Tagg om Michail Gorbatjov
M
Michail Gorbatjov, 1987.

Michail Gorbatjov

När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för sovjetstaten, blev det också alltmer tydligt att Sovjetunionen och den kommunistiska planekonomin i Östeuropa hade stagnerat och inte längre kunde mäta sig med västvärldens kapitalism på något plan.

Kommunistsystemet utmärktes av en privilegierad elit som utifrån eget tycke styrde över en håglös (viljelös) massa. Det var ett system som präglades av korruption, alkoholism, rädsla och misstänksamhet. Förtrycket mot de mänskliga fri- och rättigheterna hindrade en öppen diskussion och möjligheten till att kreativa idéer kunde uttryckas och utvecklas. Planekonomin och dess statliga styrning och likriktning kring tankar omöjliggjorde dessutom individualism, eget företagande, och konkurrens. Detta ledde till produktion av varor med dålig kvalitet, men också till otillräcklig produktion av varor. Följden blev att samhällena och dess befolkning i Östeuropa led under en allt sämre levnadsstandard, där en allt mer tilltagande varubrist gjorde att affärernas hyllor gapade tomma samtidigt som köerna till dessa affärer blev allt längre.

ANNONS

ANNONS

I detta läge utnämndes 1985 Michail Gorbatjov (född 1931) till ny ledare för Sovjetunionen. Hans utnämning hade kommit efter en tumultartad period då flera gamla ledare inom det sovjetiska maktskiktet efter en kort tid vid makten hade dött av sjukdom och ålderdom.

Gorbatjov sågs av många som en ung och frisk fläkt inom den sovjetiska politiken, och med en helt ny öppen och demokratisk ledarstil.

Trots att han var en hängiven kommunist var han samtidigt övertygad om att det sovjetiska systemet var tvunget att reformeras och förändras. Han insåg att USA och president Reagan menade allvar med sina hot om upprustning, och han insåg samtidigt att Sovjetunionen och Östeuropa inte kunde konkurrera med väst ekonomiskt. Därför krävdes det av Sovjetunionen en ändrad politisk och ekonomisk kurs.

För att förändra det kommunistiska systemet i grunden menade han att det krävdes Glasnost, en ny öppenhet vilket innefattade demokrati och fri- och rättigheter. Genom denna Glasnost skulle medborgarna få insyn i beslutsfattandet och dessutom ha rätt till yttrandefrihet, för att på så sätt kunna föra fram sin kritik och förändra saker till det bättre.

På det ekonomiska planet såg Gorbatjov att det krävdes mer inslag av privat ägande och marknadsekonomi. Dessa förändringar benämnde han Perestrojka (förnyelse eller omdaning).

Gorbatjov insåg samtidigt att det krävdes mer av samförståndspolitik gentemot USA och väst, och han inledde en dialog med president Reagan, vilket bland annat ledde till toppmöten kring rustningsbegränsningar 1986 i Reykjavik. Här bestämde parterna inte enbart ett tak för kärnvapen, utan de båda ledarna kom också överens om att montera ner och förstöra en stor del av den befintliga kärnvapenarsenalen. Gorbatjov började också att avveckla det kostsamma kriget i Afghanistan.

Gorbatjov och hans fru Raisa blev genom sina omfattande utlandsresor mycket populära i USA och västvärlden. En popularitet vilken benämnts Gorbieffekten. Samtidigt som Gorbatjovs och Sovjetunionens anseende under hans ledning förbättrades, och det kalla kriget under hans tid präglades av avspänning, ökade samtidigt kritiken på hemmaplan. Hans politik kom alltmer att leda till instabilitet i Östeuropa och förebådade Sovjetunionens och kommunismens fall.

Michail Gorbatjov fick Nobels fredspris 1990.

LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall

Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica

Här nedan hittar du material som kan relateras till Michail Gorbatjov.

Uppdaterad:
05 januari 2018
Publicerad:
02 januari 2018

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Michail Gorbatjov

S

Östeuropa och Ryssland efter kommunismens fall

av: Leif Löwegren
2015-09-16

Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...

+ Läs mer

S

Europa och världen 1945-1989

av: Leif Löwegren
2015-09-15

Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser...

+ Läs mer

S

Kommunistregimernas fall i Central- och Östeuropa 1989-1991

av: Per Höjeberg
2015-09-10

1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt sina hemländer med järnhand uppbackad av sovjetiska bajonetter...

+ Läs mer

Länkar om Michail Gorbatjov

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS