Enligt konsekvensetiken är den handling som får de bästa konsekvenserna den mest korrekta (riktiga, felfria). Den vanligaste inriktningen inom konsekvensetiken är den så kallade utilitarismen. En handling är riktig om den leder till största möjliga överskott av gott. Man ska välja de handlingar som ger den största möjliga lyckan åt det största möjliga antalet människor.
För att fatta rätt beslut gäller det att göra upp en kalkyl. Beräkna konsekvenserna av ens handlingar för alla inblandande både på kort och på lång sikt.
Ett problem för utilitaristen är att ändamålet kommer att helga medlen. Kan man genom att tortera en person förhindra att jorden förintas, så bör tortyren utföras. Inga handlingar är fel i sig. Ett annat problem är hur man ska kunna förutse konsekvenserna av ens handlingar.
Utilitaristen svarar på det senare att man bör försöka göra sitt bästa. Man bör upprätta en kalkyl över vilka olika konsekvenser ens handlande kan få och sedan agera efter det alternativ som verkar leda till de bästa konsekvenserna.
Historiska förgrundsgestalter inom utilitarismen är de liberala filosoferna Jeremy Bentham och John Stuart Mill.
LÄS MER: Etik och moral
LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik
LÄS MER: Tre etiska modeller
PODCAST: Normativa etiska teorier
PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)
Litteratur:
Shelly Kagan, Normative Ethics, Bookpoint Ltd, 1997
Torbjörn Tännsjö, Grundbok i normativ etik, Thales, 2012
Christer Knutson, Etik i praktiken, Studentlitteratur, 2000
Henrik Ahlenius, Vad är moraliskt rätt? - Texter i normativ etik i urval av Henrik Ahlenius, Thales, 2004
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
