Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet
Lästid 7 minuter
Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen.
Under upplysningen förändrades människans världsbild. Naturvetenskapliga forskare hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar och inte av Gud.
Upplysning och vetenskap
Naturvetenskapen gjorde stora framsteg under 1600- och 1700-talen. En helt ny världsbild med solen i centrum hade introducerats redan på 1500-talet. Jorden och människan var inte längre universums centrum.
Vetenskapspersoner upptäckte nya naturlagar vilka förklarade många skeenden i naturen. Universum kom att uppfattas som en maskin, där olika skeenden griper in i varandra på ett mekaniskt sätt. Människan kom då också att uppfattas som en maskin, underkastad samma lagar. En sådan syn ger inte utrymme för något gudomligt ingripande. Så småningom framlades också teorier om att skapelsen kanske inte låg helt färdig från första början, utan att en viss utveckling hade skett.
ANNONS
ANNONS
De nya kunskaperna gjorde människor upplysta - åtminstone överklassen. De breda folklagren nåddes inte av de nyvunna kunskaperna förrän under 1800-talet. Bland de tongivande i dåtidens vetenskapliga debatter blev det en dygd (god egenskap) att tänka fritt och pröva allt med sitt förnuft. Förnuft och tänkande skulle göra människan lyckligare. Då behövdes inga religiösa auktoriteter. Helt följdriktigt var det under denna tid som kraven på religionsfrihet växte sig allt starkare. Religionsfrihet infördes t.ex. i USA 1776 och Österrike 1781.
Pietism
Upplysningen medförde att många började ifrågasätta den intellektualisering av den kristna läran som hade skett. När man med förnuftets hjälp kritiserade kyrkans dogmer (religiösa "sanningar") förde många istället fram moralen eller dygden som religionens kärna. En praktisk, samhällstillvänd kristendom började ta form. Den var förankrad i individens egen upplevelse och religiösa erfarenhet och kunde härigenom hålla måttet inför förnuftets prövning. Den var starkt subjektiv och ofta förenad med personlig omvändelse. Gud kunde man nå genom egna upplevelser, inte genom kyrkans lära.
Pietism (pietas, lat = fromhet) är ett samlingsnamn för en religiös väckelserörelse som framträdde i Tyskland under 1600-talets senare del. Gemensamt för de olika formerna var att de sökte göra kristendomen till liv och inte till lära och rätt bekännelse. En omvänd kristen omsätter sin tro i handling. Genom bot och omvändelse kan en kristen människa nå frälsning. Strikta etiska regler ingick i den pietistiska livsstilen. Mycket av det sk världsliga, t.ex. dans och bruk av alkohol, ansågs vara synd.
Pietistiska rörelser fick ofta namn efter sina grundare, t.ex. Spenerpietism (efter Jakob Spener) och Franckepietism (efter Hermann Francke).
Pietismen spreds i början av 1700-talet även till Norden. Svenska kyrkan och de svenska myndigheterna reagerade bl.a. starkt mot att pietisterna höll religiösa sammankomster i hemmen, sk konventiklar. År 1726 utfärdades därför det sk konventikelplakatet, som förbjöd gudstjänster i hemmen. Man upplevde de pietistiska strömningarna som ett hot mot kyrkans enhet och den rena läran.
... ty finna vi rådligt att avskaffa och alldeles förbjuda olika olovliga sammankomster, så att den som sig understår dem att hålla och tillåta, skall första gången böta två hundra daler silvermynt, andra gången fyra hundra daler silvermynt eller, i brist på böter, plikta första gången med fjorton dagars fängelse på vatten och bröd och andra gången med tre veckors fängelse på vatten och bröd. Men kommer han tredje gången igen, skall han på tvenne år riket förvisas. I lika måtto skola de som sig till sådana sammankomster inställa, var för sig första gången böta fyrtio mark silvermynt, andra gången dubbelt och tredje gången fyrdubbelt. [ur Konventikelplakatet]
Bild: KiwiDeaPi Under upplysningstiden gjorde många människor revolt mot olika auktoriteter - inte minst religiösa. Ett exempel är Amishfolket som utvandrade från Europa i början av 1700-talet och bosatte sig i Pennsylvania i östra USA. De har trots omvärldens påtryckningar behållit alla gamla seder och finner sig inte i några påbud från myndigheter eller andra auktoriteter.
ANNONS
ANNONS
Metodismen
John Wesley (1703-1791) var präst i den anglikanska kyrkan, och starkt påverkad av pietistiska strömningar. 1738 inträffade en vändpunkt i Wesleys liv; då han under en sammankomst hörde någon läsa Luthers företal till Romarbrevet. I sin dagbok beskriver han sin omvändelse så här:
På kvällen gick jag mycket ovilligt till ett sällskap vid Aldersgate Street, där någon föreläste Luthers företal till Romarbrevet. Omkring en kvart före nio, medan han beskrev den förändring, som Gud verkar i hjärtat genom tro på Kristus, kände jag mitt hjärta förunderligt värmt. Jag kände att jag förtröstade på Kristus, på Kristus allena, för frälsning, och en förvissning blev mig given, att han hade borttagit mina synder, just mina, och frälst mig från syndens och dödens lag ... [ur Dagboken 24 maj 1738]
Efter omvändelsen reste Wesley runt som predikant och samlade mycket folk på väckelsemöten. Han ville väcka människor ur deras likgiltighet. Han ville få dem att förstå att frälsningen gällde var och en personligen. Han predikade den lutherska läran om rättfärdiggörelse genom tro, men betonade att frälsningen också innefattar en fortsatt helgelse, vilket innebär att människan ska föras till en relativ fullkomlighet.
Livet på väg mot helgelsen skulle präglas av noggrannhet och regelbundenhet. Ett regelbundet andaktsliv med bön och bibelläsning var grunden för detta. De omvända organiserades i församlingar för att hjälpa och stötta varandra. Då Wesley föreskrev en ritualisk-asketisk metod för medlemmarnas religiösa liv, fick de öknamnet "metodister". Rörelsen blev senare ett självständigt kyrkosamfund.
ANNONS
Användbara begrepp
Andakt är ungefär samma sak som bönestund, gudstjänst eller en slags högtidlig religiös stämning.
Helgelse: Enligt kristen tro den process varigenom den kristne förvandlas till allt större helighet och likhet med Kristus. Inom luthersk teologi innebär helgelsen människornas förverkligande av Guds heliga vilja.
Konventikelplakatet var en förordning från 1726 som förbjöd konventiklar (bönemöten i hemmen). Konventikelplakatet riktade sig bl.a. mot frikyrklighet för att slå vakt om "enhet i religionen" som enligt tidens uppfattning var nödvändig för att samhället skulle fungera. Konventikelplakatet gjorde många irriterade och avskaffandes år 1858.
Pietismen var en religiös väckelserörelse som betonade den enskildes fromhet och moral. De väckta och troende anhängarna bildade sammanslutningar (s.k. konventiklar) utan präster. Individens själavård var enligt pietismen viktigare än teologisk lärdom.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför växte sig kraven på religionsfrihet allt starkare under 1700-talet?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Åke Magnusson och Börje Andersson, läromedelsförfattare Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp. Industrialisering och urbanisering förde med sig nya sociala och ekonomiska levnadsmönster. Ökad läskunnighet, en växande dagspress, järnvägar och telegrafer medförde revolutionerande möjligheter att nå ut till folkmassorna.
Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...
Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (åtminstone i delar av Europa) talade man (åtminstone de intellektuella) om ”människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet”, som filosofen Immanuel Kant uttryckte det. Bort med myter och mystik, in med framsteg och förnuft! Så löd fältropet från upplysningens huvudstad Paris, dit andra länders tänkare vallfärdade för att ta del av den nya läran...
Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...
I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Hade kristendomen funnits idag om inte Saul (Paulus på grekiska) trodde sig ha fått en vision från Gud, den där dagen år 34 e.Kr, då han befalldes att sprida Jesus lära över världen? Hade vi idag ens vetat något om Jesus - den judiske mannen som några år tidigare avrättats av romarna efter att ha påstått sig vara judarnas Messias? Svaret på dessa frågor går bara att spekulera i, men klart är att Paulus utveckling av den kristna läran fick avgörande betydelse för kristendomens breda spridning i Medelhavsområdet under de första århundradena efter Jesus död. Genom Paulus insatser började kristendomen sin resa mot att bli en världsreligion...
