Ekonomiska system
Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två grundtyper: marknadsekonomi och planekonomi. I dess grundform finns de knapp någonstans idag, utan nästan alla länder är någonstans mitt mellan dem, något som kallas för blandekonomi.
Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Varor och tjänster införskaffas via olika marknader där köpare och säljare möts (livsmedelsmarknad, bostadsmarknad, arbetsmarknad etc). Det folk vill ha köper de och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs. Relationen mellan säljaren och köparen regleras av utbud och efterfrågan. Marknaden ska på så vis sköta sig själv utan att staten lägger sig i.
Planekonomi är marknadsekonomins motsats. I en planekonomi är det staten som styr vad som ska produceras - alltså inte utbud och efterfrågan. Det är staten som lägger fram en planering för de närmaste åren som de statsägda företagen måste rätta sig efter. Därmed finns inte heller någon fri konkurrens mellan företagen. Planekonomi finns i olika varianter och var bland annat det rådande ekonomiska systemet i Sovjetunionen.
Nästan alla världens stater har någon form av blandekonomi och befinner sig någonstans mellan dessa ytterligheter på skalan. Blandekonomi med fokus på marknadsekonomi brukar vara det vanligaste systemet i mer kapitalistiska länder. Medan någon form av blandekonomi med större inslag av planekonomi är vanligast i socialistiska länder. Det finns sällan renodlade ekonomiska system. Oftast gör stater ingripande i ekonomin för att skydda människor, miljö eller stötta olika regioner i ett land.
Sverige har en blandekonomi med en ganska fri marknad i kombination med relativt hög skatt och stor offentlig sektor. Detta innebär att staten (och kommunerna) äger och finansierar vissa viktiga verksamheter i samhället. I Sverige utgörs den offentliga sektorn bland annat av försvaret, polisen, tullen, delar av skolan, delar av vården och delar av kulturen. I en mer renodlad marknadsekonomi som i USA är den offentliga sektorn liten. De politiska partierna har i Sverige, liksom i de flesta andra länder, olika åsikter om hur mycket pengar som ska satsas på den offentliga sektorn och vilka delar som ska ingå i den. Läs mer om samhällsekonomi >
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
Här nedanför hittar du material som handlar om olika ekonomiska system.
Annons
Länkar om Ekonomiska system
Genomgång (12:05 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om prisbildning. Här berörs: olika ekonomiska system, utbud och efterfrågan, överskott, jämviktspriset, ökad efterfrågan, ökat utbud samt vad som påverkar priset.
Genomgång (11:08 min) där SO-läraren Peter Söderström går igenom olika begrepp inom samhällsekonomi. Här förklaras bl.a.: hökonjunktur, lågkonjunktur, ekonomiska system (planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi), utbud, efterfrågan
Genomgång (10:01 min) av SO-läraren Mikael Larsson som berör de olika ekonomiska systemen marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. Här omnämns även ekonomi som tar hänsyn till en hållbar utveckling.
Genomgång (15:12 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som pratar om ekonomiska ideologier och system. Här berörs självhushållning, marknadsekonomi, planhushållning och till viss del blandekonomi.
Genomgång (11:06 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om planekonomi, marknadsekonomi, blandekonomi och kretsloppsekonomi.
Webbföreläsning (7:09 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om planekonomi i Sovjetunionen.
Pedagogisk genomgång (21:23 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om olika ekonomiska system. Här berörs självhushållning, marknadsekonomi, planekonomi, blandekonomi och grön ekonomi. Du får bl.a. begrepp som utbud och efterfrågan förklarat för dig på ett enkelt sätt.
Genomgång (5:03 min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat om utbud och efterfrågan i en marknadsekonomi.
Genomgång (17:21 min) om det ekonomiska kretsloppet och samhällsekonomins aktörer. Här berättas bl.a. om olika ekonomiska system: marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. Filmen är gjord av gymnasieläraren Malin Ahlgren.
Föreläsning (3:19 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om fyra ekonomiska system: planhushållning, marknadsekonomi, blandekonomi och kretsloppsekonomi. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Pedagogisk genomgång (19:14 min) där Magnus Rouden (gymnasielärare) berättar om samhällsekonomi ur olika perspektiv. Detta är del 1 i det som förklarar det ekonomiska kretsloppet. I genomgångarna berättas kortfattat om produktionsfaktorer, den fria konkurrensen, konkurrensformer, ekonomiska system, räntor, statens budget, hög och lågkonjunktur, tillväxt, inflation, arbetslöshet etc. Se även del 2 (18:49 min) och del 3 (10:34 min)
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 40 min) ur Filosofiska rummet som handlar om socialism - idag och förr. Den klassiska socialismens mål är att genom revolution störta klassamhället. Arbetarna ska kollektivt äga fabriker och produktionsmedel och en samhällsstyrd planekonomi ska mota den profitstyrda kapitalismen i grind. Genom Karl Marx och Friedrich Engels skrifter i mitten av 1800-talet fick de kraftfulla socialistiska vokabulären spridning i världen: Prolitariat! Solidaritet! Revolution! Men hur mycket finns kvar av den socialistiska grundideologin hos dagens demokratiska socialism, och hur har man lyckats med att uppnå de socialistiska målen?
Faktasida där du kan läsa om kommunismens mörka sidor betraktat ur historisk synvinkel. Här berättas om planekonomi, fånglägersystemet, propaganda, kommunismen i Östeuropa m.m. Webbsidan drivs av UOK – Upplysning om kommunismen, en partipolitiskt oberoende förening som verkar för att sprida grundläggande kunskaper om kommunismens brott mot mänskligheten.