Två normativa etiska teorier
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12:52 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) berättar om två normativa etiska teorier: konsekvensetik och pliktetik.
Plikten, normen, avgör vilken handling som är den rätta.
Pliktetik eller regeletik innebär att vissa handlingar, till exempel lögn, dödande, tortyr, har inneboende egenskaper som gör att de alltid bör vara förbjudna. Alltså oavsett den handlandes avsikter eller konsekvenserna av handlingen.
Immanuel Kant (1724-1804) var en förespråkare av detta synsätt. Kant menade att vi har en morallag inom oss, som talar om för oss vad som är rätt och orätt. Han menade att morallagen innebär ett kategoriskt imperativ, det vill säga att den är absolut befallande. Den goda viljan ger människan ett obetingat (absolut, fullständigt) värde. Varje människa är ett ändamål i sig. Det ligger i den moraliska lagen, att det är orätt att behandla en människa bara som medel för olika syften.
Det kategoriska imperativet kan uttryckas på följande sätt: "Handla alltid så att din handling kan upphöjas till en allmän lag." och "Handla så att du aldrig behandlar någon människa bara som ett medel utan alltid som ett mål."
Kant anser att hans kategoriska imperativ stämmer med den gyllene regeln i Nya testamentet: "Allt vad du vill, att människorna skola göra dig, skall du göra dem."
Ett problem inom pliktetiken är när två goda handlingar ställs mot varandra. När exempelvis den enda möjligheten att förhindra dödande är att man ljuger.
LÄS MER: Etik och moral
LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik
LÄS MER: Tre etiska modeller
PODCAST: Normativa etiska teorier
PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Här nedan hittar du material som kan relateras till pliktetik.
Redan våra tidigaste samhällen hade behov av att reglera den mänskliga samvaron med hjälp av normer, regler och lagar. De grekiska filosoferna Platon och Aristoteles såg etiken som en av filosofins huvuduppgifter. Under drygt 2 000 år har moralfilosofin främst behandlats av filosofer och teologer. Men på senare tid har en tydlig breddning av ämnet börjat ske. Journalister, företagare, börsmäklare, politiker, tekniker och läkare är bara några av de yrkesgrupper som idag behandlar etiska frågor. Man kan knappast slå upp en dagstidning utan att etiken gör sig påmind, inte bara på debatt- och kultursidorna, utan också i nyhetsflödet. En mogen vuxenidentitet kännetecknas bl.a. av genomtänkta egna normer och värderingar. Vad står vi själva för?
Målet för människans handlande är att vara i harmoni med kosmos. Hon måste försöka förstå den kosmiska utvecklingen så att hon kan anpassa sig till den. Hon måste lära sig att se och tyda årstidsväxlingarna och olika naturfenomen. Det är där hon finner regler för sitt eget handlande. Det finns i princip två vägar att nå fram till harmoni. Den ena kallas sedlighetens väg, och rekommenderas av Konfucius. Den andra rekommenderas av Lao-tse och kan kallas kontemplationens väg...
Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.
Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12:52 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) berättar om två normativa etiska teorier: konsekvensetik och pliktetik.
Genomgång (3:15 min) där SO-läraren Mikael Larsson förklarar den etiska modellen pliktetik på ett enkelt sätt.
Läxhjälpsfilm (9:38 min) där SO-läraren John Holm berättar kortfattat om olika etiska modeller. Vad är ett etiskt val? Här berörs sinnelagsetik (avsiktsetik), pliktetik (regeletik) och konsekvensetik (resultatetik).
Pedagogisk genomgång (12:55 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en introduktion till de normativa etiska teorierna.
Genomgång (18:54 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om ett etiskt dilemma. Hur skulle en person agera utifrån olika etiska modeller såsom pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik, dygdetik och situationsetik.
Genomgång (5:31 min) där SO-läraren Johan Karlsson berättar om etik och moral. Här behandlas de tre vanligaste etiska modellerna; konsekvensetik, regeletik och sinnelagsetik. Du kommer att få reda på vad de innebär och hur man kan använda dem för att tänka om rätt och fel.
Pedagogisk genomgång (8:22 min) där läraren Mattias Axelsson ger en kortfattad genomgång av etik och moral. Hur avgör jag om en handling är rätt? Olika etiska modeller ger olika svar.
Genomgång (12:11 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om etik, moral och olika etiska modeller. Här behandlas bl.a. regeletik/pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik/avsiktsetik.
Kort genomgång (3:35 min) där SO-läraren Mikael Larsson försöker sammanfatta plikt och regeletik. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
Pedagogisk genomgång (8:52 min) där läraren Mattias Axelsson berättar om regeletik, konsekvensetik och sinnelagsetik.
Mycket enkel genomgång (3:43 min) av "Blå ugglan" som förklarar vad pliktetik är.
Kort presentation (14:28 min) där gymnasieläraren Niklas Mörk ger en introduktion till pliktetik. Här behandlas också kristen etik och kantiansk etik.
Religionsfröknarnas avsnitt om etik och moral. Här kan du läsa kortfattat om vad etik och moral handlar om. Du får också lära dig lite om pliktetik, konsekvensetik, avsiktsetik och situationsetik. Webbsidan drivs av två religionskunskapslärare.
På Karim Jebaris YouTube-kanal kan du se massor av videoföreläsningar om etik och moral. Här finns föreläsningar om pliktetik, utilitarism, dygdetik, lycka, miljöetik, djuretik och mycket annat. Karim Jebari är doktorand i filosofi vid KTH.