Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I Sverige har det förekommit sex riksomfattande folkomröstningar och många kommunala. De sex nationella folkomröstningar som hittills har hållits i Sverige har varit rådgivande (det finns också en möjlighet att hålla folkomröstningar i grundlagsfrågor, och sådana kan i vissa fall bli bindande). Partierna kan dock i förväg lova att följa resultatet.
De två första folkomröstningarna rörde inte direkt partiskiljande frågor. Vid förbudsomröstningen (1922) fanns det delade meningar inom samtliga partier. Detsamma gällde frågan om övergången till högertrafik (1955). Under ATP-omröstningen (1957) liksom vid omröstningarna om kärnkraft (1980) och medlemskap i EU (1994) fanns tydliga skillnader mellan partierna, men också många väljare och politiker som inte följde sitt partis linje. Detsamma gällde folkomröstningen om att införa euro som valuta i Sverige (2003).
Rådgivande och bindande folkomröstningarEn rådgivande folkomröstning betyder att väljarna får säga vad de tycker i en fråga, men att resultatet inte automatiskt blir lag. Riksdagen, kommunen eller regionen fattar det slutliga beslutet. Ändå kan en rådgivande folkomröstning få stor politisk betydelse, särskilt om partierna har lovat att följa resultatet. I Sverige finns också möjlighet till folkomröstning i en grundlagsfråga. En sådan kan i vissa fall bli bindande, men Sverige har ännu inte haft någon sådan folkomröstning. |
M LÄS MER: Förbudsomröstningen (1922)
S LÄS MER: ATP-striden (1957)
S LÄS MER: Kärnkraftsfrågan (1980)
S LÄS MER: EU-omröstningen (1994)
M PODCAST: Folkomröstningar i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
