Romer fick inte komma in i Sverige under Förintelsen

Lästid 5 minuter

År 1914 infördes en lag i Sverige som innebar att romer förbjöds att resa in i landet. Romer som flydde från förföljelser i andra europeiska länder eller var överlevande från Förintelsen fick inte komma in i Sverige. Den politiken ändrades först nio år efter andra världskrigets slut, år 1954.

M

Artikel

En grupp romer bevakade av några soldater.

Bild: Deutsches Bundesarchiv

Romer i en tysk stad som ska bli deporterade till ett koncentrationsläger.

Alla romer skulle nekas inresa

Romer var den enda etniska grupp som i lag pekades ut och var förbjuden att resa in i landet. Det är inte känt hur många romer som kom att avvisas vid Sveriges gränser, men många kom troligen inte ens så långt. Svenska ambassader utomlands hade fått instruktioner om att neka romer att resa till Sverige. Regeringen skrev i ett brev till alla ambassaderna 1935 att visum: ”i allmänhet bör förvägras zigenare.”

Romer som kom till gränsen utan visum avvisades direkt. Passkontrollen skulle i slutet av 1930-talet se till att: ”endast med behöriga legitimationshandlingar och viseringar försedda utlänningar inkomma i riket, förhindra utvisade och medellösa utlänningar, zigenare m.fl. att inkomma.”

ANNONS

På 1930-talet förvärrades situationen för romer i stora delar av Europa. När nazisterna tog makten i Tyskland kulminerade århundraden av förföljelser. Romer jagades, greps och mördades runt om i Europa.

Förintelsen av romer

Efter att Nürnberglagarna antogs i Nazityskland 1935 stämplades romer – vid sidan av den judiska befolkningen – som oönskade i den nazityska staten; de tillhörde inte den ariska folkgemenskapen. Romerna berövades, liksom judarna, sina medborgerliga rättigheter och under kriget beslöts det att också de skulle förintas.

År 1938 fick det tyska rashygieniska institutet i uppdrag av den tyska staten att registrera romer. Institutet samlade information om romer och deras släktförhållanden. De blev fotograferade. Den nazityska staten fick därför kontroll över många romer genom detta register. Romer beskrevs som ”asociala” och ett ”rasproblem”.

Romer tvingades in i getton och till tvångsarbete i läger. De förföljdes och trakasserades på många sätt. Många dog av svält, tvångsarbete eller direkta avrättningar både i getton och på andra ställen.

Bland de fångar som transporterades med tåg från länder som var ockuperade av Nazityskland till flera av förintelselägren, fanns ett stort antal romer. Många av dem deporterades till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau i Polen. Där fanns en särskild lägerdel för romer. När romer kom dit fick de ett Z och ett nummer tatuerat på sin arm. Oftast var de tvungna att fästa ett märke på fångdräkten som skulle signalera att de var ”asociala”.

I Auschwitz-Birkenau mördades 21 000 romer. Andra dog eller avrättades i andra fång- och förintelseläger. Ytterligare många romer arkebuserades av nazistiska förband eller lokalbefolkningen i de ockuperade områdena. Exakt hur många romer som avrättades i Tyskland och andra europeiska länder har inte kunnat klarläggas. En vanlig bedömning är att cirka en halv miljon romer föll offer, men ännu högre uppskattningar har gjorts av en del forskare. Oavsett det exakta antalet står det klart att en mycket stor del av den romska befolkningen i Europa mördades under det andra världskriget.

ANNONS

Många romer utsattes för grymma medicinska experiment. I detta spelade Josef Mengele, läkare i Auschwitz-Birkenau, en huvudroll. Han genomförde experiment på romer och andra fångar. Han undersökte exempelvis hur länge någon kunde överleva genom att endast dricka havsvatten. I ett annat experiment fick offren sina ögon injicerade med blått bläck. Fångar som dog under Mengeles experiment skickades till ett forskningsinstitut i Berlin, som fortsatte att utföra experiment och undersöka kropparna.

Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 gasades cirka 3 000 romer ihjäl i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Händelsen kallas för Zigenarnatten och är en minnesdag i Auschwitz och på andra platser i Europa den 2 augusti varje år.

Några månader tidigare, den 16 maj, hade nazisterna försökt verkställa utrotningen av romer i lägret, men romerna gjorde ett sådant motstånd att utrotningen inte gick att genomföra då. Den 16 maj är en dag som av många romer högtidlighålls som romernas motståndsdag.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

När och under hur lång tid hade Sverige ett inreseförbud för romer?
Vad hände natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 i Auschwitz-Birkenau?

Diskutera:

Vilka konsekvenser fick inreseförbudet för romer som fanns i Sverige och andra länder?
På vilka sätt stred inreseförbudet (som gällde till 1954) mot den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna? Ge exempel på några artiklar.

L LÄS MER: Antiziganism

S LÄS MER: Porajmos

S LÄS MER: Romernas historia

M LÄS MER: Katarina Taikon kämpade för romers rättigheter

S LÄS MER: Judarna och omvärlden under Förintelsen

M LÄS MER: Sverige under andra världskriget

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Kommissionen mot antiziganism

Senast uppdaterad: 1 maj 2026

Publicerad: 7 mars 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

S

Det svartvita fotografiet visar ett svårt krigshärjat stadsområde under första världskriget. I bakgrunden syns ruinerna av stora stenbyggnader, bland annat en kyrka med höga, delvis sönderskjutna murar. Byggnadernas tak har rasat in och stora delar av området ligger i ruiner. Längs en sönderkörd väg rör sig några soldater, varav två sitter till häst. I förgrunden syns resterna av en sönderslagen vagn och mängder av bråte. En lutande telegrafstolpe vittnar om att även infrastrukturen har skadats. Bilden ger

Det första världskrigets följder

av: Carl-Henrik Larsson

2026-10-19

Lästid 8 minuter

När första världskriget tog slut 1918 hade omkring 17 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa drabbats av förödelse. Kriget förändrade också Europas politiska karta och ledde till att flera nya stater bildades. I Ryssland tog kommunisterna makten, medan Tyskland drabbades av ekonomiska kriser och ett växande politiskt missnöje som senare bidrog till nazisternas framgångar. För att förhindra nya krig bildades Nationernas förbund, men organisationen lyckades inte bevara freden. Bara drygt 20 år senare bröt andra världskriget ut. Följderna av första världskriget kom därmed att påverka stora delar av 1900-talets historia...

+ Läs mer

S

Flygfoto över ett sönderbombat Berlin efter andra världskrigets slut 1945. Bilden visar ett stort område med svårt skadade byggnader. Många hus har förlorat sina tak och flera står bara kvar som tomma husruiner. Gatorna och de öppna ytorna är täckta av rasmassor. Förödelsen vittnar om de omfattande bombningar och hårda strider som drabbade Berlin under krigets slutskede.

Det andra världskrigets följder

av: Carl-Henrik Larsson

2026-10-18

Lästid 13 minuter

När andra världskriget tog slut 1945 hade minst 60 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa och Asien låg i ruiner. Städer behövde byggas upp på nytt och miljontals människor hade förlorat sina hem. Samtidigt förändrades världens politiska karta. Europa delades mellan öst och väst, och motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen ledde till kalla kriget. Men kriget hade också drivit fram viktiga tekniska framsteg, bland annat inom flyg-, raketteknik och datorer. Följderna av andra världskriget kom att prägla världen under lång tid framöver...

+ Läs mer

S

Det svartvita fotografiet visar en grupp män, de flesta klädda i militära uniformer, samlade kring ett stort bord med en detaljerad karta. Mannen i mitten lutar sig fram över kartan och granskar den noggrant, medan flera högt uppsatta militärer står runt omkring och följer vad som händer. En av männen till vänster gestikulerar med handen, som om han förklarar något. Männens allvarliga ansiktsuttryck och koncentrerade kroppsspråk ger intryck av ett viktigt militärt planeringsmöte där strategier och framtida

Det andra världskrigets orsaker

av: Carl-Henrik Larsson

2026-10-15

Lästid 12 minuter

Varför bröt andra världskriget ut 1939? Bakom kriget låg flera orsaker som delvis hade sina rötter i Versaillesfreden efter första världskriget. Under 1930-talet utnyttjade Adolf Hitler Tysklands ekonomiska problem och människors missnöje för att vinna stöd för nazisterna. Samtidigt rustade Nazityskland upp sin militär och började erövra nya områden, medan Storbritannien och Frankrike länge försökte bevara freden genom att gå med på flera av Hitlers krav. Men eftergifterna stoppade inte Hitlers planer. När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 bröt andra världskriget ut...

+ Läs mer

M

Män i ett tält i öknen som arbetar med att knäcka koder.

Koder och chiffer under andra världskriget

av: Jan-Olof Fallström

2026-03-29

Lästid 18 minuter

I krig är det inte bara trupper och vapen som avgör – information kan vara minst lika viktig. Därför måste all kommunikation skyddas. Om en sida lyckas knäcka fiendens koder kan den ta del av hemliga meddelanden och få ett stort militärt övertag. Det framgick tydligt under andra världskriget. Genom att kunna läsa kodade meddelanden fick man reda på fiendens planer i förväg. Det kunde förändra hela spelplanen och vända krigslyckan. Så skedde 1942 vid Midway i Stilla havet och senare samma år vid El Alamein i Nordafrika...

+ Läs mer

M

En tysk soldat övervakar ett torg i Köpenhamn.

Danmark under andra världskriget

av: Lars Hildingson

2026-02-13

Lästid 14 minuter

Den 9 april 1940 förändrades Danmark på bara några timmar. Tyska trupper tog kontroll över landet, och den danska ledningen valde tidigt att samarbeta för att undvika krig på hemmaplan. Men vad innebar egentligen ockupationen för danskarna i deras vardag? Vissa anpassade sig, andra tjänade på situationen, och med tiden började fler och fler göra motstånd. I artikeln kan du läsa om hur tyskarna stegvis skärpte greppet genom ökad kontroll, censur och hot, samtidigt som sabotage, strejker och motståndsgrupper växte fram – mitt i en grå vardag där de flesta ändå försökte leva vidare under så normala omständigheter som möjligt...

+ Läs mer

M

Amerikanska och sovjetiska tanks som står mot varandra i Berlin på 1960-talet.

Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget

av: Kaj Hildingsson

2025-05-07

Lästid 6 minuter

Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio