S
Tagg
Porajmos
Rasforskaren Robert Ritter tar ett blodprov på en romsk kvinna, cirka 1936/1940.

Porajmos

Folkmordet på romer under andra världskriget kallas på romani för porajmos (romska för uppslukande). Man räknar med att mellan 200 000 och 500 000 romer dödades under Förintelsen som annars mest förknippas med de judiska offren.

Nazisterna kom ganska tidigt, närmare bestämt i Nürnberglagarna 1935, att klassificera ”zigenare” (dåtidens benämning på romer) som ”den rasbaserade statens fiende”, vilket jämställde dem med judarna i detta avseende. Denna klassificering banade väg för det öde som drabbade både judar och romer under Förintelsen.

ANNONS

ANNONS

Klassificeringen var en del av de rasbiologiska idéer som främst förknippas med nazismen, men som också vid den här tiden var utbredda och allmänt accepterade i Europa och andra delar av världen, inte minst i Sverige. Idéerna baserades på socialdarwinismen och påstådda skillnader och ranking mellan olika "raser" (begreppet ras är numera starkt ifrågasatt vad gäller människan som art, och inom forskningen pratar man idag istället om etniciteter). Inom rasbiologin ansågs dessa skillnader i utseende mellan olika "raser" även hänga ihop med sociala och kulturella skillnader hos olika folk samt visa att vissa grupper var överlägsna andra.

Det var detta rasistiska tankesätt som låg till grund för nazisternas plan att utrota de ”underlägsna” som ”förorenade” den ”ariska rasen” och därmed mänskligheten.

Romerna - eller zigenarna som de har kallats för historiskt - hade länge betraktats som en sorts andra klassens medborgare i de länder de bodde i. Och i samband med framväxten av rasbiologiska idéer under slutet av 1800-talet försämrades deras situation ytterligare i Tyskland och (senare) Weimarrepubliken. När sedan nazisterna tagit makten 1933 blev situationen genast mycket värre. Under mellankrigstiden i Nazityskland infördes lagar som skulle begränsa och till och med förhindra romernas rörlighet i Tredje riket. De skulle ställas under kontroll för att garantera ”rikets säkerhet”. Situationen förvärrades betydligt i och med antagandet av Nürnberglagarna 1935, däribland ”lagen om beskyddandet av tyskt blod och heder” vilken bland annat förbjöd giftermål mellan tyskar och judar. Judar blev också av med sitt tyska medborgarskap. Snart utökades dessa lagar att även omfatta romer.

Mycket tyder på att förföljelserna mot romer började redan under 1930-talet, men den största delen av folkmordsoffren dog under andra världskrigets förintelsekampanj. Precis som med judarna var det inte bara befolkningen i Tyskland som drabbades, nazisterna samlade även in romer i alla ockuperade länder och skickade dem till koncentrations- och förintelselägren för att arbeta (slavarbete) eller dödas. tiotusentals romer skickades till Dachau, Buchenwald och Auschwitz.

Romer utsattes även för medicinska experiment och den ökände läkaren Josef Mengele i Auschwitz ska ha utfört många experiment på just romska barn. Siffrorna över antalet offer är fortfarande ganska osäkra men man räknar med att av Europas dåvarande cirka 2 miljoner romer så dödades någonstans mellan 200 000 och 500 000. Senare forskning antyder att siffran kan vara ännu högre, närmare 700 000 och upp emot en miljon. I vissa länder som t.ex. Kroatien, Estland och Nederländerna försvann romerna så gott som helt.

ANNONS

ANNONS

Folkmordet på romerna har länge hamnat i skuggan av Förintelsen med fokus på de judiska offren. Romerna nämndes t.ex. inte alls under Nürnbergrättegångarna och de fick aldrig ta del av den kompensation som Tyskland betalade till Förintelsens offer. Tyskland erkände folkmordet på romerna först år 1982. Denna trend är dock inte unik för Tyskland utan har gällt internationellt och även i Sverige. Först 2015 beslöt man inom EU att införa en minnesdag den 2 augusti (till minne av förstörelsen av Auschwitz 1945) för Porajmos.

LÄS MER: Rasbiologi

LÄS MER: Förintelsen

LÄS MER: Antiziganism

LÄS MER: Romernas historia


FÖRFATTARE

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser: 
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här nedan hittar du material som kan relateras till porajmos.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
16 juni 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Porajmos

Vad är folkmord?

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial där elever får lära sig om, och jämföra, tre folkmord i tre olika delar av världen.

+ Läs mer

Antiziganism i historien och idag

av: Forum för levande historia
Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial för gymnasium och vuxenutbildning som ger kunskap om romers historia och förståelse för var fördomar om romer kommer ifrån.

+ Läs mer

Förintelsen och andra världskriget

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst, Nyanlända

Förintelsen var en unik händelse men väcker frågor som är relevanta i alla tider. Kunskap om de steg som ledde fram till folkmord kan hjälpa oss att förstå varför demokrati är viktigt för att värna de mänskliga rättigheterna.

+ Läs mer

Om detta må ni berätta

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst, Nyanlända

En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.

+ Läs mer

Romer under Förintelsen

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Mellan 200 000 och 500 000 av Europas romer mördades under Förintelsen. De föll offer för rasistisk förföljelse av tyska nazister och deras fascistiska allierade. Men detta folkmord är till stora delar fortfarande okänt.

+ Läs mer

Seriealbumet: Sofia Z-4515

av: Forum för levande historia
Mellanstadiet, Högstadiet

Värderingsövningar som skapar reflektion och diskussion kring normer, demokrati och de mänskliga rättigheterna. Seriealbumet: Sofia Z-4515, berättar om Sofia Taikons upplevelser från 2:a världskriget.

+ Läs mer

Artiklar om Porajmos

M

Antiziganism

av: Kommissionen mot antiziganism
2016-03-15

Antiziganism är den särskilda rasism som riktas mot romer. Antiziganismen har sin grund i fientliga föreställningar om romer som grupp. Det kan uttrycka sig till exempel som hatbrott, diskriminering eller negativa och stereotypa fördomar mot romer. Antiziganismen kränker principen om människors lika värde och rättigheter...

+ Läs mer

M

Romer fick inte komma in i Sverige under Förintelsen

av: Kommissionen mot antiziganism
2016-03-07

År 1914 infördes en lag i Sverige som innebar att romer förbjöds att resa in i landet. Romer som flydde från förföljelser i andra europeiska länder eller var överlevande från Förintelsen fick inte komma in i Sverige. Den politiken ändrades först nio år efter andra världskrigets slut, år 1954.

+ Läs mer

Länkar om Porajmos

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS