För att få fart på utbetalningarna ockuperade franska trupper det tyska Ruhrområdet där en stor del av Tysklands viktiga industrier låg.
Det stora krigsskadeståndet blev en tung börda för den tyska ekonomin. Tyskland var utblottat efter de tunga och kostsamma krigsåren och kunde inte betala de enorma summorna som krävdes i krigsskadestånd. Den nya regeringen försökte att lösa problemet genom att trycka upp mera sedlar att betala med. Men det ledde istället till en okontrollerad skenande inflation.
Till slut blev situationen ohållbar. Då gick det 4 000 000 000 000 pappersmark (i sedlar) på en dollar. Ett vanligt frimärke kostade hundratals miljoner mark. De pengar människor sparat blev helt värdelösa. Det blev omöjligt att sälja hus och det lönade sig inte att arbeta.
År 1924 rådde hyperinflation. Samma år framträdde nazisterna för första gången.
Det glada tjugotalet i USA
I USA gick däremot ekonomin bra under 1920-talet. T-Forden blev nu en symbol för både snabb modern produktion och materiellt välstånd.
Människorna hade fått mer fritid och i samband med det växte nöjesindustrin fram på allvar med film, musik och mode. Dessa år brukar i USA kallas för "The Roaring Twenties" (det glada tjugotalet).
I oktober 1929 föll börskurserna kraftigt på Wall Street i New York. Det blev inledningen till en långvarig depression i hela den kapitalistiska världen med fallande produktion och massarbetslöshet som följd.
Från demokrati till diktatur i Tyskland
I samband med 1930-talets ekonomiska kris växte i Tyskland det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) till landets största parti.
År 1933 fick Adolf Hitler (NSDAP:s partiledare) i uppdrag att bilda regering.
Efter maktövertagandet fängslade Hitler sina motståndare och nazistpartiet blev hädanefter det enda tillåtna partiet.
Nazismen byggde på rastänkande och den starkares rätt. Alla skulle underordna sig staten. Hela det tyska folket indoktrinerades (inlärdes) i den nazistiska ideologin. Många vanliga tyskar stödde Hitlers tankar, med andra grupper som kommunister, romer, judar och homosexuella stöttes ut ur gemenskapen.
Hitler bryter mot Versaillesfördraget
Under 1930-talet drog Frankrike tillbaka sina trupper från det tyska Ruhrområdet. Men Tyskland skulle enligt Versaillesfördraget (eller Versaillesfreden) inte heller få placera några egna soldater i Ruhrområdet. Området skulle vara demobiliserat (fritt från militära inslag).
En av de saker som Adolf Hitler och nazisterna kritiserade mest var Versaillesfreden. Nazisterna ansåg att fredsavtalet som undertecknats i Versailles 1919 var förnedrande och ovärdigt för Tyskland.
När Hitler kom till makten 1933 återinförde han därför genast allmän värnplikt. Detta var helt i strid med Versaillesfördraget. Samtidigt inleddes en kraftig upprustning av den tyska flottan och flygvapnet.
Strax därefter, 1935, gick tyska trupper in i det demilitariserade Ruhrområdet. Hitler spände nu sina nybyggda tyska muskler för omvärlden.
"The New Deal" räddar ekonomin i USA
l USA försökte president Franklin D Roosevelt komma tillrätta med den omfattande lågkonjunkturen. Detta gjordes i början av 1930-talet genom en politisk satsning som kallades för "The New Deal", vilket betyder "den nya given" (syftar på en ny hand med kort i t.ex. poker).
The New Deal gick ut på att få fart på ekonomin genom att stimulera efterfrågan med hjälp av statliga investeringar. Detta gjordes i form av stora statliga projekt som skapade många jobb och därmed ökade köpkraften hos folket, vilket i sin tur ledde till att företagen kunde sälja mer och anställa fler.
Högerdiktaturer på frammarsch i Europa
l Europa förde de flesta regeringarna en mera passiv politik. Under mellankrigstiden växte därför högerdiktaturer fram i en rad europeiska länder vid sidan av nazistregimen i Tyskland (1933).
I Italien grep 1925 en fascistisk regim makten under ledning av Benito Mussolini, men Nazityskland och Italien var bara några av många diktaturer i Europa under mellankrigstiden.
Andra länder som lät införa diktatur är: Ryssland (1917) Ungern (1920), Spanien (1923-1930, 1938), Turkiet (1923), Litauen (1926), Portugal (1926), Jugoslavien (1929), Österrike (1933), Bulgarien (1934), Estland (1934), Lettland (1934), Grekland (1936), Rumänien (1938) och Tjeckoslovakien (1939, genom Tysklands erövring av landet då demokratin krossades).
När andra världskriget stod för dörren 1939 hade demokratin bara överlevt i USA, Västeuropa och Norden. I de andra länderna i Europa, där demokratin inte rotat sig under en längre tid, hade diktaturerna kommit tillbaka.
Av Europas alla diktaturer urskilde sig främst två stora totalitära regimer som bland annat hade som mål att förändra världen. Den ena var Nazityskland, som nämnts ovan. Den andra var den kommunistiska diktaturen i Sovjetunionen.
LÄS MER: Mellankrigstiden
LÄS MER: Hitlers väg till makten (artikelserie)
LÄS MER: Weimarrepublikens uppgång och fall
Sovjetunionen blir en stormakt
I början av 1920-talet var Sovjetunionen ett imperium i ruiner. Befolkningen svalt och ekonomin hade kollapsat. Då avbröts försöken att införa en socialistisk planekonomi. Istället gav man återigen ett ökat spelrum åt de fria marknadskrafterna och privat ägande ("Den nya ekonomiska politiken"- NEP).
1924 dog Lenin som hade varit landets obestridda ledare sedan ryska revolutionen 1917. I den efterföljande maktkampen segrade Josef Stalin i slutet av 1920-talet.
När Stalin 1929 manövrerat ut sina motståndare i kommunistpartiet lade han radikalt om politiken. All privatägd jord (då 94 % all jord) skulle nu överföras till staten och hamna i "allmän ägo". Denna tvångskollektivisering av jordbruket drabbade de flesta bönderna mycket hårt. Miljontals människor dog av svält i samband med tvångskollektiviseringen.
Böndernas nya kollektivjordbruk tvingades leverera livsmedel till staten för låga priser. Staten kunde därefter öka på priserna och sälja varorna vidare. Vinsten från jordbruket satsade Stalin på industrin.
Industrin - särskilt den tunga industrin - byggdes nu ut i massiv skala efter utarbetade femårsplaner. Industriproduktionen tredubblades under 1930-talet, men till oerhörda kostnader och lidande för människorna.
Gulag (efter den ryska förkortningen för ”Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger) var namnet på det jättelika system av tusentals arbetsläger som byggdes upp i Sovjetunionen. Gulaglägren placerades ofta i otillgängliga områden som t.ex. i Sibirien. Dit skickades alla som kritiserade kommunistpartiet eller som staten ansåg vara allmänt opålitliga.
Holodomor: terrorhungersnöden i Ukraina åren 1932-1933
En stor svältkatastrof krävde miljontals liv i Sovjetunionen från hösten 1932 till sommaren 1933. Värst drabbades ukrainska socialistiska republiken, som kallades Sovjetunionens kornbod och vars jordbruksmarker var kända som särskilt bördiga. Naturliga faktorer, som missväxt, spelade en viss roll i svälten. Men det var de sovjetiska myndigheternas agerande, under ledning av Josef Stalin, som ledde till att svältkatastrofen blev så omfattande. I Ukraina dog omkring 3 miljoner människor av svält; där ses katastrofen idag som ett folkmord. Svälten 1932-1933 är i Ukraina känd som Holodomor. Läs mer om Stalins terror och Holodomor
LÄS MER: Gulag
Litteratur:
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet. LiberAB, 2003.
Ian Kershaw, Hitler. En biografi, Bonnirs Förlag, 2010.
Simon Sebag Montefiore, Den Röde Tsarens Hov, Prisma, 2004.
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
