Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde till att det hädanefter rådde en s.k. terrorbalans mellan de båda supermakterna - varken USA eller Sovjetunionen kunde räkna med att vinna ett krig mellan sig om den ene angrep den andre.
Om det ena landet anföll skulle det andra landet slå tillbaka lika hårt med kärnvapen. Atomubåtarna och de atombombskyddade avskjutningsbunkrarna garanterade vedergällningsförmågan.
Det var med största sannolikhet just detta system - Mutually Assured Destruction (MAD), den ömsesidigt garanterade förintelsens terrorbalans - som var den viktigaste anledningen till att det aldrig blev ett kärnvapenkrig mellan de båda maktblocken under 1900-talet.
I ett sådant krig skulle det inte finnas vinnare, bara förlorare.
Under kalla kriget ansåg många att terrorbalansen var den bästa garantin för fred. Kampen mellan USA och Sovjetunionen kom därför att föras med ord och pengar istället för med vapen. Det var till slut ekonomin som blev den avgörande faktorn till USA:s fördel i maktkampen mellan de båda supermakterna.
LÄS MER: Kalla kriget 1945-1991
Text: Robert de Vries (red.)
Här nedan hittar du material som kan relateras till kalla krigets terrorbalans.
Det amerikanska övervakningssystemet rapporterar: Med 99,9 procents säkerhet har Sovjet skickat iväg ett antal kärnvapenladdade missiler (raketer) mot USA! Oj då, varningssystemet hade reagerat på att månen gått upp över Norge. Vilken tur att inte amerikanska raketer skickats iväg som svar...
I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler. Att ge Sovjetunionen – som var Kubas allierade – tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust. Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen och blev det kalla krigets hetaste ögonblick...
Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.
Webbföreläsning (13:59 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där olika begrepp med anknytning till kalla kriget gås igenom. Här berörs begreppen: kalla kriget, ideologi (kalla krigets ideologier), terrorbalans, Järnridån, Trumandoktrinen, dominoteorin, krig via ombud, neutralitet, rekordåren, östblocket, västblocket, folkhemmet, Sverige under kalla kriget.
På professor Alex Wellersteins interaktiva Nukemap kan du genom en världskarta testa att spränga kärnvapen var du vill i världen och se vilken effekt detonationen får. Du kan välja mellan alla kärnvapen som någonsin provsprängts på jorden - allt från Little Boy (som sprängdes över Hiroshima) till den ryska megajätten Tsarbomben som är flera tusen gånger starkare än den förra. Alex Wellerstein är professor i vetenskapshistoria vid Stevens Institute of Technology i USA.
Föreläsning (14:55 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om kalla krigets orsaker, händelseförlopp och varför det slutade.
Faktasida på finska Yle där du kan läsa kortfattat om kalla kriget. Här berättas bland annat om Berlinblockaden, kapprustning, kärnvapen och månlandningen. Det kalla kriget bottnade i stormakternas ideologiska skillnader. Västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, samtidigt som Sovjetunionen förespråkade en statligt styrd planekonomi och diktatur. En konflikt blev oundviklig i längden...
Lär om Kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial från Svenska Läkare mot Kärnvapen. För dig som vill lära dig mer om kärnvapen och dess konsekvenser.
"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".
Pedagogisk genomgång (6:05 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Kubakrisen 1962, dess bakgrund, förlopp och följder.
Genomgång (13:32 min), del 3 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om terrorbalansen och kubakrisen under kalla kriget.
Easymans första genomgång (31:40 min) om kalla kriget. Här berättas om orsakerna och upptakten till kalla kriget. Filmen riktar sig till gymnasiets grundkurs i historia.
Pedagogisk genomgång (16:46) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om kalla kriget. När var kalla kriget? Var utspelade sig kalla kriget?
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om inledningen på det kalla kriget fram till början av 1950-talet. Här berörs de två supermakternas ideologier, Europas uppdelning, USA:s politik i efterkrigstidens Europa, Sovjetunionens politik, kärnvapenfaktorn, Tysklands delning, Koreakriget, m.m.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om USA:s atombomning av Hiroshima den 6 augusti 1945 och den efterföljande kapprustningen under kallakriget. Här presenteras en samling program ur radioarkivet om atombomben, om kapprustningen, provsprängningarna och den skräck för ett tredje världskrig som följde i skuggan av bomben.
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om efterkrigstidens koloniala frigörelse, kalla krigets slut, Sovjetunionens sönderfall och terrorsattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om kalla kriget ur olika perspektiv. Kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, samt deras respektive allierade stater, från omkring 1946, då andra världskriget slutade, till omkring 1990...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
