Kristen etik och vardag

S

Kristendom och västerländsk kultur har i århundraden färgat och tagit intryck av vartannat.

Kristen etik

Lite förenklat kan man säga att det kristna livet ska präglas av att den kristne lever i Jesus efterföljd. Etikens grundmönster finns i Nya testamentet: "Du ska älska Gud över allting och din nästa som dig själv." ("det dubbla kärleksbudet"). Och: "Allt vad ni vill att människor ska göra er, det ska ni också göra mot dem!" ("den gyllene regeln"). Och i tio Guds bud (den s.k. "dekalogen").

Detta är grunden för den kristna vardagen och etiken. Det kan verka enkelt, men de enskilda fallen kan bli nog så komplicerade. Hur tillämpar man kärleksbudet i svåra skilsmässofall? När det gäller krig och vapenfri tjänst? Hur uppträder man som kristen i affärslivet? Vad säger man som kristen om hjärtdöd och hjärndöd? Om abort när moderns hälsa hotas?

ANNONS

ANNONS

I praktiken blir det kristna vardagslivet en ständig brottning med sådana konflikter. Men hela tiden ska kärleksbudet och den gyllene regeln ligga till grund. Därifrån får de kristna försöka finna handlingsmönster i de enskilda fallen.

Det finns de som menar att det viktigaste i kristendomen är etiken ("bergspredikan"). Man hör ofta att samhället vore bättre om människor följde vad man kallar "den kristna etiken". De som vill ha mer av "kristen etik" menar ungefär detsamma som andra uppfattar som naturlig etik eller västerländska demokratiska värderingar.

I läroplanen (Lgr11) för den svenska skolan talas det om att skolan ska präglas av västerländsk och kristen etik och värderingar, dvs. de levnadsregler som återspeglas i tio Guds bud, kärleksbudet och den gyllene regeln: Att ta ansvar för varandra, försöka leva osjälviskt, vara öppen och generös mot invandrare och flyktingar, inte stjäla eller begå våldsbrott och ha respekt för andra människor och deras tillhörigheter.

Denna etik är alltså gemensam för både kristna och icke-kristna i den demokratiska västvärlden. Kristendom och västerländsk kultur har i århundraden färgat och tagit intryck av vartannat. Den västerländska humanismen har  t.o.m. mildrat skärpan i den etik och rättsskipning som förekom i ett tidigare kristet präglat samhälle.

Många av dagens västerländskt-humanistiska värderingar kan upplevas som "mera kristna" än tidigare regler. Det gäller t.ex. barnens och kvinnans förbättrade ställning, kvinnans inflytande och ansvaret för fattiga och invandrare.

Åtskilliga försök har gjorts att bygga upp samhällssystem och samhällsetik på kristen grund. Det förekom under medeltiden, under reformationen och ända fram till våra dagar. I samband med reformationen försökte Jean Calvin styra hela staten (stadsstaten) Genève med Bibeln och tio Guds bud som bild. Många sekter har gjort liknande experiment, bl.a. i samband med de första bosättningarna i Amerika.

I moderna västerländska demokratier har kristna partier som CDU i Tyskland och KD i Sverige (Kristdemokraterna) byggt upp delar av sitt politiska program på vad man kallar kristen etik eller kristna värden. Man kämpar också för att kristendomens inflytande rent allmänt ska stärkas och att familjepolitiken ska drivas på vad man uppfattar som kristen grund. Också andra borgerliga partier än KD talar gärna om kristen etik. Socialdemokraterna föredrar ord som "västerländska" och "demokratiska" värden. I praktiken menar man ungefär detsamma.

Självklart skiljer sig "kristna" eller "västerländska" värderingar från samhällsvärderingar i andra delar av världen. I islamiska stater försöker man bygga upp en samhällsetik på Koranens bud, ofta bokstavligt.

ANNONS

ANNONS

I Sverige och västerlandet har en gång rättsväsendet vilat på liknande bokstavliga tolkningar av Bibeln. Det har fört med sig i vårt tycke orimligt stränga straff för småförseelser. Idag har alltså det humanistiska västerländska tänkandet "mjukat upp" rättsväsendet. Vid sin rättsskipning försöker därför domstolarna tillämpa just denna kristet färgade västerländska etik och de demokratiska och humanistiska värdena.

Också utanför politiken strävar många efter ett ökat kristet inflytande i vardagslivet. Dit hör Pingströrelsen som med sin tidning Dagen försöker anlägga kristna perspektiv på dagens politiska, sociala och etiska frågor.

Många som idag ropar på mera "kristen etik" hänvisar till den ökade brottsligheten. Man vill ha en rejäl, gammaldags "kristen" barnuppfostran, "barn ska lära sig att veta hut". Vad man då egentligen vill ha tillbaka är ett annat äldre samhälle, som inte bara var präglat av "kristna värderingar" utan också av en totalt annorlunda social struktur Ett samhälle som för alltid är borta.

För många kristna är kristendomen inte etik utan förlåtelse, frälsning och evigt liv. Genom Jesus får människan total förlåtelse för alla synder och alla försummelser. Detta är det specifikt kristna. Men man kan därför inte strunta i buden och etiken. Tvärtom måste de kristna "av hela sitt hjärta, hela sin själ och allt sitt förstånd" sträva efter att följa buden. Men när man ändå brister och inte räcker till då finns det en utväg, en väg tillbaka.

Många menar, att det inte existerar någon speciell kristen etik. Människans etik och moral är av Gud given redan i skapelsen. Därför finns det inte något särskilt kristet handlingsmönster i vardagslivet (jämfört med hur judiska eller islamiska bekännare eller med hur sekulariserade människor lever).

När Jesus återger tio Guds bud, kärleksbudet eller den gyllene regeln är detta heller inte något speciellt "kristet". Han bygger på Mose lag och judisk tradition. Liknande bud och regler finns i praktiskt taget alla kulturer och religioner.

Kristen vardag

Var går då skillnaden mellan kristna och icke-kristna i vardagslivet? När nästan alla lever efter samma västerländska etiska värderingar och följer samma lagar?

Det är inte lätt att dra sådana gränser. De sociala problemen, familjesplittringen och så vidare - allt detta har ju också "vuxit in" i kyrkan. Också bland aktiva medlemmar i Svenska kyrkan och frikyrkorna förekommer ofta skilsmässor och stora problem inom familjelivet. Också där finns yrkesarbetande föräldrar med många barn och ungdomar som saknar familjens sociala trygghet. Samhällets problem är också de kristna samfundens.

ANNONS

ANNONS

Kanske går det inte någon större skiljelinje mellan "kristna" eller "icke-kristna" i vår vardag. Den humanistiska, västerländska kulturen, etiken och värderingarna är gemensamma för oss alla, oavsett vår religiösa förankring.

De egentliga skillnaderna mellan kristna och icke-kristna svenskar finns när det gäller engagemang i församlingsliv och gudstjänster. Som kristen besöker man kyrkan, man deltar i körer, ungdomsarbete, syföreningar och bibelstudier. De skillnader som kan iakttas i vardagslivet är kanske mindre. Som att de kristna läser bordsbön, försöker låta bli att svära och (åtminstone i frikyrkorna) försöker avstå från alkohol.

Från troende judar och muslimer hör man ofta kritik mot västerländska kristna för deras sekulariserade liv. Liknande kritik kan man höra från frikyrkor och sekter som Livets Ord samt från invandrare med andra kulturmönster som katolska, ortodoxa och orientaliska kristna från Medelhavsområdet. Ytterst bottnar väl kritiken i att sekulariseringen här har gått mycket längre än i andra delar av världen. I att Bibeln inte har samma ställning som tidigare. Och i att det finns mer som förenar än som skiljer kristna och icke-kristna västerlänningar. Den kulturella identiteten är i Sverige och i västerlandet i stort mycket starkare än den religiösa. De kristna i Sverige har därför mera gemensamt med icke-kristna svenskar än med kristna sydeuropéer eller asiater.

LÄS MER: Kristendomens grunder

LÄS MER: Den kristna läran - treenigheten

LÄS MER: Yttersta tiden och domedagen

LÄS MER: Etik och moral

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad säger det dubbla kärleksbudet?
     
  2. Vad säger den gyllene regeln?
     
  3. Varför är det svårt att peka ut en unik kristen etik?
     
  4. Vilka är de enda egentliga skillnaderna mellan kristna och icke-kristna svenskars vardagsliv?
     
  5. I texten nämner författaren att kristna svenskar har mer gemensamt med icke-kristna svenskar än med kristna sydeuropéer eller asiater. Motivera.

 

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

 

Senast uppdaterad: 4 januari 2022
Publicerad: 29 maj 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Tre etiska modeller

Redan våra tidigaste samhällen hade behov av att reglera den mänskliga samvaron med hjälp av normer...

M

Yttersta tiden och domedagen

Enligt Nya testamentet ska Jesus Kristus i den yttersta (sista) tiden komma tillbaka till jorden...

M

Vem var Jesus?

Tron på Jesus från Nasaret utgör grunden för den världsreligion som kallas kristendom. Enligt Nya...

S

Treenigheten

Den kristna tron på Gud är uppbyggd kring den s.k. treenigheten. Med det menas att Gud är en enda...

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...

SO-rummet bok
S

Argument för Guds existens

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Etiska teorier och normativ etik

Etiska förhållningssätt och etiska problem. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och...

Kristendomens grunder

Kristendomens huvudlinjer. Här hittar du fakta om kristendomens troslära, seder och utövande i stora drag.

Relaterade taggar

Kristen etik

Förenklat kan man säga att det kristna livet ska präglas av att den kristne lever i Jesus...

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Nya testamentet

Nya testamentet är ursprungligen skrivet på grekiska och utgör den andra delen av den kristna...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

De tre stora inriktningarna inom kristendomen

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-31

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om de tre stora kristna inriktningarna - katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Jesus död och uppståndelse

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-12

När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Etiska teorier och modeller (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-11

Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna