© 2026 SO-rummet.se
Enligt konsekvensetiken är den handling som får de bästa konsekvenserna den moraliskt riktiga.
Den vanligaste inriktningen inom konsekvensetiken är den så kallade utilitarismen. En handling är riktig om den leder till största möjliga överskott av gott. Med ”gott” menas här främst lycka och välbefinnande, medan lidande och skador räknas som något ont. Man ska välja den handling som ger så stor sammanlagd nytta som möjligt för alla som påverkas.
För att fatta rätt beslut gäller det att göra upp en kalkyl. Det betyder att man jämför de möjliga följderna av olika handlingsalternativ för alla inblandade, både på kort och på lång sikt.
Ett problem som ofta diskuteras inom utilitarismen är risken att ändamålet får helga medlen. Uttrycket betyder att ett gott mål kan användas som försvar för en skadlig handling. Kan man genom att tortera en person förhindra att en hel by förintas, så bör tortyren utföras. Inga handlingar är fel i sig. Varje handling bedöms utifrån följderna i den aktuella situationen.
Ett annat problem är hur man ska kunna förutse konsekvenserna av ens handlingar. En utilitarist skulle svara att man bör försöka göra sitt bästa. Man bör jämföra vilka följder de olika alternativen troligen får och välja det som verkar leda till det bästa resultatet. Många konsekvensetiker bedömer därför en handling efter de följder som rimligen kunde förutses, inte efter sådant som ingen kunde känna till i förväg.
Historiska förgrundsgestalter inom utilitarismen är de liberala filosoferna Jeremy Bentham (1748-1832) och John Stuart Mill (1806-1873). Bentham betonade mängden lycka och lidande. Mill menade att det också spelar roll vilken sorts lycka det handlar om.
I vardagen använder människor ofta ett konsekvensetiskt sätt att tänka när de väger olika alternativ mot varandra. Samma tänkande används vid stora beslut om exempelvis sjukvård, klimat och lagar. Svårigheten är att lycka, lidande, frihet, rättvisa och människors rättigheter inte alltid kan mätas eller jämföras på ett enkelt sätt.
Fem liv mot ett?Föreställ dig att en spårvagn utan bromsar rusar mot fem människor på ett spår. Du står vid en växel och kan styra vagnen till ett annat spår, men där befinner sig en person. Om du inte gör något dör fem personer. Om du drar i spaken dör en person. Vad är rätt att göra? Om detta är det enda man vet, skulle en utilitarist ofta välja att dra i spaken eftersom ett dödsfall är en mindre skada än fem. En pliktetiker kan invända att den som drar i spaken aktivt orsakar en människas död. Exemplet visar hur samma situation kan bedömas olika beroende på om man främst ser till följderna eller till själva handlingen. Tankeexperimentet diskuterades av den brittiska filosofen Philippa Foot 1967. Den amerikanska filosofen Judith Jarvis Thomson utvecklade senare flera nya versioner. Idag används spårvagnsproblemet för att undersöka hur människor resonerar när varje möjligt val får svåra följder. |
S LÄS MER: Etik och moral
S LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik
S LÄS MER: Tre etiska modeller
S PODCAST: Normativa etiska teorier
S PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Shelly Kagan, Normative Ethics, Bookpoint Ltd, 1997
Torbjörn Tännsjö, Grundbok i normativ etik, Thales, 2012
Christer Knutson, Etik i praktiken, Studentlitteratur, 2000
Henrik Ahlenius, Vad är moraliskt rätt? – Texter i normativ etik i urval av Henrik Ahlenius, Thales, 2004
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Här nedan hittar du material som kan relateras till konsekvensetik.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 11 minuter
Redan våra tidigaste samhällen hade behov av att reglera den mänskliga samvaron med hjälp av normer, regler och lagar. De grekiska filosoferna Platon och Aristoteles såg etiken som en av filosofins huvuduppgifter. Under drygt 2 000 år har moralfilosofin främst behandlats av filosofer och teologer. Men på senare tid har en tydlig breddning av ämnet börjat ske. Journalister, företagare, börsmäklare, politiker, tekniker och läkare är bara några av de yrkesgrupper som idag behandlar etiska frågor. Man kan knappast slå upp en dagstidning utan att etiken gör sig påmind, inte bara på debatt- och kultursidorna, utan också i nyhetsflödet. En mogen vuxenidentitet kännetecknas bl.a. av genomtänkta egna normer och värderingar. Vad står vi själva för?
Julia, Mattias och Kristoffer gör ett fördjupningsavsnitt om etiska teorier och modeller. Vi pratar i ca 20 minuter om vad skillnaden mellan en modell och en teori är. Dessutom försöker vi reda ut vad Kants kategoriska imperativ, Benthams utilitarism och Aristoteles dygdetik är.
Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.
Kortfattad genomgång (5:43 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström berättar om etik i hinduismen. I videon får du veta vad en hindu har för mål med livet och idén med karma och dharma. Dessutom får du en kort genomgång av olika viktiga plikter och normer inom hinduismen. I videon får du också lära dig hur till exempel konsekvensetiken passar in i hinduismen.
Kortfattad genomgång (1:33 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström presenterar ett etiskt dilemma.
Kortfattad genomgång (1:42 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström presenterar ett etiskt dilemma. Dilemmat är baserat på liknande etiska överväganden forskargrupper behöver ta världen över. Även om dilemmat är till viss del förenklat så är problematiken densamma.
Kortfattad genomgång (1:02 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström presenterar ett etiskt dilemma.
Kortfattad genomgång (1:26 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström presenterar ett etiskt dilemma.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12:52 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) berättar om två normativa etiska teorier: konsekvensetik och pliktetik.
Kortfattad genomgång (2:31 min) där SO-läraren Mikael Larsson förklarar den etiska modellen konsekvensetik på ett enkelt sätt.
Lektionsfilm (20:40 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om etik och moral. Vad är ett värde? Här berörs främst normativa etiska teorier: Dygdetik, sinnelagsetik, deontologisk etik (pliktetik och regeletik) samt konsekvensetik.
Läxhjälpsfilm (9:38 min) där SO-läraren John Holm berättar kortfattat om olika etiska modeller. Vad är ett etiskt val? Här berörs sinnelagsetik (avsiktsetik), pliktetik (regeletik) och konsekvensetik (resultatetik).
Genomgång (18:54 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om ett etiskt dilemma. Hur skulle en person agera utifrån olika etiska modeller såsom pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik, dygdetik och situationsetik.
Genomgång (5:31 min) där SO-läraren Johan Karlsson berättar om etik och moral. Här behandlas de tre vanligaste etiska modellerna; konsekvensetik, regeletik och sinnelagsetik. Du kommer att få reda på vad de innebär och hur man kan använda dem för att tänka om rätt och fel.
Pedagogisk genomgång (8:22 min) där läraren Mattias Axelsson ger en kortfattad genomgång av etik och moral. Hur avgör jag om en handling är rätt? Olika etiska modeller ger olika svar.
Genomgång (12:11 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om etik, moral och olika etiska modeller. Här behandlas bl.a. regeletik/pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik/avsiktsetik.
Kort prezi-genomgång (4:10 min) om den etiska modellen konsekvensetik. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Den ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
Pedagogisk genomgång (8:52 min) där läraren Mattias Axelsson berättar om regeletik, konsekvensetik och sinnelagsetik.
Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare...
Etiska förhållningssätt och etiska problem. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Plikten eller regeln avgör vilken handling som är den rätta.Pliktetik eller regeletik innebär att...
Inom sinnelagsetiken är det avsikten bakom en handling som avgör om den är rätt eller fel. Det...
Om man har tränat sig att leva dygdigt gör man automatiskt de rätta handlingarna, enligt dygdetiken...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
