Vissa forskare anger den sovjetiska ledningens rädsla för ukrainsk nationalism och en möjlig ukrainsk strävan efter självständighet i samband med kollektiviseringen av jordbruket (se nedan) som en viktig orsak. Enligt denna tolkning använde Stalin svälten för att förhindra en sådan utveckling.
Forskningen om händelserna fick ett stort uppsving efter Sovjetunionens sönderfall 1991, då forskarna fick betydligt större tillgång till sovjetiska arkiv. Ämnet hade dock studerats även tidigare, särskilt från 1980-talet. Det råder fortfarande olika uppfattningar om svältens orsaker och genomförande samt om Holodomor ska betraktas som ett folkmord eller inte.
En del menar att nedgången i jordbruksproduktionen och livsmedelsbristen medvetet förvärrades på order av Stalin.
Andra forskare anser att svälten inte var planerad från början utan uppstod som en följd av bland annat den massiva kollektiviseringen av jordbruket och de problem som uppstod under industrialiseringen av Sovjetunionen (jämför t.ex. ”det stora språnget” i Kina). Även enligt denna tolkning gjorde den sovjetiska ledningens hårda spannmålskrav, matkonfiskeringar och reseförbud svälten betydligt värre. Bönderna i Sovjetunionen hade under 1929-1930 tvingats lämna ifrån sig sina djur och sin odlingsmark och gå med i kollektivjordbruk som kontrollerades av staten. Där fortsatte de att arbeta, men inte längre som självständiga bönder. Detta ledde till stora protester och uppror som slogs ner blodigt, varefter många skickades i exil till Sibirien och sattes i arbetsläger. Situationen i Ukraina förvärrades dessutom av att kollektiviseringen genomfördes med tvång, att staten krävde orimligt stora mängder spannmål och att jordbruket hamnade i kaos. Den här utvecklingen bidrog starkt till produktionsbortfall över hela Sovjetunionen, och till hungersnöd i bl.a. Ukraina.
Sovjetledningen förnekade länge sin skuld i det som inträffat och försökte dölja vidden av svältkatastrofen. Uppgifter om svälten nådde ändå omvärlden redan 1933 genom bland annat journalister, diplomater och ukrainare som levde utanför Sovjetunionen. Sovjetstaten fortsatte dock att förneka katastrofen, och ämnet fick inte diskuteras öppet i landet förrän under slutet av 1980-talet. Men kalla krigets villkor och dess propagandakrig försvårade all forskning av fallet fram till Sovjetunionens sammanbrott 1991. Även om tillgången till centrala sovjetiska arkiv sedan dess inte har varit helt fri, har forskarna ändå fått tillgång till betydligt fler källor och mer information för att kunna kartlägga och förstå händelserna.
Holodomor har numera erkänts som folkmord av bland annat Ukraina, Europaparlamentet och flera nationella parlament och anses som ett av de största brotten i modern tid. Ryssland erkänner svälten som en historisk tragedi men avvisar uppfattningen att den var ett folkmord som riktades särskilt mot ukrainarna. Frågan om Holodomor ska betraktas som ett folkmord eller inte är därför fortfarande kontroversiell på den internationella politiska arenan.
Journalisten som trotsade Stalins censurVåren 1933 lyckades den 27-årige walesiske journalisten Gareth Jones lämna Moskva och ta sig till byar i Ukraina och Kuban, trots att utländska journalister inte fick resa fritt i området. Han färdades med tåg och till fots, talade med svältande bönder och såg människor som var svårt sjuka av hunger. Den 29 mars 1933 höll Jones en presskonferens i Berlin och berättade för omvärlden om katastrofen. Sovjetledningen förnekade hans uppgifter och förbjöd honom att återvända till Sovjetunionen. Den kände Moskvakorrespondenten Walter Duranty på The New York Times tonade samtidigt ner svälten och påstod att Jones överdrev. Duranty hade året innan fått Pulitzerpriset för andra artiklar om Sovjetunionen. När priset senare granskades ansåg Pulitzerjuryn att hans rapportering hade allvarliga brister, men priset drogs inte tillbaka.
|
M LÄS MER: Den stora svälten
M LÄS MER: Josef Stalin
S LÄS MER: Kommunistiska brott mot mänskligheten
S LÄS MER: Stalin manipulerade historien
S LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
