Tagg om arbetsrättsreformer

Arbetsrättsreformer

S

1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram till lagen om kollektivavtal och skapandet av en arbetsdomstol 1928 (se faktaruta nedan).

Under 1930-talet började den s.k. Saltsjöbadsandan att dominera. Denna innebar att förhållandena på arbetsmarknaden skulle regleras av parterna utan inblandning från statsmaktens sida.

Under 1970-talet skedde ett brott mot den politik som förts under de tidigare decennierna. Initiativet kom från LO, som vid sin kongress 1971 hade antagit ett program kallat "Demokrati i arbetet". LO krävde att regering och riksdag skulle ingripa så att arbetsgivarnas makt på arbetsplatserna begränsades. Regeringen accepterade kraven från LO och tillsatte utredningar som föreslog förändringar i reglerna för arbetsmarknaden. Utredningsarbetet bedrevs i en atmosfär som skapats av gruvstrejken 1969-1970 och av andra vilda arbetskonflikter. Resultatet blev en omfattande legal reglering av arbetsmarknaden.

ANNONS

ANNONS

Lagen om anställningstrygghet (LAS), som trädde i kraft den 1 juli 1974, gav den anställde lagstadgat skydd mot uppsägning. Arbetsgivaren fick inte avskeda en person utan "saklig grund" - enstaka fall av misskötsel ansågs inte som tillräckligt argument för avsked.

Medbestämmandelagen (MBL) trädde i kraft 1 januari 1977 och innebar ett av de viktigaste försöken att demokratisera förhållandena på arbetsplatserna. Arbetstagarna skulle via avtal få inflytande över arbets- och företagsledningsfrågor.

Främjandelagen syftade till att underlätta för personer med speciella svårigheter (funktionshinder osv.) att få arbete.

En särskild förtroendemannalag skulle skydda fackliga förtroendemän så att de inte fick försämrade arbetsvillkor på grund av sina fackliga uppdrag.

Lagarna skulle få stor betydelse för arbetslivet, men omdömena har skiftat i frågan om de lett till positiva eller negativa förändringar. En ofta återkommande kritik har varit att lagstiftningen gjort arbetsmarknaden stel - bristen på flexibilitet har hämmat uppkomsten av nya arbetstillfällen. Särskilt småföretagen har ansetts drabbade. De har i tider med ökad efterfrågan inte vågat anställa ny personal.

ANNONS

Arbetsdomstolen (AD) är en domstol för avgörande av tvister på arbetsmarknaden. Den är tillkommen som ett resultat av den år 1928 antagna arbetslagstiftningen (se ovan). Bakgrunden till lagstiftningen var den stora oro som rådde på arbetsmarknaden och de många strejker och lockouter som under långa tider lamslog industrin under 1920-talet. Inom arbetarrörelsen var meningarna delade både vad gällde domstolen och lagstiftningen. Somliga ansåg att demokratins och parlamentarismens genomförande hade gjort att man kunde acceptera en lagstiftning som bevakades av en särskild domstol, medan stora grupper inom LO samt kommunister och syndikalister var emot.

I lagen hette det att arbetsgivare och arbetstagare som var bundna av kollektivavtal inte under avtalstiden skulle strejka eller vidta andra stridsåtgärder för att t.ex. få till stånd en ändring i avtalet. Detta skulle övervakas av en arbetsdomstol med två företrädare för arbetsgivarna och två för arbetstagarna samt två oberoende ledamöter.

Domstolen godtogs trots protester, och en planerad generalstrejk ersattes av en kortare arbetsnedläggelse. Arbetslagen skulle också efter kort tid accepteras av socialdemokraterna eftersom - vilket Per Albin Hansson hävdade - både organisationsfrihet och strejkrätt fanns kvar.

LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt

LÄS MER: LO

LÄS MER: SAF

LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet

LÄS MER: Den svenska modellen

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Här nedan hittar du material som kan relateras till arbetsrättsreformer.

Uppdaterad:
Publicerad:
05 maj 2020

ANNONS

ANNONS

Länkar om Arbetsrättsreformer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS