Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida i början av kalla kriget (24 juni 1948 till 12 maj 1949) att få västmakterna att ge upp Västberlin. Västmakterna lyckades till slut häva blockaden genom att flyga in förnödenheter till Berlin.
Berlinblockaden resulterade i att Västtyskland bytte huvudstad från Västberlin, som låg långt inne på östtyskt territorium, till den västtyska staden Bonn vars geografiska läge var mindre sårbart för utländsk inblandning.
Marshallplanen kom att bli en del i spelet om Tyskland och huvudstaden Berlin som enligt Jaltaöverenskommelsen hade delats upp i fyra ockupationszoner. Tanken hade varit att denna uppdelning skulle vara tillfällig och att zonerna skulle slås ihop när väl Tyskland hade avrustats, nazisterna straffats och en demokratisk regering hade installerats. Det dröjde dock inte länge förrän motsättningarna mellan ockupationsmakterna blev stora. Detta kom till uttryck inte minst på det ekonomiska området. Sovjetunionen ville driva igenom ett enormt skadeståndskrav gentemot Tyskland för att på så sätt få resurser till det egna återuppbyggnadsarbetet i hemlandet. Ryssarna började därför montera ner östtyska fabriker som de fraktade hem.
USA motsatte sig kraven på tyskt skadestånd och var rädda för att ett alltför stort skadeståndskrav skulle hämma och begränsa den ekonomiska utvecklingen, inte bara i Tyskland, utan även i övriga Europa. Enligt dem gällde det istället att få fart på det tyska näringslivet och att knyta det till marknadsekonomin. USA bidrog till detta genom den s.k. Marshallhjälpen, och för att ytterligare förbättra den ekonomiska stabiliteten i Tyskland lät man 1948 införa en gemensam tysk valuta, benämnd D-mark. Samtidigt slogs de tre västliga ockupationszonerna samman till en ekonomisk enhet (som senare blev Västtyskland).
Ryssarna gillade inte de västallierades ekonomiska reformer och anklagade västmakterna för att vilja dela upp Tyskland. Konflikten blev ännu mer tillspetsad när västmakterna även lät införa D-marken i sin del av Berlin (Västberlin).
Sovjet svarade med att den 24 juni 1948 spärra väg- och tågförbindelserna västerifrån till staden. Denna händelse kom att kallas Berlinblockaden och var den första allvarliga konfrontationen mellan Öst och Väst under det kalla kriget. Risken för en militär konfrontation var tidvis överhängande. Det stora problemet för västmakterna och för befolkningen i Västberlin var att staden låg som en ö mitt ute i den sovjetiska ockupationszonen av östra Tyskland (DDR). Att ta sig dit var enbart möjligt med hjälp av bil och tågförbindelser från västmakternas ockupationszoner i västra Tyskland. Dessa förbindelser var nu stängda.
Genom ett avtal skrivet med ryssarna under Jaltakonferensen 1945 hade dock västmakterna erhållit tre flygkorridorer. Dessa utnyttjades nu genom att organisera en luftbro som förde in livsmedel, bränsle och andra förnödenheter till de två miljoner människorna som bodde i Västberlin. När luftbron var som mest intensiv landade ett flygplan varje minut i Västberlin.
Efter nästan ett år tvingades Sovjetunionen ge upp varefter vägförbindelserna öppnades igen. Berlinblockaden slutade därmed som en propagandaseger för västmakterna.
LÄS MER: Kalla kriget
LÄS MER: Marshallplanen
LÄS MER: Jaltakonferensen
PODCAST: Delningen av Tyskland efter andra världskriget
PODCAST: Vad var kalla kriget?
Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Här hittar du material som kan relateras till Berlinblockaden.
Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...
Berlin är en stad präglad av en dramatisk och växlingsrik historia. Staden är med sina tre hundra år på nacken en ganska ung metropol, men har ändå genomlevt många omvälvande händelser, inte minst i samband med andra världskriget och det kalla kriget...
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
Läxhjälpsfilm (19:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om andra världskrigets slut och kalla krigets början. Första halvan utgör en introduktion till vad Kalla kriget är, inklusive olika aspekter av kriget och kort om några konflikter inom ramen för kalla kriget. Andra halvan fokuserar på Tyskland: de allierades ockupation efter andra världskriget, hur ockupationszonerna blev två olika Tyskland samt Berlinmuren.
Webbföreläsning (11:39 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där orsakerna och inledningen till kalla kriget gås igenom. Här berörs bl.a. ideologiska skillnader.
Faktasida på finska Yle där du kan läsa kortfattat om kalla kriget. Här berättas bland annat om Berlinblockaden, kapprustning, kärnvapen och månlandningen. Det kalla kriget bottnade i stormakternas ideologiska skillnader. Västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, samtidigt som Sovjetunionen förespråkade en statligt styrd planekonomi och diktatur. En konflikt blev oundviklig i längden...
Pedagogisk genomgång (4:32 min) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om bakgrunden till Tysklands delning efter andra världskriget.
Genomgång (15:01 min), del 1 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om bakgrunden och början på kalla kriget. Här berörs bl.a. Potsdamkonferensen, Järnridån, Trumandoktrinen, Marshallhjälpen och Berlinblockaden.
Webbföreläsning (4:37 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar lite om hur det kalla kriget startade.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om inledningen på det kalla kriget fram till början av 1950-talet. Här berörs de två supermakternas ideologier, Europas uppdelning, USA:s politik i efterkrigstidens Europa, Sovjetunionens politik, kärnvapenfaktorn, Tysklands delning, Koreakriget, m.m.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om den politiska händelseutvecklingen i början av det kalla kriget. Fokus ligger på stormakternas inverkan på världspolitiken. Efter andra världskrigets slut var världen delad i två delar: en kapitalistisk, ledd av USA, och en kommunistisk, med Sovjetunionen som dominerande makt. Kampen mellan dessa två supermakter kom att dominera de fyrtio åren efter andra världskriget...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om kalla kriget ur olika perspektiv. Kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, samt deras respektive allierade stater, från omkring 1946, då andra världskriget slutade, till omkring 1990...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om USA:s luftbro som räddade Västberlin 1949. Under några dramatiska månader för 60 år sedan skärptes motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna. Tysklands och Berlins öde stod på spel…
Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att förhindra...
DDR (1949-1990) var den östtyska förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche...
Järnridån var en metafor (bildligt uttryck) för en gräns som delade Europa i två delar efter andra...
