Ku Klux Klan

Syftet med organisationen var att upprätthålla de vitas dominans i samhället gentemot de svarta som under inbördeskriget befriats från slaveri. Man ville också hämnas de orättvisor, övergrepp och den terror som nordstaterna förorsakat i södern i slutfasen av inbördeskriget.

De medel som Ku klux Klan använde för att nå målen var bland annat hot, terror, våld och mord.

Klanen fick stor utbredning i sydstaterna. I sin märkliga kostymering med mask för ansiktet, brinnande kors, och stränga ritualer, utformade medlemmarna sina planer under hemliga nattmöten.

Åren 1867-1870 mördades tusentals svarta av klanmedlemmar i staten Louisiana. Tusentals andra blev misshandlade och hundratals hem brändes ned. Under de två åren dömdes bara 37 personer för några av brotten.

1870 försökte den amerikanska regeringen genom en lag förbjuda Ku Klux Klans verksamhet, dock utan att lyckas. 1871 fick president Grant diktatorisk fullmakt att hejda klanens framfart. Med hjälp av militär lyckades han i stort sett stoppa klanens våldsdåd.

Efter några decennier i relativ stillhet omorganiserades klanen 1915. Det var då metodistpastorn William Simmons grundade en ny rörelse med samma namn. Den såg som sin uppgift att bevara den amerikanska andan. Samtidigt ville man motarbeta svarta, katoliker, judar och utlänningar. Återigen blomstrade klanen. Man tror att klanen vid slutet av 1920-talet hade uppemot  fyra miljoner medlemmar. På nytt började korsen brinna för att garantera den kristna moralen.

På 1930-talet begick klanen ett stort misstag när man började närma sig nazismen och anta hakkorset som en framträdande symbol. Det bidrog till att många fler tog avstånd från Ku Klux Klan.

Efter andra världskriget minskade klanens betydelse avsevärt. På 1960-talet framträdde den som huvudmotståndare till Martin Luther King och medborgarrättsrörelsens kamp för jämlikhet i södern. Som mest mobiliserade klanen då omkring 40 000 medborgare, men någon massrörelse som i fornstora dagar var det aldrig fråga om.

Idag består klanen av ett fåtal rivaliserande sekter som tillsammans kan räkna några tusen medlemmar.

LÄS MER: Amerikanska inbördeskriget

LÄS MER: Martin Luther King

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare