Terrorbalans
Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde till att det hädanefter rådde en s.k. terrorbalans mellan de båda supermakterna - varken USA eller Sovjetunionen kunde räkna med att vinna ett krig mellan sig om den ene angrep den andre.
Om det ena landet anföll skulle det andra landet slå tillbaka lika hårt med kärnvapen. Atomubåtarna och de atombombskyddade avskjutningsbunkrarna garanterade vedergällningsförmågan.
Det var med största sannolikhet just detta system - Mutually Assured Destruction (MAD), den ömsesidigt garanterade förintelsens terrorbalans - som var den viktigaste anledningen till att det aldrig blev ett kärnvapenkrig mellan de båda maktblocken under 1900-talet.
I ett sådant krig skulle det inte finnas vinnare, bara förlorare.
Under kalla kriget ansåg många att terrorbalansen var den bästa garantin för fred. Kampen mellan USA och Sovjetunionen kom därför att föras med ord och pengar istället för med vapen. Det var till slut ekonomin som blev den avgörande faktorn till USA:s fördel i maktkampen mellan de båda supermakterna.
Text: Robert de Vries (red.)
Här nedan hittar du material som kan relateras till kalla krigets terrorbalans.
Annons
Lärarmaterial om Terrorbalans
Artiklar om Terrorbalans
Podcast om Terrorbalans
Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.
Länkar om Terrorbalans
Föreläsning (14:55 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om kalla krigets orsaker, händelseförlopp och varför det slutade.
Faktasida på finska Yle där du kan läsa kortfattat om kalla kriget. Här berättas bland annat om Berlinblockaden, kapprustning, kärnvapen och månlandningen. Det kalla kriget bottnade i stormakternas ideologiska skillnader. Västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, samtidigt som Sovjetunionen förespråkade en statligt styrd planekonomi och diktatur. En konflikt blev oundviklig i längden...
Lär om Kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial från Svenska Läkare mot Kärnvapen. För dig som vill lära dig mer om kärnvapen och dess konsekvenser.
"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".
Pedagogisk genomgång (6:05 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Kubakrisen 1962, dess bakgrund, förlopp och följder.
Genomgång (13:32 min), del 3 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om terrorbalansen och kubakrisen under kalla kriget.
Easymans första genomgång (31:40 min) om kalla kriget. Här berättas om orsakerna och upptakten till kalla kriget. Filmen riktar sig till gymnasiets grundkurs i historia.
Pedagogisk genomgång (16:46) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om kalla kriget. När var kalla kriget? Var utspelade sig kalla kriget?
Webbföreläsning (13:33 min) där SO-läraren Kenny Kvarnström fortsätter berätta om kalla kriget. Här berörs avkoloniseringen, terrorbalansen och Sovjetunionens fall. Till genomgången hör även följande frågor:
1. Vilka problem innebar avkoloniseringen för de Europeiska länderna?
2. Hur utnyttjade USA och Sovjetunionen avkoloniseringen?
3. Varför ville Kina bryta med Sovjetunionen och vad innebar detta för Sovjetunionen?
4. Förklara begreppet terrorbalans och vad det innebar för kalla kriget.
5. Beskriv Sovjetunionens problem.
6. Förklara begreppen Glasnost och Perestrojka.
7.Vad fick dessa reformer för effekt i Sovjetunionen?
8. Beskriv kortfattat hur Sovjetunionen föll samman.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om inledningen på det kalla kriget fram till början av 1950-talet. Här berörs de två supermakternas ideologier, Europas uppdelning, USA:s politik i efterkrigstidens Europa, Sovjetunionens politik, kärnvapenfaktorn, Tysklands delning, Koreakriget, m.m.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om USA:s atombomning av Hiroshima den 6 augusti 1945 och den efterföljande kapprustningen under kallakriget. Här presenteras en samling program ur radioarkivet om atombomben, om kapprustningen, provsprängningarna och den skräck för ett tredje världskrig som följde i skuggan av bomben.
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om efterkrigstidens koloniala frigörelse, kalla krigets slut, Sovjetunionens sönderfall och terrorsattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om kalla kriget ur olika perspektiv. Kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, samt deras respektive allierade stater, från omkring 1946, då andra världskriget slutade, till omkring 1990...
Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om forskning kring kärnvapen under efterkrigstiden.
Essä på Peter Englunds hemsida där du kan läsa om Kubakrisen. Under några timmar rådde i praktiken krigstillstånd, och varken förr eller senare har världen varit så nära atomvintern...