Orsaker till revolutionen
- Ekonomiska: Britternas merkantilistiska handelspolitik i Amerika och deras försök att ta ut mer skatt och tull.
- Politiska: Upplysningsidéer, bland annat John Lockes idé om att det var rätt att göra uppror mot en förtryckande regent. Kolonisterna saknade dessutom representation i det brittiska parlamentet. Detta inspirerade kolonisterna att kräva full självständighet.
- Kulturella: Kolonisterna hade länge levt ganska oberoende av England och var vana vid självstyre. En känsla av amerikansk identitet hade uppstått.
Merkantilism hindrade kolonisternas handel
Sjuårskriget hade utkämpats av bland annat de båda ärkefienderna Frankrike och Storbritannien under åren 1756-1763. De flesta av striderna hade ägt rum i Europa, men eftersom båda länderna ägde kolonier i Nordamerika så krigade de även där. Den långa konflikten hade tvingat Storbritannien att dra på sig stora skulder. När lånen skulle betalas tillbaka blev de styrande tvingade att ta ut mer skatt av befolkningen. En del av dessa inkomster skulle hämtas från de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika.
En stor källa till missnöje blev det merkantilistiska system som tvingades på kolonisterna av Storbritannien. Särskilt de norra kolonierna hindrades från att utveckla det näringsliv de hade förutsättningar för. De hade stora möjligheter att utveckla handel, hantverk och industri, men dessa näringar skulle enligt merkantilismen bara utvecklas i moderlandet (som i det här fallet var Storbritannien). Kolonierna skulle stå för råvaror och vara en marknad för brittiska färdigvaror. Det fanns t.ex. bestämmelser som begränsade hur mycket järn som fick tillverkas i kolonierna, och det fick inte byggas smedjor där. Det mest negativa för kolonisterna var att all handel med Europa måste gå via England. En amerikansk plantageägare kunde t.ex. inte sälja sin tobaksskörd i Frankrike där han kanske kunde få bättre betalt än i England. Import till kolonierna som måste gå omvägen via England fördyrades genom tullar.
Saknade representation i det brittiska parlamentet
Det var den ökande brittiska statsskulden som på allvar satte igång oron i kolonierna.
Kolonisterna hade ingen representation i det brittiska parlamentet. Och i Storbritannien ansåg man att kolonisterna borde hjälpa till att betala för de brittiska truppernas uppehälle i Nordamerika. Motivet var att den brittiska militära närvaron behövdes för koloniernas försvar.
För att täcka de ökade utgifterna försökte britterna ta ut höga tullar på kolonisternas import av socker och te. Stor ilska väcktes när en skatt dessutom lades på allt papper med tryck som gavs ut i kolonierna. Det bestämdes att alla tidningar och böcker skulle ha en stämpel som man måste betala en avgift för, en s.k.stämpelskatt.
Högljudda protester kom från den amerikanska borgarklassen som krävde medbestämmande. Köpmän och advokater tog ledningen för proteströrelsen som stöddes även av bönder och arbetare. Kolonisterna menade att eftersom de inte var representerade i det brittiska parlamentet, kunde de inte påläggas skatter därifrån. Slagordet blev "Ingen beskattning utan representation".
I den högtidliga självständighetsförklaringen, 4 juli 1776, stödde man sig på John Lockes princip om folkets rätt att göra uppror mot en despotisk och förtryckande regent (d.v.s. den engelske kungen).
En stark amerikansk identitet
Kolonisterna i Nordamerika fick i stor utsträckning sköta sig själva och var vana vid självstyre. Var och en av kolonierna styrdes visserligen av en brittisk guvernör, men de lagstiftande församlingarna valdes av kolonisterna själva. De hade en politisk frihet som var långt större än i Europas länder. I vissa av kolonierna hade 95 procent av männen rösträtt. I Amerika fanns heller ingen adel med särskilda privilegier och man hade större religionsfrihet än i Europa.
En känsla av amerikansk identitet hade uppstått bland befolkningen i de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika. Den amerikanska identiteten förstärktes i takt med att handeln mellan kolonierna ökade och kommunikationerna utvecklades. En annan faktor som påverkade den amerikanska identiteten var de många amerikanska böcker och tidningar som började ges ut under 1700-talet och som lästes i alla kolonier. Befolkningen i de 13 kolonierna bands på så vis samman och kom alltmer att känna sig som amerikaner.
Utlösande orsak till den amerikanska revolutionenNär oron tilltog och brittiska soldater angreps avbröts i stort sett försöken med extra skatter och tullar. Men britterna höll fast vid en särskild tull på te för att visa vem som bestämde. Det blev som en symbol för den brittiska övermakten och den utlösande faktorn för revolutionen. I hamnstaden Boston kastade kolonisterna, utklädda till urfolk från mohikastammen, i december 1773 en brittisk last med te i sjön ("Boston Tea Party"). Spänningen steg och krig utbröt i april 1775. Den 4 juli 1776 förklarade sig de tretton ursprungliga kolonierna självständiga. Den engelske kungen George III och de flesta av parlamentsledamöterna var beslutna att slå ned det amerikanska upproret. Försöket att slå ner upproret misslyckades. Efter ett åtta år långt krig där kolonisterna fick hjälp av Frankrike måste Storbritannien till slut ge upp. I fredsfördraget fick kolonisterna allt land fram till floden Mississippi. Kanada blev dock kvar i brittisk ägo.
|
Inledning till den moderna historienDen amerikanska revolutionen var - i likhet med den franska revolutionen - en borgerlig revolution, och det låg både djupgående ekonomiska och politiska orsaker bakom. De revolterande fann också stöd i upplysningens nya frihetsidéer. Filosofer som Locke, Montesquieu och Rousseau m.fl. kom att spela stor roll. Den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen brukar därför ses som inledningen till den moderna historien i Europa och Nordamerika. I Amerika ledde protesterna till uppror och krig mot Storbritannien för att kasta av sig det koloniala beroendet. Den nya staten USA blev en republik. I Frankrike drev tredje ståndet igenom en total omvandling av samhället. Enväldet och det feodala ståndssamhället med dess privilegier sopades bort.
|
LÄS MER: Amerikanska revolutionen 1776-1783
LÄS MER: Amerikanska frihetskriget
LÄS MER: Amerikanska frihetskriget - gnistan som tände den franska revolutionen
LÄS MER: USA:s självständighetsförklaring skapade en ny världsordning
LÄS MER: Brittisk stämpelskatt i de amerikanska kolonierna bäddade för revolutionen
LÄS MER: Amerikanska revolutionens följder
