Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två grundtyper: marknadsekonomi och planekonomi. I dess grundform finns de knapp någonstans idag, utan nästan alla länder är någonstans mitt mellan dem, något som kallas för blandekonomi.
Marknadsekonomi
Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Varor och tjänster införskaffas via olika marknader där köpare och säljare möts (livsmedelsmarknad, bostadsmarknad, arbetsmarknad etc). Det folk vill ha köper de och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs. Relationen mellan säljaren och köparen regleras av utbud och efterfrågan. Marknaden ska på så vis sköta sig själv utan att staten lägger sig i.
Planekonomi
Planekonomi är marknadsekonomins motsats. I en planekonomi är det staten som styr vad som ska produceras - alltså inte utbud och efterfrågan. Det är staten som lägger fram en planering för de närmaste åren som de statsägda företagen måste rätta sig efter. Därmed finns inte heller någon fri konkurrens mellan företagen. Planekonomi finns i olika varianter och var bland annat det rådande ekonomiska systemet i Sovjetunionen.
Blandekonomi
Nästan alla världens stater har någon form av blandekonomi och befinner sig någonstans mellan dessa ytterligheter på skalan. Blandekonomi med fokus på marknadsekonomi brukar vara det vanligaste systemet i mer kapitalistiska länder. Medan någon form av blandekonomi med större inslag av planekonomi är vanligast i socialistiska länder. Det finns sällan renodlade ekonomiska system. Oftast gör stater ingripande i ekonomin för att skydda människor, miljö eller stötta olika regioner i ett land.
Sverige har en blandekonomi med en ganska fri marknad i kombination med relativt hög skatt och stor offentlig sektor. Detta innebär att staten (och kommunerna) äger och finansierar vissa viktiga verksamheter i samhället. I Sverige utgörs den offentliga sektorn bland annat av försvaret, polisen, tullen, delar av skolan, delar av vården och delar av kulturen. I en mer renodlad marknadsekonomi som i USA är den offentliga sektorn liten. De politiska partierna har i Sverige, liksom i de flesta andra länder, olika åsikter om hur mycket pengar som ska satsas på den offentliga sektorn och vilka delar som ska ingå i den.
LÄS MER: Samhällsekonomi
PODCAST: Ekonomiska system
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin, Norstedts Akademiska Förlag, 2005
Lars Nohagen, Samhällsekonomi - en introduktion, Bonnier Utbildning, 2004
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare
