Muhammed förlorade båda sina föräldrar redan i tidig ålder. Eftersom föräldrarna inte hade lämnat något större arv, tvingades Muhammed börja försörja sig som karavanförare innan han fyllt 10 år. Han kom därigenom att träffa på många judar och kristna som färdades längs de arabiska handelsvägarna. Med största sannolikhet var det så Muhammed lärde känna Bibelns gestalter och den monoteistiska förställningen om en enda Gud.
Den rika änkan Khadidja blev Muhammeds första fru då han var i 25-årsåldern. Hennes förmögenhet möjliggjorde att Muhammed kunde ägna sig åt annat än att arbeta.
Uppenbarelserna blev grunden för Koranen
Muhammed drog sig ofta undan till en grotta i ett berg i närheten av Mekka, där han fick vara ensam med sina tankar. Det var i den grottan som Muhammed enligt islamsk tradition mottog sina uppenbarelser av ängeln Gabriel som gav honom uppdraget att bli guds profet. Inom islam är dessa möten mellan ängeln Gabriel och Muhammed mycket viktiga eftersom det var då som Muhammed mottog Guds budskap till människorna. Detta budskap spred sedan Muhammed vidare. I nedtecknad form blev dessa ord till Koranen, islams heliga skrift. Khadidja, Muhammeds fru, hade stor betydelse under den här fasen av Muhammeds liv, då hon gav honom sitt fulla stöd, trots många andras tvivel på hans uppenbarelser.
Muhammed var inte den första profeten, men enligt islam den sista. Abraham och Jesus räknas också som profeter inom islam, men muslimer tror inte att Jesus var Guds son och enligt traditionell islamisk tolkning inte heller att han korsfästes och återuppstod. Även om judendomen, kristendomen och islam har samma Gud, så menade Muhammed att den judiska och kristna läran inte var den sanna läran. Muhammed betraktas som den siste profeten och Koranen som den slutliga uppenbarelsen. Ordet islam betyder underkastelse under Guds vilja.
Motståndet i Mekka ledde till utvandringen
Efter att Muhammed började predika Guds budskap i Mekka uppstod en konflikt med de rika köpmännen i staden. Mekka var nämligen ett religiöst centrum i området och befolkningen dyrkade sina olika gudar där. Muhammeds budskap om att det endast fanns en Gud riskerade att skrämma bort besökarna från staden, vilket skulle drabba handeln. Motståndet mot Muhammed och hans anhängare ökade, och år 622 lämnade de Mekka och utvandrade till staden Yathrib, som senare blev känd som Medina. Där fick Muhammed stöd och vann snabbt många anhängare.
Utvandringen år 622, som kallas hijra, blev senare utgångspunkt för islams tideräkning.
Medina blev centrum för en växande muslimsk gemenskap
Med utgångspunkt från Medina byggde Muhammed och hans anhängare upp en starkare religiös och politisk gemenskap. Under de följande åren utkämpade de också flera väpnade konflikter mot sina motståndare. Begreppet jihad betyder kamp eller strävan och har inom islam flera betydelser. Det kan bland annat syfta på väpnad kamp.
Islam spreds därefter snabbt över den arabiska halvön och bidrog till att ena många av de tidigare splittrade stammarna. När Muhammed dog år 632 stod stora delar av halvön under hans ledning. Mekka hade gett upp sitt motstånd redan 630 och anslutit sig till den muslimska gemenskapen. Muhammed lät då avlägsna avgudabilderna ur Kaba, och Mekka blev islams viktigaste heliga stad.
Muhammeds lära blev grunden för en världsreligion
Inom islam brukar fem grundläggande plikter kallas islams fem pelare. Dessa fem pelare är trosbekännelsen, bönen, allmosan, fastan och vallfärden.
Den fattiga och föräldralösa pojken från Mekka grundade under sitt liv en religiös rörelse som snabbt växte till en världsreligion. Idag har islam omkring två miljarder anhängare och är världens näst största religion. Det är dock viktigt att understryka att Muhammed inte tillbeds och betraktas som gudomlig. Inom islam är han profet, men likväl en vanlig människa.
Varför börjar islams tideräkning år 622?År 622 lämnade Muhammed och hans anhängare Mekka och flyttade till Medina. Händelsen kallas hijra, som betyder utvandring. Flytten blev en vändpunkt. I Medina kunde Muhammed och hans anhängare bygga upp en starkare religiös och politisk gemenskap. Därför valdes hijra senare som startpunkt för den muslimska tideräkningen. År 1 räknas med andra ord inte från Muhammeds födelse eller från hans första uppenbarelse, utan från utvandringen till Medina. Den muslimska kalendern följer månen och skiljer sig därför från den kalender vi vanligen använder i Sverige. Ett muslimskt år har 354 eller 355 dagar och är ungefär elva dagar kortare än ett vanligt solår. Därför infaller exempelvis fastemånaden ramadan ungefär elva dagar tidigare för varje år som går i vår kalender. Efter drygt 30 år har ramadan på så sätt hunnit förflytta sig genom alla årstider.
|
L LÄS MER: Muhammed – islams profet
S LÄS MER: Muhammed – den siste profeten
S LÄS MER: Araberna, del 1: Islams uppkomst
S LÄS MER: Islams historia
M PODCAST: Muhammed och Jesus – likheter och skillnader
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
John L. Esposito, Islam – den raka vägen, Studentlitteratur, 2011
Michael Nordberg, Profetens folk – stat, samhälle och kultur i islam under tusen år, Norstedts, 2001
Anne Sofie Roald, Islam – Historia, tro, nytolkning, Natur och kultur, 2005
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
