Islams lära

Islams fem pelare
Hela det muslimska trossystemet vilar på dessa fem pelare:
- Trosbekännelsen
- Bönen
- Allmosan
- Fastan
- Vallfärden
1. Trosbekännelsen (shahada)
En muslim ska tro på och med hela sitt hjärta vittna om att det inte finns någon annan gud utom Gud – Allah, och att Muhammed är Guds sändebud och tjänare. Den som tror detta är muslim. Detta utgör grunden inom islam.
ANNONS
ANNONS
2. Bönen (salat)
Muslimer bör utföra tidebönen vid fem tillfällen under dygnet beroende på solens position på himlen. Morgonbönen, middagsbönen, eftermiddagsbönen, bönen efter solnedgången och kvällsbönen. Dessa böner syftar till att ständigt påminna människan om Gud, ge henne en rytm i livet och bryta upp det vardagliga för fem tillfällen till bön och kontemplation. Bönen föregås av en tvagningsritual (rengöring).
Bönen kan utföras hemma, på arbetet eller i moskén, i enskildhet eller i gemenskap, inomhus eller ute i naturen. Bönen är en plikt för alla muslimer och det främsta sättet att tacka Gud för alla de gåvor människan fått.
”Förrätta bönen och frukta Honom. Det är till honom ni skall samlas åter.” [Sura 6:72]
3. Allmoseskatten (zakat)
Allmosan är en religiös avgift på ca 2,5 % som varje muslim ska betala varje år utifrån sina tillgångar, och som ska skänkas till de fattiga och andra behövande.
Ordet zakat hör samman med ett ord som betyder rening och det är när man betalar zakat som man renar sina tillgångar. Zakat strävar efter att fördela tillgångarna och bistå de nödställda. Allt människan äger är en gåva från Gud och hon är därför förpliktigad att dela med sig av dessa gåvor och vara givmild.
”Troende! Ni kommer inte uppnå sann fromhet, förrän ni ger åt andra av det som ni själva värdesätter; Gud har full kännedom om vad ni ger.” [Sura 3:92]
4. Fastan (sawm)
Under islams nionde månad, den heliga månaden ramadan ska varje muslimsk man och kvinna fasta, undantaget barn, sjuka, gravida och vissa andra.
Fastan innebär att man avhåller sig helt från mat, dryck, sexuell aktivitet från gryningen till solnedgången. Efter solnedgången kan man äta en enkel måltid, liksom strax före gryningen. Under fastemånaden ska man fördjupa sin tro på Gud, träffa andra muslimer, besöka de sjuka, hjälpa de fattiga, se över sitt liv, och ägna tid till bön och kontemplation.
Genom fastan tränar man sin självbehärskning och principfasthet. Hungerkänslorna påminner samtidigt den fastande om alla fattiga som ofta går utan mat och dryck. Under fastemånaden ska man vakta sin tunga, öron och sin blick från det otillåtna och förbjudna och man ska vara förlåtande och överseende.
ANNONS
ANNONS
Fastemånaden ramadan är både fest och fasta, glädje och eftertanke, och avslutas med en av islams två viktigaste högtider ’Eid al-Fitr.
”Troende! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud. Fastan skall vara ett begränsat antal dagar. Men den av er som är sjuk eller på resa skal fasta senare under motsvarande antal dagar och de som har möjlighet skall som offer ge en nödställd att äta. Och den som självmant gör gott utöver vad plikten påbjuder, skall finna att detta kommer honom själv till godo. Och fastan är till för ert väl – om ni visste hur mycket gott den tillför er!” [Sura 2:183]
5. Vallfärden till Mekka (hajj)
Varje muslimsk man och kvinna är förpliktigad att genomföra vallfärden till Mekka, men bara om man har ekonomiska möjligheter därtill. Detta ska göras minst en gång under livet.
Under hajj som infaller lite mer än två månader efter ramadan så möts muslimer från alla jordens hörn, av alla färger, yrken och bakgrunder för att påvisa islams brödraskap och systerskap.
Vid Mekka utförs vissa riter till minne av profeten Abraham, hans fru Hagar och son Ismael. Alla pilgrimer är iklädda en enkel vit skrud och många av riterna syftar till att visa att vi alla är skapade av Gud, och att vi alla är Adams söner och Evas döttrar. Likformigheten i klädseln syftar till att visa att alla är likvärdiga inför Gud.
Många muslimer ser vallfärden som höjdpunkten i sina liv.
”Och fullgör vallfärden, såväl den större som den mindre till Guds ära” [Sura 2:182]
Gudssyn
I likhet med judendomen och kristendomen är islam en monoteistisk religion. Det vill säga, man tror bara på en Gud som skapat allt.
Allah (som är ordet för Gud på arabiska) är till sin natur rättvis, barmhärtig och förlåtande. För att människan ska få det så bra som möjligt och kunna leva rätt har Allah uppenbarat sin vilja för människorna.
Muslimer kritiserar ofta kristendomens syn på treenigheten, för dem kan ingen ställas vid Guds sida. Gud kan inte bli människa som de menar är fallet inom treenigheten där Jesus ses som både Gud och människa.
ANNONS
ANNONS
Människosyn
Av alla varelser som finns har människor en särställning. De har nämligen en fri vilja.
Kärleken är en förutsättning för ett gott liv. Människan behöver älska både Gud och sina medmänniskor för att livet ska bli så bra som möjligt.
Alla muslimer är bröder och systrar enligt tron och har lika värde inför Gud. Men så är det inte alltid i den muslimska gemenskapen. Precis som i alla andra religioner finns grupperingar och sociala orättvisor i muslimska samhällen. Sunniter förtrycker shiiter och vice versa.
Troende skulle förklara detta med att många muslimer inte är trogna mot islams lära. Det räcker inte med att bekänna sig till religionen, man måste också följa den. Det är till exempel därför som den tredje pelaren om allmosor till de fattiga finns. Gud har satt människan att förvalta (sköta om) jorden och ta socialt ansvar, men människan har en fri vilja och kan bryta mot Guds lag.
Hur man som människa ska organisera sitt samhälle politiskt råder det delade meningar om bland muslimer. Vissa vill till exempel ta bort äganderätt och andra menar att man inte ska göra det. Även om Muhammed föddes fattig blev han så småningom rik, men han fastnade inte i girighet utan delade med sig till sina medmänniskor. På det sättet skulle även ett samhälle med äganderätt fungera om alla de rika generöst delade med sig.
LÄS MER: Islam
LÄS MER: Introduktion till islam
LÄS MER: Islams historia
LÄS MER: Muhammed - islams profet
LÄS MER: De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning
LÄS MER: Ramadan
LÄS MER: Vallfärden till Mekka
PODCAST: Islams fem pelare
PODCAST: Världsreligionernas gudsuppfattning
ANNONS
ANNONS
Allah: Det arabiska namnet för Gud.
Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.
Islam: Att lyda Guds vilja - att låta sig vägledas av Gud.
Kaba: En kubliknande byggnad i Mekka och islams heligaste helgedom. Muslimer runt om i världen ska vända sig mot Kaba i Mekka när de ber.
Mekka eller Mecka: Islams heligaste plats (en stad som ligger i nuvarande Saudiarabien), dit en muslim helst bör vallfärda minst en gång under sitt liv.
Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos = gud).
Moské: Muslimers samlingslokal för gudstjänst, bön, undervisning m.m.
Muslim: Person som bekänner sig till islam.
Pilgrim: En person som genomför en helig resa. En pilgrim har både ett inre och yttre mål med sin vandring. Några exempel på inre mål kan vara ökad självkännedom, att känna frid och gudsnärvaro. Det yttre målet är den geografiska plats där resan slutar.
Profet: Person som kommer med budskap från Gud. Islams viktigaste profet heter Muhammed.
Ramadan: Islams fastemånad, då man i regel inte äter när solen är uppe.
Vallfärd: Besök på en helig plats för att fullgöra en religiös plikt, för att bedja och få välsignelse.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad säger den muslimska trosbekännelsen?
- Varför är det viktigt för en muslim att be?
- Varför är det viktigt att ge allmosor?
- Vad innebär månaden ramadan för en muslim?
- Varför är de flesta muslimer klädda i vitt när de besöker Mekka?
- Berätta kortfattat om islams syn på Gud.
- Vilken förklaring ger många muslimer till att det förekommer förtryck i många muslimska samhällen?
Litteratur:
John L. Esposito, Islam den raka vägen, Studentlitteratur AB, 2011
Mohammad Fazlhashemi, Vems islam - de kontrastrika muslimerna, Studentlitteratur AB, 2014
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
FÖRFATTARE
Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap; Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.