Inom olika fredsrörelser världen över har pacifismen ofta varit en viktig del. Den har använts både som ett medel för att uppnå ett önskat resultat men även som en föredömlig uppvisning. Genom sitt agerande har aktivister ofta visat att det går att genomföra samhällsförändringar utan att bruka våld som metod. De har lyckats genom att enbart hålla sig till ickevåldsstrategier.
Pacifism har som ideologisk hållning förekommit på en rad olika platser över jorden och under olika tidsepoker, oberoende av varandra. Idén har dock nära kopplingar till både kristendomen och buddhismen.
Under 1800-talet och början av 1900-talet växte organiserade fredsrörelser fram i flera länder. Pacifister arbetade bland annat mot krig och upprustning och försökte hitta fredliga sätt att lösa konflikter mellan stater. Samtidigt utvecklades tanken att ickevåld också kunde användas aktivt för att förändra samhället. Denna form av motstånd fick senare stor betydelse genom personer som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.
Gandhi och ickevåld
En av de mest framträdande förespråkarna för ickevåld var Mahatma Gandhi som var verksam under första delen av 1900-talet i Indien. Han kämpade för Indiens självständighet och mot det brittiska kolonialstyret. Gandhi blev flera gånger fängslad för sina gärningar.
Gandhi kallade sin metod satyagraha, ungefär ”att hålla fast vid sanningen”. Tanken var att människor skulle göra motstånd mot orättvisor utan att själva använda våld. Det kunde ske genom strejker, bojkotter, marscher och civil olydnad. Ett känt exempel är Saltmarschen 1930, då Gandhi och hans anhängare protesterade mot britternas kontroll över saltproduktionen i Indien.
Civil olydnad som motstånd
I kontrast till vad en del tycks tro handlar inte pacifism om att vara snäll i den meningen att man ska vara lydig. Tvärtom kan pacifism vara nära förknippad med civil olydnad. När ickevåld används som metod för att få igenom samhällsförändringar som i exemplet Gandhi och Indien kan det vara en form av motstånd utan att våld används som metod. Förespråkarna av ideologin uppmanar då sina anhängare att inte vara en del av systemet de protesterar emot. De kan till exempel uppmana till olika former av bojkott, som i exemplet med Gandhi, då många indier bojkottade brittiska tyger och protesterade mot britternas kontroll och beskattning av salt. Genom att inte medverka i det system som man protesterar mot, skapar man problem för de styrande som i sin tur ibland måste ge efter för de krav som ställts av pacifisterna.
Ickevåld kan vara ett kraftfullt vapenIckevåld behöver inte innebära att människor står passiva och ser på. Strejker, bojkotter, demonstrationer och civil olydnad kan användas för att sätta press på makthavare. Forskarna Erica Chenoweth och Maria J. Stephan undersökte 323 större våldsamma och ickevåldsamma motståndskampanjer mellan 1900 och 2006. De fann att 53 procent av ickevåldskampanjerna nådde sina viktigaste mål, jämfört med 26 procent av de våldsamma kampanjerna. En förklaring är att fredliga metoder ofta gör det lättare för fler människor att delta och kan få personer på motståndarens sida att byta lojalitet. Resultaten betyder inte att ickevåld alltid fungerar, men de visar att fredligt motstånd kan vara en mycket kraftfull politisk metod.
|
M LÄS MER: Civil olydnad
S LÄS MER: Martin Luther King
M LÄS MER: Mahatma Gandhi
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Klaus Engell-Nielsen m.fl., Ickevåld! - handbok i fredlig samhällsförändring, Karneval förlag, 2008
Duane L. Cady, From Warism to Pacifism, Temple University Press,U.S., 2010
Erica Chenoweth och Maria J. Stephan, Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflict, Columbia University Press, 2011
FÖRFATTARE
Johan Vickberg IT-pedagog och Leg. gymnasielärare i historia och religionskunskap
