S

Orsakerna till kalla kriget

Precis som för de båda världskrigen - och för övrigt de flesta historiska händelser - finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp?
Bild:

Det kalla kriget (1945-1991) var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa.

Tre teorier om kalla krigets utbrott

Traditionalistiska teorin
Den närmaste tiden efter andra världskrigets slut dominerade en så kallad traditionalistisk teori. Enligt denna var Sovjetunionen den aktiva , drivande parten, medan USA till en början förhöll sig passivt. Först 1947 med Trumandoktrinen och Marshallplanen blev USA mer aktivt. Anledningen ska ha varit den sovjetiska expansiva politiken i Östeuropa 1945-1947 då kommunistiska regimer installerades där (se karta). Sovjetunionen behöll ockupationsstyrkorna i länderna som "befriats" från tyskarna i slutet av andra världskriget och kunde därför genomdriva sina krav utan större problem. Några fria val hölls inte i t.ex. Polen, tvärtemot vad som utlovats i Potsdammötet i juli 1945.

Användbara begrepp

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system. Läs mer om ideologier >

Kapitalism: Ungefär samma som marknadsekonomi. Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Kommunism: En uppsättning politiska idéer som förknippas med Karl Marx och som har utvecklats av andra, däribland Lenin. Kommunismen går ut på att skapa ett gemensamt ägande av produktionsmedlen och ett klasslöst samhälle. Den kommunistiska formen av socialism anses idag vara föråldrad.

Revisionistiska teorin
En motsatt teori är den revisionistiska. Förespråkarna för denna teori menar att Sovjetunionen var den defensiva parten. Med tanke på de ryska (och sovjetiska) historiska erfarenheterna - till exempel de tyska angreppen västerifrån under de båda världskrigen - hade Sovjetunionen rätt att bygga upp ett försvar i Östeuropa i form av "vänligt sinnade" östeuropeiska stater med kommunistiskt styre. Dessa skulle bilda en "skyddszon" mot nya angrepp. USA däremot var, enligt denna teori, den aggressiva parten. Som stöd för denna tolkning anför man bland annat atombomben som sägs ha varit mer riktad mot Sovjetunionen - som en varningssignal - än mot Japan. Även den amerikanska ekonomiska hjälpen med lån och annat stöd i form av Marshallhjälpen ses som ett propagandakrig riktat mot Sovjetunionen.

Postrevisionistiska teorin
Den postrevisionistiska riktningen slutligen intar en mellanställning och betonar ländernas gemensamma ansvar. Utmärkande för den postrevisionistiska teorin är att endast analysera de båda ländernas drivkrafter för sin respektive politik, medan frågorna om skuld och ansvar lämnas därhän. Uttalanden om skuld och ansvar bygger ju på, eller hänger samman med, värderingar av resultaten av den förda politiken. Sådana värderingar - om resultatet av en viss politik är gott eller ont, bra eller dåligt - hör inte till historikerns uppgift menar de.

Drivkrafterna för politiken

Maktpolitiska, ekonomiska och ideologiska motiv låg bakom de båda supermakternas ageranden under kalla kriget. Det är naturligtvis svårt att skilja de olika faktorerna åt då de oftast är sammanvävda med varandra. Att få kontroll över områden och länder kunde ge såväl maktpolitiska som ekonomiska fördelar samtidigt som det kunde vara ett led i spridandet av den egna ideologin.

Men man måste ändå betona de ideologiska aspekterna under kalla kriget. Amerikanerna såg sig som Guds utvalda folk som var skyldiga att sprida sitt budskap om demokrati och frihandel som de menade att alla människor eftersträvade, om de bara fick uttrycka sina önskemål fritt. Och för dem var det självklart att demokrati var obönhörligt förbundet med marknadsekonomi och kapitalism.

I Sovjetunionen rådde den marxist-leninistiska ideologin som bland annat förespråkade den socialistiska världsrevolutionen. Enligt denna ideologi var det självklart att hela världen gick mot det kommunistiska samhället enligt Marx och Lenins schema. Det var helt enkelt historiens ofrånkomliga lag att utvecklingen gick mot revolution, socialism och till slut ett klasslöst samhälle.

Uppgifter och frågor

  1. Vad går den traditionalistiska teorin om kalla kriget ut på i stora drag?
     
  2. Vad går den revisionistiska teorin om kalla kriget ut på i stora drag?
     
  3. Vad skiljer den postrevisionistiska teorin från de två andra teorierna?
     
  4. Vilka var USA:s respektive Sovjetunionens främsta ideologiska drivkrafter bakom kalla kriget?

 

Litteratur:
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1996
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet. LiberAB, 2003
Kristian Gerner, Centraleuropas historia, Natur och Kultur, 1997


Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén


Publicerad: 24 december 2018