Baltutlämningen

Bland de soldater som skulle utlämnas fanns både tyskar och balter. Utlämningen av de tyska soldaterna väckte betydligt mindre motstånd i Sverige, eftersom de hade tillhört Nazitysklands väpnade styrkor och betraktades som soldater från ett besegrat fiendeland. De baltiska soldaternas situation uppfattades däremot som mer komplicerad. Många svenskar ansåg att de kom från länder som hade ockuperats av Sovjetunionen och att flera av dem hade tvingats in i tysk militärtjänst. Det fanns också en stark oro för att de skulle fängslas eller straffas när de kom till Sovjetunionen. Planerna på att lämna ut dem ledde därför till en av efterkrigstidens mest upprörda debatter.

De baltiska soldaterna hölls i interneringsläger, alltså bevakade läger där de inte fick röra sig fritt. De protesterade mot utlämningen och fick stöd av många svenskar. Mot slutet av interneringstiden förekom bland dem självmord, självmordsförsök och hungerstrejker.

De borgerliga partier som hade deltagit i samlingsregeringens beslut ansåg senare att situationen hade förändrats. Hösten 1945 krävde de att beslutet skulle upphävas, bland annat eftersom många av de baltiska soldaterna hade tvångsrekryterats till tysk militärtjänst.

Den socialdemokratiska regering som tog över efter samlingsregeringen ville ändå genomföra utlämningen. Regeringen menade att inga nya fakta hade kommit fram och att ett ändrat beslut skulle visa att Sverige inte litade på Sovjetunionens löfte om att soldaterna skulle behandlas rättvist.

Den 25 januari 1946 fördes 146 baltiska soldater ombord på det sovjetiska fartyget Beloostrov i Trelleborg. Avfärden blev dramatisk, och flera av de utlämnade protesterade in i det sista.
 

Farhågorna för vad som väntade i Sovjetunionen var delvis befogade. Efter ankomsten placerades de utlämnade balterna i läger och förhördes. De flesta frigavs inom några månader, men flera greps senare och dömdes till långa straff i sovjetiska fängelser och arbetsläger. Enligt senare forskning avrättades tre av männen. 

År 1994 bjöd Sverige in de överlevande till Stockholm. Den svenska regeringen kritiserade då utlämningsbeslutet och beklagade den orättvisa som männen hade utsatts för.

M  LÄS MER: Sverige under andra världskriget

M  LÄS MER: Sverige under kalla kriget

M  LÄS MER: Svensk neutralitetspolitik

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).