Det finns även andra beräkningar som istället fokuserar på antalet samer som bor i de fyra länderna. Vanliga uppskattningar i detta sammanhang är att Sverige har 20 000 - 40 000 samer, Norge 50 000 - 65 000, Finland omkring 8 000 samt Ryssland cirka 2 000. Det bor alltså samer i fyra länder. Samerna själva betraktar sig ibland som ett enda folk i ett område som brukar kallas Sápmi.
Sápmi är alltså inte ett land med egna statsgränser, utan ett område där samer har levt under mycket lång tid. Området sträcker sig över delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. För samerna handlar Sápmi inte bara om geografi, utan också om språk, kultur, historia och identitet.
Före 1300-talet var Sápmi ett gränslöst och fritt land. Samerna styrde sig själva och vandrade fritt omkring med sina renar i hela detta väldiga område.
På 1300-talet började de framväxande nordiska staterna att intressera sig för samernas land. Man var intresserade av fisken och pälsdjuren samt av möjligheten att ta ut skatt av samerna.
Under 1600-talet uppstod det svåra konflikter mellan de svenska nybyggarna och samerna. Nybyggarna fiskade i samernas sjöar och deras boskap betade på samma mark som renarna. Under 1600-talet upptäcktes dessutom silvermalm i Lapplandsfjällen. Då tvingades samerna att frakta malmen med sina renar från fjälltrakterna ner till kusten.
Efter många konflikter mellan nybyggarna och samerna beslutade den svenska staten att införa en så kallad odlingsgräns år 1867 i skogslandet nedanför fjällen. Området väster om odlingsgränsen var tänkt att skydda samernas renskötsel, jakt och fiske. Meningen med denna gräns var att nybyggarna inte skulle få bosätta sig där. Men trots detta har samerna trängts undan från många av sina gamla jakt- och fiskeplatser.
Ordet same kommer från samernas eget språk, samiskan. De samiska språken skiljer sig mycket från svenskan. För en finsktalande kan de vara lättare att känna igen, eftersom finskan och de samiska språken tillhör samma språkfamilj. Samiskan har många ord som beskriver naturen.
Sedan år 2000 är samiska erkänt som minoritetsspråk i Sverige. Samiskan indelas i olika dialekter. I Sverige är nordsamiskan den vanligaste. Det är stora skillnader mellan dessa dialekter. Det innebär att en samedialekt kan vara helt obegriplig för en same från ett annat dialektområde.
Endast en mindre del av samerna i Sverige är verksamma inom rennäringen. Ungefär tio procent är medlemmar i någon sameby, vilket är en förutsättning för att få bedriva renskötsel i Sverige. Andra traditionella samiska näringar är slöjd, jakt och fiske. Idag har en rad andra samiska näringar vuxit fram inom bland annat turism, media, mathantverk och design. Den samiska kulturen avspeglas i det samiska näringslivet.
I Sverige finns sedan 1993 Sametinget, som fungerar som ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige. Sametinget fungerar också som en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för samernas språk, kultur och rennäring i Sverige.
Samernas historia visar hur nära språk, kultur, mark och identitet hänger ihop. Samerna är ett folk och ett urfolk som har levt i Sápmi långt innan dagens nationsgränser drogs. Samtidigt har staters gränser, lagar och ekonomiska intressen påverkat deras liv på många sätt. Därför handlar kunskap om samerna inte bara om historia, utan också om rättigheter, kultur och samernas ställning i samhället idag.
S LÄS MER: Samernas historia
L LÄS MER: Lätta fakta om samerna
M LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter
M PODCAST: Samer – en av Sveriges nationella minoriteter
S Extern länk: Sápmi
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Källor:
https://www.samer.se/sapmi
Lennart Lundmark, Så länge vi har marker – samerna och staten under sexhundra år, Prisma, 1998
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare