Marknadsekonomi
Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr vad som produceras, säljs och köps. Varor och tjänster köps och säljs på olika marknader där köpare och säljare möts, till exempel livsmedelsmarknaden, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Det folk vill ha köper de, och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs. Relationen mellan säljaren och köparen regleras av utbud och efterfrågan. I en renodlad marknadsekonomi är tanken att marknaden ska sköta sig själv, utan att staten lägger sig i särskilt mycket.
Planekonomi
Planekonomi är marknadsekonomins motsats. I en planekonomi är det staten som styr vad som ska produceras – alltså inte utbud och efterfrågan. Det är staten som gör upp en plan för de närmaste åren, som de statsägda företagen måste rätta sig efter. Därmed finns inte heller någon fri konkurrens mellan företagen. Planekonomi finns i olika varianter och var bland annat det rådande ekonomiska systemet i Sovjetunionen.
Blandekonomi
Nästan alla världens stater har någon form av blandekonomi och befinner sig någonstans mellan dessa ytterligheter på skalan. Blandekonomi med stort inslag av marknadsekonomi brukar vara vanligast i mer kapitalistiska länder, medan blandekonomi med större inslag av statlig styrning är vanligare i mer socialistiskt inriktade länder. Det finns sällan renodlade ekonomiska system. Oftast gör stater ingripanden i ekonomin för att skydda människor och miljö eller för att stötta olika regioner i ett land.
Sverige har en blandekonomi med en ganska fri marknad i kombination med relativt höga skatter och en stor offentlig sektor. Detta innebär att staten (och kommunerna) äger och finansierar vissa viktiga verksamheter i samhället. I Sverige utgörs den offentliga sektorn bland annat av försvaret, polisen, tullen, delar av skolan, delar av vården och delar av kulturen. I en mer renodlad marknadsekonomi som i USA är den offentliga sektorn liten. De politiska partierna har i Sverige, liksom i de flesta andra länder, olika åsikter om hur mycket pengar som ska satsas på den offentliga sektorn och vilka delar som ska ingå i den.
Ekonomiska system i praktiken
Man kan tänka sig marknadsekonomi och planekonomi som två ytterpunkter på en skala. I ena änden styr marknaden nästan allt, och i den andra änden styr staten nästan allt. De flesta länder ligger någonstans mellan dessa två ytterpunkter. Därför handlar ekonomiska system i praktiken ofta om hur mycket marknaden ska få styra och hur mycket staten ska reglera eller ta ansvar för.
Ekonomiska system påverkar hur människor arbetar, handlar, betalar skatt och får del av samhällets resurser. Marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi är därför inte bara teorier, utan olika sätt att organisera människors vardag. I de flesta moderna samhällen handlar den stora frågan om balansen mellan fri marknad, statligt ansvar och trygghet för medborgarna.
I krigstider förändrades Sveriges ekonomiska systemSverige deltog inte i första eller andra världskriget, men krigen gjorde det svårt att importera mat och andra varor. Under första världskriget ransonerades livsmedel mellan 1916 och 1919. Det gällde bland annat socker, bröd, mjöl, kaffe och potatis. För att få köpa en ransonerad vara behövde kunden lämna kuponger i butiken. Det räckte alltså inte att ha pengar. Ransoneringen under första världskriget infördes först när bristen redan hade blivit allvarlig. Våren 1917 rådde stor hunger på flera håll i landet. I Stockholm utbröt de så kallade potatiskravallerna sedan det spridits rykten om att en handlare gömde undan potatis. Matbristen ledde också till stora demonstrationer och våldsamma sammanstötningar med polisen. När andra världskriget bröt ut ville regeringen undvika en ny försörjningskris. Ransoneringen infördes därför tidigare och var bättre förberedd. Livsmedel ransonerades från 1940 till 1951, och när systemet var som mest omfattande berördes omkring 70 procent av maten. Staten bestämde hur mycket som fick säljas för att hindra att några köpte stora mängder medan andra blev utan. Sverige blev ändå inte en planekonomi. Företagen och butikerna fanns kvar, men staten tog tillfälligt större kontroll över priser, handel och fördelning. Ransoneringarna visar hur en blandekonomi kan förändras under en kris när marknaden inte klarar att förse alla med nödvändiga varor. Vid butikskassan avgjorde därför en liten papperskupong om familjen fick ta med sig kaffet, sockret eller smöret hem.
|
S LÄS MER: Samhällsekonomi
S PODCAST: Ekonomiska system
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin, Norstedts Akademiska Förlag, 2005
Lars Nohagen, Samhällsekonomi – en introduktion, Bonnier Utbildning, 2004
https://pengar.ekonomiskamuseet.se/
https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/forsta-varldskriget-i-stockholm/ransonering-under-forsta-varldskriget/
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
