Kants pliktetik
Immanuel Kant (1724-1804) var en av pliktetikens mest kända filosofer. Han menade att människan med hjälp av sitt förnuft kan förstå grundläggande moraliska regler. Reglerna ska gälla för alla, även när det inte gynnar oss själva.
Kant kallade sin viktigaste moralregel för det kategoriska imperativet. Enkelt uttryckt innebär det att den regel du själv följer också ska kunna gälla för alla andra människor.
Tänk dig att du lovar något trots att du redan vet att du inte tänker hålla löftet. Om alla gjorde så skulle löften till slut förlora sin betydelse. För Kant visar det att ett falskt löfte inte kan göras till en regel som gäller för alla.
En annan viktig tanke hos Kant är att varje människa har ett värde i sig. Därför får vi inte behandla andra människor enbart som redskap för att nå våra egna mål.
Det kategoriska imperativet påminner på vissa sätt om den gyllene regeln i Nya testamentet, som uppmanar oss att behandla andra så som vi själva vill bli behandlade. Men tankarna är inte identiska. Hos Kant ligger fokus på om regeln bakom vår handling kan gälla för alla.
När plikter krockar
Ett problem inom pliktetiken uppstår när olika moraliska regler verkar peka åt olika håll. Tänk dig att någon vill skada din vän och frågar var vännen gömmer sig. Ska du tala sanning eller ljuga för att skydda vännen? Kant hade en mycket sträng syn på lögner och menade att det är fel att ljuga även i sådana extrema situationer. Just därför har hans syn på plikter blivit mycket diskuterad.
Pliktetik eller konsekvensetik?En viktig skillnad mellan pliktetik och konsekvensetik är vad som avgör om en handling är rätt. En pliktetiker frågar främst: ”Följer jag en moralisk regel som kan gälla för alla?” En konsekvensetiker tittar istället på vilket handlingsalternativ som får bäst följder. Tänk dig att du kan rädda flera människor genom att bryta ett löfte. En konsekvensetiker kan då anse att löftet bör brytas, medan en pliktetiker kan mena att själva löftet skapar en moralisk skyldighet. Därför kan två personer komma fram till olika svar trots att båda försöker göra det som är moraliskt rätt. |
S LÄS MER: Etik och moral
S LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik
S LÄS MER: Tre etiska modeller
S PODCAST: Normativa etiska teorier
S PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Shelly Kagan, Normative Ethics, Bookpoint Ltd, 1997
Torbjörn Tännsjö, Grundbok i normativ etik, Thales, 2012
Christer Knutson, Etik i praktiken, Studentlitteratur, 2000
Henrik Ahlenius, Vad är moraliskt rätt? – Texter i normativ etik i urval av Henrik Ahlenius, Thales, 2004
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.