Tre etiska modeller

Redan våra tidigaste samhällen hade behov av att reglera den mänskliga samvaron med hjälp av normer, regler och lagar. De grekiska filosoferna Platon och Aristoteles såg etiken som en av filosofins huvuduppgifter. Under drygt 2 000 år har moralfilosofin främst behandlats av filosofer och teologer. Men på senare tid har en tydlig breddning av ämnet börjat ske. Journalister, företagare, börsmäklare, politiker, tekniker och läkare är bara några av de yrkesgrupper som idag behandlar etiska frågor. Man kan knappast slå upp en dagstidning utan att etiken gör sig påmind, inte bara på debatt- och kultursidorna, utan också i nyhetsflödet. En mogen vuxenidentitet kännetecknas bl.a. av genomtänkta egna normer och värderingar. Vad står vi själva för?
M

Hur ska jag handla? - en fråga om etik

Vad är viktigt i livet och vad är mindre viktigt? Varför blir vi ledsna när omgivningen beter sig på ett visst sätt? Hur ska vi veta vad som är rätt och vad som är gott?

Den del av vår personliga livsåskådning som - ofta omedvetet - hjälper oss med svaren på ovanstående och liknande frågor, kallas moral. Alla människor har en moral, d.v.s. en uppfattning om gott och ont, rätt och fel. Strider denna uppfattning alltför mycket mot det allmänt vedertagna i en persons omgivning kanske moralen kallas omoral. Men också omoral är en form av moral. Djur saknar moral i vår mänskliga mening, de är amoraliska. Det är inte meningsfullt att fråga om det är rätt av vargen att döda renen, eftersom handlingen styrs av ärvda och inlärda impulser.

ANNONS

ANNONS

Den mänskliga moralen utvecklas hela livet i samspelet med andra människor och genom egna reflektioner. Mycket små barn verkar vara amoraliska, d.v.s. i avsaknad av moral. Därför ställer vi dem inte heller till svars för vad de gör. I lagstiftningen syns detta genom att ungdomar under 15 år inte betraktas som straffmyndiga. Först efter 15 år anses alltså en människa ha utvecklat en självständig moraluppfattning.

När vår mer eller mindre omedvetna moral görs till föremål för medveten reflektion, kallas resultatet etik. Därför kallas etik ibland morallära. Etiken består dels av en analys och beskrivning av moralen (deskriptiv etik), dels av på analysen grundade ställningstaganden i moraliska frågor (normativ etik).

Alla människor har alltså en moral, god eller mindre god, men alla har inte en etik. Vill man formulera sin egen livsåskådning kan man inte komma förbi frågan om vilken etik man omfattar. Etiken har två komponenter:

  • Normer som talar om vilka handlingar som är rätta, orätta, påbjudna eller förbjudna.
     
  • Värderingar som bestämmer vad som är gott och värdefullt eller ont och därför bör undvikas. Det vi på olika sätt värderar kallas värden.

Normer

Det finns ett samband mellan normer och värderingar. Normer bygger på värderingar. Ibland kan normer stelna och befrämja främst en gången tids värden. Andra normer kan uppfattas som giltiga under tusentals år.

Ett exempel på en normsamling som har haft stor betydelse för västerlandets etik och lagstiftning är tio Guds bud. Budet om att "helga sabbaten" (tredje budet) uppfattas emellertid av många idag knappast som bärare av ett väsentligt värde. Andra menar att värden som vila, rekreation och andlig fördjupning idag borde tillgodoses mer än någonsin. Man talar i detta fall om en värderingskonflikt. Andra bud, t.ex. de om att tala sanning, inte stjäla och inte dräpa, uppfattas av de allra flesta människor som bärare av väsentliga värden i alla tider, man talar här om värderingsgemenskap.

Många normer skapas genom andra människors, uttalade eller outtalade förväntningar. Om vi t.ex. avger ett löfte är det den outtalade normen "man bör hålla vad man lovar", som ger oss dåligt samvete om vi bryter vårt löfte. Samma norm är grund för det ogillande vi möter från den som berörs av det brutna löftet.

Värderingar

Ärlighet värderas positivt, medan oärlighet värderas negativt. I praktiken är det inte bara oärligheten som bedöms negativt, utan också den människa som är oärlig drabbas av den negativa värderingen. En sådan nära koppling mellan värdering och person är bara ett exempel på etikens stora betydelse i all mänsklig samvaro.

Hälsa, kärlek och fred är några exempel på vad människor normalt värderar positivt. De utgör också exempel på egenvärden, på sådant som är gott i sig själv och inte behöver värderas utifrån sin nytta för något annat. Pengar däremot har inget värde i sig, utan är värdefulla som medel att uppnå något annat, t.ex. upplevelsen av att äta en god middag, köra motorcykel eller göra en efterlängtad resa.

 

Pliktetik

Ett etiskt resonemang som utgår från färdiga normer om vad man bör och inte bör göra, kallas pliktetik (eller regeletik). "Du ska inte döda" kan vara en norm du betraktar som värdefull och som ingår i din personliga livsåskådning. Den kan vara utslagsgivande, t.ex. vid valet att göra värnplikt eller söka vapenfri tjänst. Normen om att inte döda är så viktig att du på inga villkor vill försätta dig i en situation där du kan tvingas bryta mot den.

ANNONS

ANNONS

Konsekvensetik

När en person börjar ljuga for någon som han tycker om och det uppdagas, kommer troligen förtroendeförhållandet mellan de två att störas. Lögnerna får en konsekvens som är dålig.

Konsekvensetik diskuterar frågan om man kan känna igen en orätt handling på att den får dåliga och oönskade konsekvenser och en rätt handling på att den får goda eller önskade följder. Enligt detta synsätt är en handling rätt om det inte finns någon annan handling som får bättre konsekvenser. Om man ska avgöra om en handling är rätt, gör man på följande sätt:

  • Tänker efter vilka handlingsalternativ som finns.
     
  • Försöker beräkna vilka följder det får att handla efter vart och ett av de olika alternativen.
     
  • Värderar och jämför konsekvenserna av de olika handlingsalternativen.
     
  • Om man efter detta finner att den handling man tänkt utföra ger den bästa effekten, är den handlingen rätt.

Avsiktsetik

Pliktetiken och konsekvensetiken tar främst hänsyn till det människan faktiskt gör eller underlåter (struntar i) att göra. Men det är en vanlig mänsklig erfarenhet att vi vill göra en sak men faktiskt gör en annan. Eller att vi, i likhet med Hitlers bödlar i koncentrationslägren, formellt lyder order, men innerst inne vet att det vi gör är orätt. Plikten eller en handlings förnuftiga konsekvenser säger inte allt om vår moral. Sinnelaget eller avsikten med en handling måste ingå i en moralisk bedömning. Denna typ av etik kallas därför ibland sinnelagsetik. För att en handling ska vara helt och hållet rätt bör den också vara resultat av ett gott sinnelag. Åtminstone den bakomliggande avsikten bör vara god. Då blir också talet om förlåtelse meningsfullt. Det händer ju ofta att vi vill så väl men ändå misslyckas. Det är lättare att förlåta ett misslyckande än en ond avsikt.

Avsiktsetiken innebär alltså att en och samma handling kan bedömas mycket olika beroende på avsikten med handlingen. Tag t.ex. en situation där en man kör på en person med sin bil. Sker det av misstag, d.v.s. i direkt motsats till avsikten att köra så ingen blir skadad, kallas det olycka och föraren kan möjligen bli dömd till "vållande till annans död", som det heter i lagtexten.

Om han däremot av en händelse får syn på sin ärkefiende på gatan och till följd av en plötslig ingivelse kör över honom kallas samma handling dråp. Är det däremot fråga om ett noggrant planerat attentat där bilen används som vapen istället för pistol eller kniv är det fråga om mord.

Betraktar man händelseförloppet utifrån ser man ingen skillnad. En man kör över en person så att denne dör. Vår moraliska och därmed samhällets juridiska bedömning påverkas i hög grad av den bakomliggande avsikten. För mördaren känner vi enbart avsky och i domstol kan han dömas till många års fängelse.

Dråpet kan ibland vara lättare att förstå, t.ex. om den dödade tidigare har förfört bilförarens fru och förmått henne att lämna honom. Ändå markerar samhället att man inte får ta lagen i egna händer, och att det alltid är fel att döda, genom att döma föraren till kanske två års fängelse.

Den som däremot har råkat bli inblandad i en olycka kan vi istället känna starkt med. Varje bilförares fasa är ju tanken på att någon gång köra ihjäl en annan människa. Beroende på trafiksituationen kan bilföraren också få ett mycket lindrigt straff i form av dagsböter och helt slippa fängelse.

Ovanstående exempel visar på det starka sambandet mellan moral och lagstiftning. Man kan säga att strafflagen är ett uttryck för samhällets moraluppfattning. Lagarna blir då av samhället kodifierade (=bekräftade) normer. När moraluppfattningen ändras, ändras med viss fördröjning också lagarna.

ANNONS

ANNONS

Att skilja rätta handlingar från orätta

Vi har alltså funnit tre kriterier med hjälp av vilka man kan skilja rätta handlingar från orätta:

  • den norm, plikt eller regel som har varit vägledande.
     
  • handlingens konsekvenser, för mig och för andra, på kort eller lång sikt.
     
  • sinnelaget eller den bakomliggande avsikten.

Alla människor bär på mer eller mindre medvetna normer och värderingar som täcker livets alla områden. Inom livsåskådningarnas ram är normerna och värderingarna, d.v.s. etiken oftast klarare uttalade. I religionernas heliga skrifter, t.ex. Bergspredikan i Nya testamentet, de profana (icke religiösa) livsåskådningarnas klassiska skrifter.

LÄS MER: Etik och moral

LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik

LÄS MER: Pliktetik

LÄS MER: Konsekvensetik

LÄS MER: Sinnelagsetik

LÄS MER: Dygdetik

PODCAST: Normativa etiska teorier

PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Är det någon skillnad på etik och moral? Motivera.

Fundera på:

  1. Vilken av de tre etiska modellerna som nämnts tycker du man oftast hänvisar till i vår kultur? Ge exempel.
     
  2. Hur brukar du själv resonera när du tänker efter hur du ska handla?
     
  3. 10 Guds bud är säkert den vanligaste pliktetiska normsamlingen i vår värld. Både judar och kristna har den som grund. Även inom islam finns en lätt modifierad motsvarighet. Vilka av buden tycker du är tillämpliga i dagens samhälle?
     
  4. Finns det några andra normer du tycker man ska följa? Vilka?
     
  5. Exempel på vanliga värderingar är hälsa, frihet och kärlek. Vad värderar du högst i livet? Gör en egen "10-i-topp-lista". Jämför med varandra och försök motivera era värderingar.
     

 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Senast uppdaterad: 27 november 2023
Publicerad: 9 januari 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Kristen etik och vardag

Det kristna livet är en balansgång mellan olika etiska frågor som ofta är gemensamma med...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Etiska teorier och normativ etik

Etiska förhållningssätt och etiska problem. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och...

Relaterade taggar

Re
Balansvåg

Pliktetik (regeletik)

Plikten, normen, avgör vilken handling som är den rätta. Pliktetik eller regeletik innebär att...

Re
balansvåg

Sinnelagsetik

Det som avgör om en handling är rätt eller fel är avsikten bakom handlingen. Inom sinnelagsetik...

Re
Balansvåg

Konsekvensetik

Enligt konsekvensetiken är den handling som får de bästa konsekvenserna den mest korrekta (riktiga...

Re
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Etiska teorier och modeller (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-11

Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Normativa etiska teorier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-17

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.

+ Lyssna