Kolonisterna protesterade mot höga skatter och lagar som begränsade deras handel. Samtidigt krävde de större politiskt inflytande och inspirerades av nya upplysningsidéer om frihet och självbestämmande. Till slut ledde motsättningarna till uppror och krig mot Storbritannien.
Orsakerna bakom revolutionen
Några av de viktigaste orsakerna till den amerikanska revolutionen var:
- Storbritanniens skulder och handelshinder
- Skatter utan politiskt inflytande
- Nya idéer om frihet och rättigheter
- En växande amerikansk identitet
Storbritanniens skulder och handelshinder
Under åren 1756-1763 deltog Storbritannien i sjuårskriget mot bland annat Frankrike. Kriget utkämpades både i Europa och Nordamerika och blev mycket dyrt. Efteråt hade Storbritannien stora skulder som behövde betalas. Därför ville den brittiska regeringen ta ut högre skatter från sina tretton kolonier i Nordamerika.
En annan orsak till missnöjet var att Storbritannien begränsade koloniernas handel. Enligt den ekonomiska politik som kallas merkantilism skulle kolonierna framförallt förse Storbritannien med råvaror och köpa brittiska varor.
Kolonisterna fick därför inte handla fritt med andra länder. Många varor måste fraktas med brittiska fartyg, och vissa fick bara säljas till Storbritannien. Det innebar att kolonisternas möjligheter att tjäna pengar begränsades, samtidigt som brittiska köpmän gynnades.
Detta väckte särskilt stort missnöje bland koloniernas köpmän och företagare, som ville kunna utveckla sin egen handel och själva bestämma vilka länder de skulle göra affärer med.
Skatter utan politiskt inflytande
Efter sjuårskriget ville Storbritannien att kolonisterna skulle hjälpa till att betala för landets militära utgifter i Nordamerika. Därför infördes nya skatter och tullar på bland annat socker och andra varor.
År 1765 infördes också en särskild stämpelskatt på många trycksaker och dokument, exempelvis tidningar, avtal och juridiska handlingar.
Detta väckte starka protester. Kolonisterna hade nämligen inga egna representanter i det brittiska parlamentet, där besluten om skatterna fattades. De ansåg därför att Storbritannien inte hade rätt att beskatta dem utan deras medgivande.
Protesterna samlades kring slagordet ”Ingen beskattning utan representation”.
Köpmän, advokater och andra inflytelserika kolonister tog ledningen i protesterna. Även många bönder och arbetare deltog. Kraven handlade inte längre bara om lägre skatter, utan alltmer om rätten att själva bestämma över sina liv.
Nya idéer om frihet och rättigheter
Under 1700-talet spreds nya politiska idéer i Europa och Nordamerika. Perioden brukar kallas upplysningen. Många tänkare ifrågasatte kungarnas stora makt och menade att människor hade grundläggande rättigheter.
En av dem var den engelske filosofen John Locke. Han ansåg att en regering skulle skydda människornas frihet och rättigheter. Om makthavarna missbrukade sin makt hade folket rätt att göra motstånd.
Dessa idéer fick stor betydelse för de amerikanska kolonisterna. Alltfler började ifrågasätta varför de skulle styras av en brittisk kung och ett parlament som de själva inte hade fått vara med och välja, och vars beslut de därför inte heller hade något direkt inflytande över.
Upplysningens tankar om frihet och självbestämmande kom senare att spela en viktig roll i den amerikanska självständighetsförklaringen 1776.
En växande amerikansk identitet
De tretton kolonierna hade länge haft ett ganska stort självstyre. Även om de tillhörde Storbritannien hade varje koloni en egen folkvald församling som fattade många lokala beslut.
Många kolonister var därför vana vid att sköta sina egna angelägenheter. En stor andel av de fria vita männen hade dessutom rösträtt i de lokala valen. Däremot saknade kvinnor och slavar politiska rättigheter.
Under 1700-talet ökade handeln och kontakterna mellan kolonierna. Böcker och tidningar spreds, och människor började känna större samhörighet med varandra.
Efterhand växte en gemensam amerikansk identitet fram. Många började se sig som amerikaner snarare än britter och ville själva bestämma över sina kolonier.
När Storbritannien försökte stärka sin kontroll över kolonierna ökade därför motståndet. Missnöjet med skatterna, handelshindren och bristen på politiskt inflytande förenade alltfler kolonister.
Tillsammans med upplysningens idéer om frihet och självbestämmande blev dessa motsättningar de viktigaste orsakerna till den amerikanska revolutionen.
Stämpelskatten blev en gnista till revolutionenÅr 1765 fick invånarna i de brittiska kolonierna i Nordamerika plötsligt betala en extra skatt på sådant som tidningar, spelkort och olika dokument. Den nya skatten, som infördes av Storbritannien, kallades stämpelskatten. Den innebar att man måste betala en avgift för att få en särskild stämpel på dessa varor och dokument. Kolonisterna blev rasande. De hade inga representanter i det brittiska parlamentet och kunde därför inte påverka besluten om skatterna. Protesterna spred sig snabbt och många började bojkotta brittiska varor, alltså vägra köpa dem. Motståndet blev så kraftigt att Storbritannien tvingades avskaffa stämpelskatten redan 1766. Men konflikten var långt ifrån över. Protesterna hade förenat kolonierna och stärkt deras motstånd mot det brittiska styret. |
M LÄS MER: Amerikanska revolutionen 1776-1783
M LÄS MER: Amerikanska frihetskriget
S LÄS MER: Den amerikanska revolutionens orsaker
M LÄS MER: USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet
S LÄS MER: Amerikanska frihetskriget – gnistan som tände den franska revolutionen
M LÄS MER: USA:s självständighetsförklaring skapade en ny världsordning
M LÄS MER: Brittisk stämpelskatt i de amerikanska kolonierna bäddade för revolutionen
M LÄS MER: Amerikanska revolutionens följder
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!