Folkmordet på romer under andra världskriget kallas ibland Porajmos eller Porrajmos, ett ord på romani som ungefär betyder ”uppslukandet”. Benämningen är dock omdiskuterad bland romer och forskare, och därför används också uttryck som ”romernas folkmord”. Historiker uppskattar att minst 250 000 och möjligen omkring 500 000 romer mördades av Nazityskland och dess allierade.
Rasismen blir lag
Nazisternas förföljelse av romer började redan under 1930-talet. Nürnberglagarna från 1935 riktades från början främst mot judar, men redan samma år klargjorde nazisterna att de rasistiska bestämmelserna också skulle omfatta romer. De kunde därmed förlora rättigheter och förbjöds bland annat att gifta sig med personer som nazisterna betraktade som ”av tyskt eller besläktat blod”.
Klassificeringen var en del av de rasbiologiska idéer som främst förknippas med nazismen, men liknande idéer om ”ras”, arv och rashygien hade vid denna tid också fått stort inflytande i flera andra länder. Även Sverige hade ett statligt institut för rasbiologi, grundat 1922. Rasbiologin byggde på felaktiga föreställningar om att människor kunde delas in i tydliga ”raser” med olika egenskaper och värde. Idag betraktas sådana föreställningar som ovetenskapliga.
Nazisternas rasistiska världsbild delade in människor i grupper som påstods vara olika mycket värda. Romer och judar hörde till de grupper som utsattes för allt hårdare förföljelse. Denna politik utvecklades under kriget till systematiska deportationer och massmord.
Förföljelsen blir folkmord
Romerna – eller ”zigenarna”, som de ofta kallades i dåtidens språk – hade länge utsatts för diskriminering och utanförskap i många europeiska länder. I samband med framväxten av rasbiologiska idéer under slutet av 1800-talet försämrades deras situation ytterligare i Tyskland och senare i Weimarrepubliken. När nazisterna tog makten 1933 blev situationen snabbt mycket värre. Under mellankrigstiden i Nazityskland infördes lagar och bestämmelser som begränsade romernas rörelsefrihet och gjorde det lättare för myndigheterna att registrera, kontrollera och fängsla dem.
Under andra världskriget övergick förföljelsen i massmord. Romer sköts i massavrättningar i de ockuperade områdena i östra Europa och deporterades från flera länder till koncentrations- och förintelseläger. Tiotusentals skickades till bland annat Dachau, Buchenwald och Auschwitz. Många dog genom avrättningar, svält, sjukdomar och slavarbete.
Romer utsattes även för medicinska experiment och den ökände läkaren Josef Mengele i Auschwitz utförde experiment på bland annat romska barn. Det exakta antalet människor som mördades går inte att fastställa eftersom dokumentationen är ofullständig och många mord aldrig registrerades. Forskare uppskattar idag att minst 250 000 och möjligen omkring 500 000 europeiska romer dödades. Hela romska familjer och samhällen utplånades på vissa håll.
En lång väg till erkännande
Folkmordet på romerna har länge hamnat i skuggan av Förintelsen med fokus på de judiska offren. Förföljelsen av romer nämndes under Nürnbergrättegångarna, men åklagarna gjorde ingen särskild framställning om folkmordet på dem. Efter kriget hade romska överlevande dessutom mycket svårt att få erkännande och ekonomisk ersättning för den nazistiska förföljelsen.
Först 1982 erkände Västtysklands förbundskansler Helmut Schmidt offentligt att nazisternas förföljelse av sinti och romer hade varit ett folkmord. År 2015 beslutade Europaparlamentet att den 2 augusti ska uppmärksammas som den europeiska minnesdagen för romernas folkmord. Datumet valdes eftersom omkring 4 300 romer mördades i gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau natten mellan den 2 och 3 augusti 1944, när nazisterna tömde det så kallade familjelägret för romer.
Natten som blev romernas minnesdagI Auschwitz-Birkenau fanns ett särskilt lägerområde dit romska familjer deporterades. Till skillnad från i många andra delar av lägersystemet fick män, kvinnor och barn till en början bo tillsammans. Men förhållandena var fruktansvärda och tusentals dog av svält och sjukdomar. Den 2 augusti 1944 beslutade SS att tömma lägret. Omkring 4 300 människor som fanns kvar, framförallt barn, kvinnor och äldre, fördes till gaskamrarna och mördades. Händelsen är anledningen till att den 2 augusti idag är en europeisk minnesdag för romernas folkmord.
|
S LÄS MER: Rasbiologi
M LÄS MER: Förintelsen
L LÄS MER: Antiziganism
S LÄS MER: Romernas historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
