M
Tagg
MAD
Det ömsesidiga hotet om massiv vedergällning gjorde krig meningslöst eftersom det bara skulle finnas förlorare. Tack vare denna terrorbalans förblev kalla kriget "en kall konflikt".

Terrorbalans

Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde till att det hädanefter rådde en s.k. terrorbalans mellan de båda supermakterna - varken USA eller Sovjetunionen kunde räkna med att vinna ett krig mellan sig om den ene angrep den andre.

Om det ena landet anföll skulle det andra landet slå tillbaka lika hårt med kärnvapen. Atomubåtarna och de atombombskyddade avskjutningsbunkrarna garanterade vedergällningsförmågan.

Det var med största sannolikhet just detta system - Mutually Assured Destruction (MAD), den ömsesidigt garanterade förintelsens terrorbalans - som var den viktigaste anledningen till att det aldrig blev ett kärnvapenkrig mellan de båda maktblocken under 1900-talet.

ANNONS

I ett sådant krig skulle det inte finnas vinnare, bara förlorare.

Under kalla kriget ansåg många att terrorbalansen var den bästa garantin för fred. Kampen mellan USA och Sovjetunionen kom därför att föras med ord och pengar istället för med vapen. Det var till slut ekonomin som blev den avgörande faktorn till USA:s fördel i maktkampen mellan de båda supermakterna.

LÄS MER: Kalla kriget 1945-1991

LÄS MER: Kärnvapen

LÄS MER: Kalla krigets kulmen och vändning

PODCAST: Kärnvapen och kärnvapenmakter

PODCAST: Vad var kalla kriget?

Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

ANNONS

ANNONS

Här nedan hittar du material som kan relateras till kalla krigets terrorbalans.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Terrorbalans

M

Kalla krigets kulmen och vändning

av: Magnus Västerbro
2022-09-13

Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.

+ Läs mer

M

Östersjön - fredens hav?

av: Lars Hildingson
2022-03-03

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...

+ Läs mer

M

Kärnvapenhotet under kalla kriget och efteråt

av: Hans Thorbjörnsson
2014-05-16

Tekniska fel och mänskliga beslut var nära att orsaka kärnvapenkrig flera gånger under det kalla kriget. Misstag i varningssystemen hade kunnat leda till katastrofer om det inte vore för kloka ingripanden i sista stund. Trots färre kärnvapen idag efter avtal om nedrustning, är hotet fortfarande verkligt då fler länder skaffar sådana vapen. Historien om dessa händelser lär oss om riskerna och hur kärnvapnen fortsätter att forma vår värld...

+ Läs mer

M

Kubakrisen 1962 - det kalla krigets hetaste ögonblick

av: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2012-10-19

I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler. Att ge Sovjetunionen – som var Kubas allierade – tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust. Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen och blev det kalla krigets hetaste ögonblick...

+ Läs mer

Podcast om Terrorbalans

SO-rummet podcast icon
M

Kärnvapen och kärnvapenmakter

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-12

Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.

+ Läs mer

Länkar om Terrorbalans

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS