M
Tagg
Berlinblockaden
Ett flygplan landar i Berlin 1948.

Berlinblockaden

Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida i början av kalla kriget (24 juni 1948 till 12 maj 1949) att få västmakterna att ge upp Västberlin. Västmakterna lyckades till slut häva blockaden genom att flyga in förnödenheter till Berlin.

Berlinblockaden resulterade i att Västtyskland bytte huvudstad från Västberlin, som låg långt inne på östtyskt territorium, till den västtyska staden Bonn vars geografiska läge var mindre sårbart för utländsk inblandning.

ANNONS

ANNONS

Bakgrund och händelseförlopp

Marshallplanen kom att bli en del i spelet om Tyskland och huvudstaden Berlin som enligt Jaltaöverenskommelsen hade delats upp i fyra ockupationszoner. Tanken hade varit att denna uppdelning skulle vara tillfällig och att zonerna skulle slås ihop när väl Tyskland hade avrustats, nazisterna straffats och en demokratisk regering hade installerats. Det dröjde dock inte länge förrän motsättningarna mellan ockupationsmakterna blev stora. Detta kom till uttryck inte minst på det ekonomiska området. Sovjetunionen ville driva igenom ett enormt skadeståndskrav gentemot Tyskland för att på så sätt få resurser till det egna återuppbyggnadsarbetet i hemlandet. Ryssarna började därför montera ner östtyska fabriker som de fraktade hem.

USA motsatte sig kraven på tyskt skadestånd och var rädda för att ett alltför stort skadeståndskrav skulle hämma och begränsa den ekonomiska utvecklingen, inte bara i Tyskland, utan även i övriga Europa. Enligt dem gällde det istället att få fart på det tyska näringslivet och att knyta det till marknadsekonomin. USA bidrog till detta genom den s.k. Marshallhjälpen, och för att ytterligare förbättra den ekonomiska stabiliteten i Tyskland lät man 1948 införa en gemensam tysk valuta, benämnd D-mark. Samtidigt slogs de tre västliga ockupationszonerna samman till en ekonomisk enhet (som senare blev Västtyskland).

Ryssarna gillade inte de västallierades ekonomiska reformer och anklagade västmakterna för att vilja dela upp Tyskland. Konflikten blev ännu mer tillspetsad när västmakterna även lät införa D-marken i sin del av Berlin (Västberlin).

Sovjet svarade med att den 24 juni 1948 spärra väg- och tågförbindelserna västerifrån till staden. Denna händelse kom att kallas Berlinblockaden och var den första allvarliga konfrontationen mellan Öst och Väst under det kalla kriget. Risken för en militär konfrontation var tidvis överhängande. Det stora problemet för västmakterna och för befolkningen i Västberlin var att staden låg som en ö mitt ute i den sovjetiska ockupationszonen av östra Tyskland (DDR). Att ta sig dit var enbart möjligt med hjälp av bil och tågförbindelser från västmakternas ockupationszoner i västra Tyskland. Dessa förbindelser var nu stängda.

ANNONS

Genom ett avtal skrivet med ryssarna under Jaltakonferensen 1945 hade dock västmakterna erhållit tre flygkorridorer. Dessa utnyttjades nu genom att organisera en luftbro som förde in livsmedel, bränsle och andra förnödenheter till de två miljoner människorna som bodde i Västberlin. När luftbron var som mest intensiv landade ett flygplan varje minut i Västberlin.

Efter nästan ett år tvingades Sovjetunionen ge upp varefter vägförbindelserna öppnades igen. Berlinblockaden slutade därmed som en propagandaseger för västmakterna.

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Marshallplanen

LÄS MER: Jaltakonferensen

PODCAST: Delningen av Tyskland efter andra världskriget

PODCAST: Vad var kalla kriget?


FÖRFATTARE

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen

Här hittar du material som kan relateras till Berlinblockaden.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Berlinblockaden

M

Östersjön - fredens hav?

av: Lars Hildingson
2022-03-03

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...

+ Läs mer

S

Östtyskland och Östberlin under kalla kriget

av: Carl-Henrik Larsson
2020-12-14

Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...

+ Läs mer

M

Berlins historia

av: Folke Schimanski
2019-03-29

Berlin är en stad präglad av en dramatisk och växlingsrik historia. Staden är med sina tre hundra år på nacken en ganska ung metropol, men har ändå genomlevt många omvälvande händelser, inte minst i samband med andra världskriget och det kalla kriget...

+ Läs mer

Podcast om Berlinblockaden

SO-rummet podcast icon
M

Delningen av Tyskland efter andra världskriget

av: Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Vad var kalla kriget?

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

+ Läs mer

Länkar om Berlinblockaden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS