S
Tagg
Gorbatjov
Michail Gorbatjov 1986.

Perestrojka och glasnost

Perestrojka (ombyggnad och ekonomiska reformer) och glasnost (öppenhet och yttrandefrihet) har kommit att bli de två mest igenkända ledorden i det reformprogram som lanserades av Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov vid mitten av 1980-talet. Gorbatjov valdes till kommunistpartiets generalsekreterare och därmed Sovjetunionens ledare 1985. Vid den tiden tyngdes supermakten Sovjetunionen av ekonomisk och politisk stagnation (tillbakagång). Gorbatjov ville driva igenom en rad reformer som skulle föryngra och stärka Sovjetunionen både ekonomiskt och politiskt.

ANNONS

ANNONS

Perestrojka var ämnad för att lätta på den starkt centraliserade (statliga) ekonomiska styrningen (även känt som planekonomi) som fanns i Sovjetunionen. Med hjälp av perestrojka skulle det ekonomiska systemet effektiviseras. Reformen skulle ge större frihet till de olika ministerierna så väl som myndigheter i landet och föra den föråldrade planekonomin närmare det marknadsekonomiska systemet som var vanligare i västvärlden. Tanken var dock aldrig att man skulle överge planekonomin och övergå till en öppen marknadsekonomi, utan endast effektivisera det ekonomiska systemet genom liberala ekonomiska reformer.

Många inom forskningen anser att dessa reformer istället ledde till materialbrist men också politiska och sociala spänningar i och mellan de olika delrepublikerna inom Sovjetunionen. Allt detta ledde så småningom till framkomsten av nationalistiska rörelser som till slut raserade unionen.

Parallellt med dessa ekonomiska reformer syftade glasnost till att skapa ett mera öppet samhälle med yttrandefrihet och ökad pressfrihet. Begreppet var faktiskt inte nytt, utan har även använts under det ryska imperiets slutskede vid sekelskiftet kring 1900. Då syftade glasnost på reformer inom imperiets rättssystem som skulle försäkra mer transparens (insyn) i rättegångar genom att tillåta allmänheten och journalister att närvara och ta del av rättegångars förhör och domar. Nu (1986) ville Gorbatjov använda samma begrepp för att tillämpa mer transparens i statens institutioner, deras arbete och det allmänna läget i Sovjetunionen. Öppenheten blev dock överväldigande för det auktoritära sovjetiska systemet. Efter nästan sju decennier av stränga restriktioner på vad man fick säga och vilka åsikter som kunde yttras, öppnade glasnost slussarna till en enorm damm av känslor och åsikter som hade hållits tillbaka genom åren.

ANNONS

Glasnost var (liksom perestrojka) ämnat för att demokratisera och föryngra en politisk och socialt stagnerad stat där folkets missnöje eller meningsskillnader inte hade fått komma till tals. Men det visade sig snart att de styrande hade missbedömt och underskattat vidden och kraften av det folkliga missnöjet och de undertrycka meningsskillnader och konflikter som pyrde under den politiska ytan bland invånarna i Sovjetunionen. Hanteringen av det gamla politiska missnöjet i kombination med samtida problem som t.ex. perestrojkareformerna (se ovan) innebar en nedgående spiral som efter hand ledde till att den politiska ledningen tappade kontrollen. Det dröjde inte länge innan nationalistiska separationsrörelser - den första i Kaukasus (Karabach-konflikten) 1988, men också de i Baltikum - mynnade ut i krav på självständighet från Sovjetunionen. De reformer som Gorbatjov hade tänkt skulle leda till förnyelse och räddningen av det föråldrade sovjetiska systemet, kom istället att leda till Sovjetunionens upplösning i december 1991.

LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall

LÄS MER: Michail Gorbatjov

FÖRFATTARE

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser: 
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här nedan hittar du material som kan relateras till perestrojka och glasnost.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
01 mars 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Perestrojka och glasnost

Från dröm till terror

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.

+ Läs mer

Artiklar om Perestrojka och glasnost

S

Östeuropa och Ryssland efter kommunismens fall

av: Leif Löwegren
2015-09-16

Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...

+ Läs mer

S

Kommunistregimernas fall i Central- och Östeuropa 1989-1991

av: Per Höjeberg
2015-09-10

1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt sina hemländer med järnhand uppbackad av sovjetiska bajonetter...

+ Läs mer

Länkar om Perestrojka och glasnost

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS