Invandring till Sverige under 1900-talet

Under mellankrigstiden var invandringen till Sverige blygsam men blev dock omdiskuterad, framför allt i samband med frågan om i vilken utsträckning judiska flyktingar skulle tas emot i landet. Från andra världskriget och under resten av 1900-talet förekom det en mycket omfattande invandring till Sverige, först från de nordiska länderna och Baltikum, senare även från andra europeiska länder och under 1980- och 1990-talen från såväl europeiska som utomeuropeiska länder.

Bild: Couleur

Under efterkrigstiden ökade invandringen till Sverige starkt.

Orsaker till invandringen

Orsakerna till invandringen har varierat. Under slutet av andra världskriget flydde människor från ockupationsmakter (Nazityskland och Sovjetunionen) medan det under 1950-talet förekom en omfattande s.k. arbetskraftsinvandring. Den svenska industrin hade brist på arbetskraft, och sådan kom från bl.a. Finland, Italien och Jugoslavien. Denna invandring var klart vinstgivande för Sverige och orsakade inte några problem. Det etniskt homogena Sverige blev dock något mindre enhetligt.

Den mycket omfattande flyktinginvandring som började på 1970-talet och som dominerat sedan 1980-talet har inneburit en markant förändring av det svenska samhället. År 1995 hade närmare tio procent av befolkningen i Sverige invandrarbakgrund, vilket betyder att nära en miljon personer var invandrare. Detta satte sin prägel på samhället i stort men framför allt på vissa platser där flyktingar/invandrare kommit att dominera.

Ett invandringsland

Sverige har varit ett invandringsland sedan 1930-talet. Efter andra världskriget och fram till mitten av 1970-talet hade Sverige främst arbetskraftsinvandring.

Under de senaste åren har allt fler kommit hit från krigsdrabbade länder för att söka asyl.

Sedan 2012 har framför allt antalet asylsökande från Syrien ökat kraftigt.

Invandringspolitik under 1900-talet

Svensk invandringspolitik under 1900-talet kännetecknades liksom idag av att invandrarna ska vistas i landet på samma villkor som infödda svenskar. De ska ha valfrihet och kunna utveckla den egna kulturen.

Från slutet av 1960-talet och under 1970-talet utvecklades ett stort program med hemspråksundervisning, och 1976 infördes i regeringsformen en programförklaring att "etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla ett eget kultur- och samhällsliv" borde främjas.

I och med att antalet invandrare/flyktingar ökade blev problemen allt större. Dessa återspeglades i de svårigheter som Statens invandrarverk (nuvarande Migrationsverket) kom att ställas inför. Diskussionen gällde dels vilka flyktingar som skulle få komma till Sverige och stanna i landet, dels vilken behandling de skulle få. De flyktingförläggningar som förekom under 1980-talet och 1990-talet i olika delar av landet blev utsatta för hård kritik, bl.a. på grund av att de ansågs ha en passiviserande inverkan och inte lyckades anpassa människorna efter svenska förhållanden.

Bild: Wiki-Rötter

Invandringen till Sverige översteg inte utvandringen förrän under första världskriget, och tog egentligen inte riktig fart förrän efter andra världskriget. En stor del av den nutida utvandringen består av invandrare som återvänder till sina hemländer efter att konflikterna som fått dem att fly avtagit. Varje topp av invandring följs i regel av en topp av utvandring.

Främlingsfientliga strömningar

Partipolitiskt var invandrarpolitiken länge konfliktfri. Det fanns en önskan hos riksdagspartierna att undvika flyktingfientliga strömningar och en förhoppning om att de som ville stanna i Sverige på grund av att de var förföljda i sina hemländer skulle få en bra tillvaro. Under 1990-talet kom dock starka invandrarfientliga strömningar i dagen. Flyktinganläggningar angreps, och det förekom demonstrationer och bråk mellan flyktingfientliga grupper och invandrare.

LÄS MER: Sveriges befolkning, migration och integration

LÄS MER: Svensk invandring och utvandring i ett historiskt perspektiv

LÄS MER: Individers och gruppers identitet och relationer

LÄS MER: Migration, urbanisering och städer

LÄS MER: Fakta om Sverige

LÄS MER: Sveriges geografi

LÄS MER: Sveriges delaktighet i Förintelsen av judar och romer

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Senast uppdaterad: 6 juli 2020

Publicerad: 6 juli 2020

Spara som favorit

Liknande filmer och poddradio