Planekonomin innebar att staten i hög grad bestämde vad som skulle produceras, hur mycket som skulle tillverkas och hur resurserna skulle fördelas. Under 1970- och 1980-talen blev problemen i ekonomin allt tydligare. Bland annat var produktiviteten låg inom många områden och det rådde ofta brist på vanliga konsumtionsvaror.
Gorbatjov ville reformera det sovjetiska systemet
I detta läge valdes 1985 Michail Gorbatjov (1931-2022) till ny ledare för Sovjetunionen. Han blev kommunistpartiets generalsekreterare efter en period då två äldre sovjetiska ledare hade avlidit efter kort tid vid makten.
Gorbatjov var 54 år och betydligt yngre än sina närmaste företrädare. Hans mer öppna sätt att framträda och tala om landets problem väckte stor uppmärksamhet, både i Sovjetunionen och utomlands.
Gorbatjov var kommunist och ville till en början inte avskaffa det sovjetiska systemet. Däremot ansåg han att det måste förändras för att kunna överleva. Sovjetunionens svaga ekonomi, de stora militärutgifterna och motsättningarna med USA gjorde reformer alltmer angelägna.
Glasnost och perestrojka öppnade för förändring
För att förändra det kommunistiska systemet införde Gorbatjov bland annat glasnost, som betyder öppenhet. Censuren lättades och det blev möjligt att diskutera och kritisera samhällsproblem betydligt öppnare än tidigare. Efterhand fick medierna större frihet och medborgarna bättre möjligheter att föra fram kritik mot myndigheter och politiker.
Ett annat viktigt begrepp var perestrojka, som betyder ungefär ombyggnad eller omdaning. Det var namnet på Gorbatjovs försök att reformera både ekonomin och det politiska systemet. Inom ekonomin infördes bland annat vissa marknadsliknande inslag och större möjligheter att driva kooperativa, mer självständiga företag.
Avspänning med väst och slut på kriget i Afghanistan
Gorbatjov ville också minska motsättningarna gentemot USA och väst och inledde en dialog med president Reagan. Vid toppmötet i Reykjavik 1986 diskuterade de två ledarna mycket stora minskningar av kärnvapnen, men mötet slutade utan något färdigt avtal. Året därpå undertecknade de istället INF-avtalet, som innebar att en hel kategori amerikanska och sovjetiska kärnvapenrobotar skulle avskaffas.
Gorbatjov arbetade samtidigt för att avsluta Sovjetunionens kostsamma krig i Afghanistan. De sovjetiska trupperna började lämna landet 1988 och tillbakadragandet slutfördes i februari 1989.
Reformerna bidrog till Sovjetunionens upplösning
Gorbatjovs utrikespolitik och möten med västvärldens ledare gjorde honom populär i stora delar av väst. Samtidigt växte kritiken mot honom på hemmaplan. De ekonomiska reformerna gav inte de förbättringar som många hade hoppats på, samtidigt som glasnost och de politiska förändringarna gjorde det möjligt att öppet diskutera gamla konflikter och kräva större självbestämmande. I flera av Sovjetunionens delrepubliker växte starka självständighetsrörelser fram.
Gorbatjov övergav dessutom Sovjetunionens tidigare politik att med militärt våld försvara kommunistiska regimer i Östeuropa. När flera av dessa regimer föll 1989 ingrep därför inte sovjetiska trupper på samma sätt som vid tidigare uppror i Östeuropa. Detta blev en viktig del av det kalla krigets slut.
Michail Gorbatjov fick Nobels fredspris 1990 för sin ledande roll i de stora förändringarna i relationerna mellan öst och väst. Året därpå föll Sovjetunionen sönder. Gorbatjov avgick som landets president den 25 december 1991.
Tjernobylkatastrofen satte glasnost på provDen 26 april 1986 exploderade en reaktor i kärnkraftverket i Tjernobyl, som då låg i den sovjetiska delrepubliken Ukraina. Stora mängder radioaktiva ämnen spreds över omgivningen och vidare över delar av Europa. Olyckan inträffade bara drygt ett år efter att Gorbatjov hade kommit till makten och blev ett svårt prov för hans tal om större öppenhet. De sovjetiska myndigheterna berättade inte genast för befolkningen och omvärlden hur allvarlig olyckan var. Först den 28 april kom ett kort offentligt besked, efter att förhöjd radioaktivitet hade upptäckts bland annat i Sverige. Händelsen visade hur stark den gamla traditionen av hemlighetsmakeri fortfarande var inom det sovjetiska systemet. Efter katastrofen blev det svårare att hålla information om miljöproblem och myndigheternas misstag hemlig. Tidningar och medborgare började efterhand diskutera Tjernobyl och andra tidigare tystade problem mer öppet. Forskare har därför pekat på katastrofen som en viktig händelse i utvecklingen av glasnost.
|
M LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall
S LÄS MER: Perestrojka och glasnost
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica
