Perestrojka och glasnost
Perestrojka (ombyggnad och ekonomiska reformer) och glasnost (öppenhet och yttrandefrihet) har kommit att bli de två mest igenkända ledorden i det reformprogram som lanserades av Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov vid mitten av 1980-talet. Gorbatjov valdes till kommunistpartiets generalsekreterare och därmed Sovjetunionens ledare 1985. Vid den tiden tyngdes supermakten Sovjetunionen av ekonomisk och politisk stagnation (tillbakagång). Gorbatjov ville driva igenom en rad reformer som skulle föryngra och stärka Sovjetunionen både ekonomiskt och politiskt.
ANNONS
ANNONS
Perestrojka var ämnad för att lätta på den starkt centraliserade (statliga) ekonomiska styrningen (även känt som planekonomi) som fanns i Sovjetunionen. Med hjälp av perestrojka skulle det ekonomiska systemet effektiviseras. Reformen skulle ge större frihet till de olika ministerierna så väl som myndigheter i landet och föra den föråldrade planekonomin närmare det marknadsekonomiska systemet som var vanligare i västvärlden. Tanken var dock aldrig att man skulle överge planekonomin och övergå till en öppen marknadsekonomi, utan endast effektivisera det ekonomiska systemet genom liberala ekonomiska reformer.
Många inom forskningen anser att dessa reformer istället ledde till materialbrist men också politiska och sociala spänningar i och mellan de olika delrepublikerna inom Sovjetunionen. Allt detta ledde så småningom till framkomsten av nationalistiska rörelser som till slut raserade unionen.
Parallellt med dessa ekonomiska reformer syftade glasnost till att skapa ett mera öppet samhälle med yttrandefrihet och ökad pressfrihet. Begreppet var faktiskt inte nytt, utan har även använts under det ryska imperiets slutskede vid sekelskiftet kring 1900. Då syftade glasnost på reformer inom imperiets rättssystem som skulle försäkra mer transparens (insyn) i rättegångar genom att tillåta allmänheten och journalister att närvara och ta del av rättegångars förhör och domar. Nu (1986) ville Gorbatjov använda samma begrepp för att tillämpa mer transparens i statens institutioner, deras arbete och det allmänna läget i Sovjetunionen. Öppenheten blev dock överväldigande för det auktoritära sovjetiska systemet. Efter nästan sju decennier av stränga restriktioner på vad man fick säga och vilka åsikter som kunde yttras, öppnade glasnost slussarna till en enorm damm av känslor och åsikter som hade hållits tillbaka genom åren.
Glasnost var (liksom perestrojka) ämnat för att demokratisera och föryngra en politisk och socialt stagnerad stat där folkets missnöje eller meningsskillnader inte hade fått komma till tals. Men det visade sig snart att de styrande hade missbedömt och underskattat vidden och kraften av det folkliga missnöjet och de undertrycka meningsskillnader och konflikter som pyrde under den politiska ytan bland invånarna i Sovjetunionen. Hanteringen av det gamla politiska missnöjet i kombination med samtida problem som t.ex. perestrojkareformerna (se ovan) innebar en nedgående spiral som efter hand ledde till att den politiska ledningen tappade kontrollen. Det dröjde inte länge innan nationalistiska separationsrörelser - den första i Kaukasus (Karabach-konflikten) 1988, men också de i Baltikum - mynnade ut i krav på självständighet från Sovjetunionen. De reformer som Gorbatjov hade tänkt skulle leda till förnyelse och räddningen av det föråldrade sovjetiska systemet, kom istället att leda till Sovjetunionens upplösning i december 1991.
LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall
LÄS MER: Michail Gorbatjov
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här nedan hittar du material som kan relateras till perestrojka och glasnost.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Perestrojka och glasnost
Från dröm till terror
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
Artiklar om Perestrojka och glasnost
Östeuropa och Ryssland efter kommunismens fall
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...
Kommunistregimernas fall i Central- och Östeuropa 1989-1991
1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt sina hemländer med järnhand uppbackad av sovjetiska bajonetter...
Länkar om Perestrojka och glasnost
Kalla kriget del 3: slutet
Läxhjälpsfilm (27:45 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning. Här berörs även några konsekvenser av kalla kriget.
Det kalla krigets slut
Läxhjälpsfilm (5:33 min) där SO-läraren Hans Strömhäll berättar om slutet på kalla kriget, rivandet av Berlinmuren och Sovjetunionens sönderfall.
Varför tog kalla kriget slut?
Genomgång (15:03 min) av Andreas Krenz baserad på framförallt Håkan Danielssons och Marcus Karlssons punkter kring de bakomliggande orsakerna till hur kalla kriget slutade i och med Sovjetunionens kollaps i slutet på 80-talet och början på 90-talet (Slutligen 1991).
ANNONS
ANNONS
P3 Dokumentär om: Järnridåns och Berlinmurens fall
Avsnitt (79 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om järnridåns och Berlinmurens fall. Den 13 augusti 1961 stängdes gränsen runt Västberlin och taggtråden rullades ut. Kalla kriget rasade och Berlinmuren restes. Muren skiljde vänner, familjer och par åt..
Sovjetunionens sönderfall och vägen mot elfte septemberattackerna
Webbföreläsning (20:53 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som berättar om Sovjetunionens kollaps och hur det kalla kriget ledde till nya konflikter som t.ex. elfte september och al-Qaida. Fram till 13:40 handlar det om kalla krigets slut och Sovjetunionens sönderfall. Därefter förklaras orsaker till och konsekvenser av elfte septemberattackerna.
Slutet på kalla kriget
Webbföreläsning (4:48 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om kalla krigets slut.
Kalla kriget: Sovjetunionens nedgång och fall 1979-1991
Genomgång (15:01 min), del 5 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om Sovjetunionens nedgång och fall 1979-1991 - slutet på kalla kriget.
Från dröm till terror, avsnitt 13: Perestrojka och Glasnost
Del 13 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:11 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15
Kalla kriget, del 2
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (41:07 min) där historieläraren Joakim Wendell fortsätter att berätta om kalla kriget fram till dess upplösning. Presentationen tar upp Kubakrisen, Vietnamkriget, det sovjetisk-afghanska kriget och Sovjetunionens upplösning. Dessutom nämns Stanislav Petrov, mannen som räddade världen från ett kärnvapenkrig.
Därför föll Sovjetunionen
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där Lennart Samuelson berättar om den ekonomiska utvecklingen i Sovjetunionen efter andra världskriget fram till Sovjetunionens kollaps 1991. Den sovjetiska planekonomin byggde på ett militärt tänkande och framgångarna under andra världskriget. Men hemlighetsmakeriet kring den sovjetiska ekonomin var så omfattande att makthavarna till slut själva inte visste vad som pågick...
Konsten att upplösa ett imperium
Artikel i tidningen Populär Historia där ges några exempel ur historien om vad som sker när ett imperium bryts ner och förvandlas till nya stater. Historien visar vilka väldiga svårigheter som ligger i de nya nationella projekten...