© 2026 SO-rummet.se
Kubakrisen (16-28 oktober 1962) var en kritisk händelse under kalla kriget som inleddes efter att USA upptäckt att Sovjetunionen höll på att bygga uppskjutningsramper för kärnvapenrobotar på Kuba, ca 15 mil från Florida. Robotarna skulle kunna nå stora delar av USA på kort tid.
Fotografierna som avslöjade ramperna hade tagits av ett amerikanskt U-2-spaningsplan den 14 oktober. Två dagar senare informerades president John F Kennedy och krisen tog fart.
Bakgrunden var den allt djupare konflikten mellan USA och Kuba. Efter att Fidel Castro tagit makten 1959 närmade sig Kuba Sovjetunionen. År 1961 hade USA stött ett misslyckat invasionsförsök vid Grisbukten, där exilkubaner försökte störta Castro. Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov såg därför kärnvapenrobotarna som ett sätt att skydda Kuba mot en ny invasion från USA.
USA krävde att robotramperna och annan militär utrustning (bl.a. sovjetiska bombplan) genast skulle avlägsnas från Kuba. Kennedy förklarade samtidigt att en kärnvapenattack från Kuba skulle betraktas som ett sovjetiskt angrepp på USA och mötas av vedergällning.
USA införde därefter en marin blockad runt Kuba, som den amerikanska regeringen officiellt kallade en "karantän". Syftet var att stoppa ytterligare leveranser av offensiva vapen till ön. Ordet karantän användes eftersom en formell blockad kunde uppfattas som en krigshandling. Samtidigt närmade sig flera sovjetiska fartyg med vapenutrustning Kuba. Världen stod på randen till ett kärnvapenkrig.
Diplomatiska förhandlingar mellan de båda supermakterna pågick i flera dagar medan världen höll andan. Samtidigt diskuterade den amerikanska ledningen möjligheten att bomba robotbaserna och därefter invadera Kuba. Risken fanns hela tiden att ett misstag eller en enskild militär händelse skulle få konflikten att gå över styr. Den 27 oktober sköts ett amerikanskt U-2-plan ner över Kuba och piloten Rudolf Anderson dödades. Dagen har senare beskrivits som krisens farligaste.
Det avgörande genombrottet kom den 28 oktober. Chrusjtjov meddelade då att Sovjetunionen skulle montera ner kärnvapenrobotarna och föra bort dem från Kuba. I gengäld lovade Kennedy offentligt att USA inte skulle invadera ön. I en hemlig överenskommelse gjorde USA dessutom klart att de amerikanska Jupiterrobotarna i Turkiet skulle tas bort. De avvecklades några månader senare.
Planen var att FN skulle kontrollera på plats att de sovjetiska vapnen verkligen hade avlägsnats, men Kuba accepterade inte sådana inspektioner. Tillbakadragandet kontrollerades istället genom bland annat amerikansk flygspaning och observation av de sovjetiska fartygen till havs. Den amerikanska karantänen hävdes den 20 november sedan Sovjetunionen även gått med på att föra bort sina IL-28-bombplan från Kuba.
Efter Kubakrisen lät de båda supermakterna införa en direkt kommunikationsförbindelse mellan Washington och Moskva i syfte att förhindra något liknande från att hända igen. Den så kallade heta linjen började användas 1963 och var från början en skriftlig förbindelse med teleprintrar, inte den röda telefon som ofta förekommer i filmer. Kubakrisen brukar beskrivas som den tidpunkt under kalla kriget då USA och Sovjetunionen kom närmast ett kärnvapenkrig.
Ett missförstånd kunde ha startat ett kärnvapenkrigDen 27 oktober 1962 jagade amerikanska krigsfartyg den sovjetiska ubåten B-59 i Atlanten. Amerikanerna släppte små sjunkbomber i vattnet för att signalera att ubåten skulle gå upp till ytan. Problemet var att besättningen på B-59 inte visste säkert vad explosionerna betydde. Kontakten med Moskva var dålig och inne i den trånga ubåten var värmen svår. Besättningen kunde tro att ett krig redan hade börjat. Det som de amerikanska fartygen inte visste var att B-59 bar på en kärnvapenbestyckad robot. Ubåtens befälhavare Valentin Savitskij blev övertygad om att de kunde vara under attack och lät förbereda kärnvapenroboten. En annan hög officer ombord, Vasilij Archipov, förstod däremot att amerikanerna försökte signalera snarare än angripa och lyckades lugna situationen. Fler beslut hade krävts innan roboten faktiskt kunde avfyras, men händelsen visar hur nära ett missförstånd kunde föra de båda stormakterna mot en katastrof. Samma dag sköts ett amerikanskt spaningsplan ner över Kuba och ett annat U-2-plan råkade flyga in över sovjetiskt område. USA:s kärnvapenstyrkor befann sig samtidigt på DEFCON 2, den näst högsta beredskapsnivån. Kubakrisens farligaste ögonblick uppstod därför inte bara genom medvetna beslut i Washington och Moskva. Slump, missförstånd och enskilda människors agerande kunde också ha fått enorma följder. |
M LÄS MER: Kubakrisen 1962 – det kalla krigets hetaste ögonblick
M LÄS MER: Kalla kriget
M PODCAST: Kubakrisen
M PODCAST: Vad var kalla kriget?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
National Security Archive, The Underwater Cuban Missile Crisis at 60
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till Kubakrisen.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 23 minuter
Alla som kommer i kontakt med USA:s kultur stöter förr eller senare på förkortningen JFK. Så kallas exempelvis en av New Yorks flygplatser. JFK står för John Fitzgerald Kennedy, USA:s 35:e president som mördades i Dallas 22 november 1963. Kennedy var mycket folkkär och hans död chockade hela världen. Men hans liberala politik skapade också många fiender. Officiella utredningar har slagit fast att Kennedy sköts av en ensam mördare. Trots det är många amerikaner övertygade om att en sammansvärjning låg bakom mordet. Att den utpekade mördaren Lee Harvey Oswald själv sköts ihjäl dagen efter mordet har stärkt misstankarna. En mängd teorier om olika konspirationer har lagts fram men inga slutgiltiga bevis...
Lästid 6 minuter
I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler. Att ge Sovjetunionen – som var Kubas allierade – tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust. Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen och blev det kalla krigets hetaste ögonblick...
Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
Genomgång (9:37 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av Kubakrisen. Varför blev det en kris och vad gjorde att konflikten inte eskalerade till ett fullskaligt krig? Du får även en historisk bakgrund till Kubas historia om varför de blev allierade med Sovjetunionen.
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kubakrisen. Kuba hade blivit självständigt från Spanien efter spansk-amerikanska kriget 1898, men i praktiken hade USA utövat stort inflytande över landet...
Webbföreläsning (11:39 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där orsakerna och inledningen till kalla kriget gås igenom. Här berörs bl.a. ideologiska skillnader.
Genomgång (5:37 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Kubakrisen 1962.
Kort faktafilm (4:51 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på Kubakrisen.
Webbföreläsning (7:11 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om några av kalla krigets konflikter och händelser. Här berörs Koreakriget, Ungernrevolten, Kubakrisen, Kennedymordet, Vietnamkriget, och Sovjetunionens invasion av Afghanistan.
"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".
Pedagogisk genomgång (6:05 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Kubakrisen 1962, dess bakgrund, förlopp och följder.
Genomgång (13:32 min), del 3 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om terrorbalansen och kubakrisen under kalla kriget.
Pedagogisk genomgång (15:19) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om kalla kriget. När var kalla kriget? Var utspelade sig kalla kriget?
Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (16:41 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om Kubas moderna historia och Kubakrisen. Här berättas om Kubakrisen och lite om hur Fidel Castro kom till makten på Kuba. Filmen är ganska grundläggande, men ger dig sammanhanget så att du kan forska dig vidare på egen hand...
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (41:07 min) där historieläraren Joakim Wendell fortsätter att berätta om kalla kriget fram till dess upplösning. Presentationen tar upp Kubakrisen, Vietnamkriget, det sovjetisk-afghanska kriget och Sovjetunionens upplösning. Dessutom nämns Stanislav Petrov, mannen som räddade världen från ett kärnvapenkrig.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om amerikanska presidenter - från självständighetsförklaringen till Bush. Här berättas om Thomas Jefferson, John F Kennedy, Abraham Lincoln, Franklin D Roosevelt, Harry S Truman, Dwight D Eisenhower, Lyndon B Johnson, Richard Nixon, Ronald Reagan, Bill Clinton och G W Bush.
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om den politiska händelseutvecklingen i början av det kalla kriget. Fokus ligger på stormakternas inverkan på världspolitiken. Efter andra världskrigets slut var världen delad i två delar: en kapitalistisk, ledd av USA, och en kommunistisk, med Sovjetunionen som dominerande makt. Kampen mellan dessa två supermakter kom att dominera de fyrtio åren efter andra världskriget...
Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Historia om Kuba. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
John F Kennedy (1917-1963) är en av USA:s mest berömda presidenter. Han mördades 1963 i ett...
Nationalismen i Latinamerika har ofta riktat sig mot det amerikanska inflytandet och väckt...
