper med tryck som gavs ut i kolonierna. Det bestämdes att alla tidningar och böcker skulle ha en stämpel som man måste betala en avgift för, en s.k.stämpelskatt.

Högljudda protester kom från den amerikanska borgarklassen som krävde medbestämmande. Köpmän och advokater tog ledningen för proteströrelsen som stöddes även av bönder och arbetare. Kolonisterna menade att eftersom de inte var representerade i det brittiska parlamentet, kunde de inte påläggas skatter därifrån. Slagordet blev "Ingen beskattning utan representation".

I den högtidliga självständighetsförklaringen, 4 juli 1776, stödde man sig på John Lockes princip om folkets rätt att göra uppror mot en despotisk och förtryckande regent (d.v.s. den engelske kungen).

En stark amerikansk identitet

Kolonisterna i Nordamerika fick i stor utsträckning sköta sig själva och var vana vid självstyre. Var och en av kolonierna styrdes visserligen av en brittisk guvernör, men de lagstiftande församlingarna valdes av kolonisterna själva. De hade en politisk frihet som var långt större än i Europas länder. I vissa av kolonierna hade 95 procent av männen rösträtt. I Amerika fanns heller ingen adel med särskilda privilegier och man hade större religionsfrihet än i Europa.

En känsla av amerikansk identitet hade uppstått bland befolkningen i de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika. Den amerikanska identiteten förstärktes i takt med att handeln mellan kolonierna ökade och kommunikationerna utvecklades. En annan faktor som påverkade den amerikanska identiteten var de många amerikanska böcker och tidningar som började ges ut under 1700-talet och som lästes i alla kolonier. Befolkningen i de 13 kolonierna bands på så vis samman och kom alltmer att känna sig som amerikaner.
 

LÄS MER: Amerikanska revolutionen 1776-1783

LÄS MER: Amerikanska frihetskriget

LÄS MER: Amerikanska frihetskriget - gnistan som tände den franska revolutionen

LÄS MER: USA:s självständighetsförklaring skapade en ny världsordning

LÄS MER: Brittisk stämpelskatt i de amerikanska kolonierna bäddade för revolutionen

LÄS MER: Amerikanska revolutionens följder

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Stephen Conway, The War of American Independence 1775-83, Edward Arnold, 1995

Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia; och Robert de Vries (red.)
Webbplats: Lars Hammarén