Michail Gorbatjov

Planekonomin och dess statliga styrning och likriktning kring tankar omöjliggjorde dessutom individualism, eget företagande, och konkurrens. Detta ledde till produktion av varor med dålig kvalitet, men också till otillräcklig produktion av varor. Följden blev att samhällena och dess befolkning i Östeuropa led under en allt sämre levnadsstandard, där en allt mer tilltagande varubrist gjorde att affärernas hyllor gapade tomma samtidigt som köerna till dessa affärer blev allt längre.

I detta läge utnämndes 1985 Michail Gorbatjov (1931-2022) till ny ledare för Sovjetunionen. Hans utnämning hade kommit efter en tumultartad period då flera gamla ledare inom det sovjetiska maktskiktet efter en kort tid vid makten hade dött av sjukdom och ålderdom.

Gorbatjov sågs av många som en ung och frisk fläkt inom den sovjetiska politiken, och med en helt ny öppen och demokratisk ledarstil.

Trots att han var en hängiven kommunist var han samtidigt övertygad om att det sovjetiska systemet var tvunget att reformeras och förändras. Han insåg att USA och president Reagan menade allvar med sina hot om upprustning, och han insåg samtidigt att Sovjetunionen och Östeuropa inte kunde konkurrera med väst ekonomiskt. Därför krävdes det av Sovjetunionen en ändrad politisk och ekonomisk kurs.

För att förändra det kommunistiska systemet i grunden menade han att det krävdes glasnost, en ny öppenhet vilket innefattade demokrati och fri- och rättigheter. Genom denna glasnost skulle medborgarna få insyn i beslutsfattandet och dessutom ha rätt till yttrandefrihet, för att på så sätt kunna föra fram sin kritik och förändra saker till det bättre.

På det ekonomiska planet såg Gorbatjov att det krävdes mer inslag av privat ägande och marknadsekonomi. Dessa förändringar benämnde han perestrojka (förnyelse eller omdaning).

Gorbatjov insåg samtidigt att det krävdes mer av samförståndspolitik gentemot USA och väst, och han inledde en dialog med president Reagan, vilket bland annat ledde till toppmöten kring rustningsbegränsningar 1986 i Reykjavik. Här bestämde parterna inte enbart ett tak för kärnvapen, utan de båda ledarna kom också överens om att montera ner och förstöra en stor del av den befintliga kärnvapenarsenalen. Gorbatjov började också att avveckla det kostsamma kriget i Afghanistan.

Gorbatjov och hans fru Raisa blev genom sina omfattande utlandsresor mycket populära i USA och västvärlden. En popularitet vilken benämnts Gorbieffekten. Samtidigt som Gorbatjovs och Sovjetunionens anseende under hans ledning förbättrades, och det kalla kriget under hans tid präglades av avspänning, ökade samtidigt kritiken på hemmaplan. Hans politik kom allt mer att leda till instabilitet i Östeuropa och förebådade Sovjetunionens och kommunismens fall.

Michail Gorbatjov fick Nobels fredspris 1990.

LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall

LÄS MER: Perestrojka och glasnost

Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica