© 2026 SO-rummet.se
1900-talets arbetsrättsreformer – lagstiftning på arbetsmarknadsområdet – ledde bland annat fram till 1928 års lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol. Arbetsdomstolen började arbeta den 1 januari 1929 (se faktaruta nedan).
Efter Saltsjöbadsavtalet 1938 fick den så kallade Saltsjöbadsandan stort inflytande. Den innebar att arbetsgivarnas organisationer och fackförbunden i första hand skulle lösa frågor och konflikter på arbetsmarknaden genom avtal, utan att staten blandade sig i.
Under 1970-talet förändrades politiken jämfört med de tidigare decennierna. Initiativet kom från LO, som vid sin kongress 1971 hade antagit ett program kallat "Demokrati i arbetet". LO krävde att regering och riksdag skulle ingripa så att arbetsgivarnas makt på arbetsplatserna begränsades. Regeringen accepterade kraven från LO och tillsatte utredningar som föreslog förändringar i reglerna för arbetsmarknaden.
Utredningsarbetet påverkades av gruvstrejken 1969-1970 och av andra vilda arbetskonflikter, alltså strejker som inte hade godkänts av fackförbunden. Resultatet blev att arbetsmarknaden reglerades genom flera nya lagar.
Lagen om anställningsskydd (LAS), som trädde i kraft den 1 juli 1974, gav den anställde lagstadgat skydd mot osakliga uppsägningar. När lagen infördes fick en arbetsgivare inte säga upp en anställd utan "saklig grund". För avsked, som innebär att anställningen avslutas omedelbart, krävdes att den anställde grovt hade misskött sina skyldigheter mot arbetsgivaren.
Medbestämmandelagen (MBL) trädde i kraft den 1 januari 1977. Lagen gav fackförbunden rätt till information och förhandling inför viktiga beslut på arbetsplatsen. Den gjorde det också möjligt att ge de anställda större inflytande genom kollektivavtal.få inflytande över arbets- och företagsledningsfrågor.
Främjandelagen syftade till att förbättra möjligheterna till arbete för äldre personer och personer med nedsatt arbetsförmåga.
En särskild förtroendemannalag skulle skydda fackliga förtroendemän så att de inte fick försämrade arbetsvillkor på grund av sina fackliga uppdrag.
Lagarna skulle få stor betydelse för arbetslivet, men omdömena har skiftat i frågan om de lett till positiva eller negativa förändringar. En ofta återkommande kritik har varit att lagstiftningen gjort arbetsmarknaden stel – bristen på flexibilitet har hämmat uppkomsten av nya arbetstillfällen. Särskilt småföretagen har ansetts drabbade. De har i tider med ökad efterfrågan inte vågat anställa ny personal.
Vad är skillnaden mellan uppsägning och avsked?Vid en uppsägning fortsätter anställningen under en uppsägningstid. En arbetsgivare måste ha sakliga skäl för att säga upp en anställd. Vid ett avsked avslutas anställningen omedelbart. Det får bara ske om den anställde grovt har misskött sina skyldigheter mot arbetsgivaren. När LAS infördes 1974 användes uttrycket "saklig grund". Sedan 2022 står det istället "sakliga skäl" i lagen. |
Arbetsdomstolen (AD) är en specialdomstol som avgör tvister på arbetsmarknaden. Den inrättades den 1 januari 1929 genom 1928 års lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol (se ovan). Bakgrunden till lagstiftningen var den stora oro som rådde på arbetsmarknaden och de många strejker och lockouter som under långa tider lamslog industrin under 1920-talet. Inom arbetarrörelsen var meningarna delade både vad gällde domstolen och lagstiftningen. Vissa ansåg att lagarna och den nya domstolen kunde accepteras eftersom Sverige hade blivit en demokrati där regeringen behövde stöd av riksdagen. Många inom LO var däremot emot dem, liksom kommunister och syndikalister.
Lagen om kollektivavtal innebar att arbetsgivare och arbetstagare som var bundna av ett kollektivavtal inte fick strejka eller använda andra stridsåtgärder under avtalstiden för att ändra avtalet. Detta kallas fredsplikt. Arbetsdomstolen skulle avgöra tvister om reglerna. Domstolen bestod av en ordförande, en vice ordförande, ytterligare en oberoende ledamot, två företrädare för arbetsgivarna och två för arbetstagarna.
Arbetsdomstolen inrättades trots protesterna, och en planerad generalstrejk ersattes av en kortare arbetsnedläggelse. Efter en tid accepterade även socialdemokraterna arbetsfredslagarna. Statsminister Per Albin Hansson framhöll att både rätten att organisera sig och strejkrätten fanns kvar, även om strejkrätten begränsades under den tid ett kollektivavtal gällde.
Några viktiga arbetsrättsreformerÅttatimmarsdagenEtt riksdagsbeslut 1919 ledde till att en lag om åtta timmars arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka trädde i kraft 1920, främst för industriarbetare. Reformen drevs igenom av vänstern mot högern och bondepartierna. Liberala bondeföreträdare hade velat undanta landsbygden som helhet, dock ställdes jordbruket (40 procent av de arbetande) utanför. Bara var sjätte anställd kom därför att omfattas av lagen. Sedan den första 1:a majdemonstrationen 1890 hade arbetarrörelsen på sina standar och i partiprogram krävt "åtta timmar arbete, åtta timmar fritid, åtta timmar vila". Arbetsdagen var i genomsnitt 10-12 timmar, något kortare på lördagar. Den första riksdagsmotionen om åttatimmarsdag kom emellertid från liberalen Fridtjuv Berg 1891. År 1908 lades en socialdemokratisk partimotion, men liksom 1913 avslogs den av första kammaren. Det internationella genombrottet för åttatimmarsdagen kom ungefär samtidigt som det svenska. Efter första världskriget skrevs målet om åtta timmars arbetsdag eller 48 timmars arbetsvecka in i Versaillesfreden. Flera länder förkortade arbetstiden under åren 1918-1920. SemesterSemester infördes i sin lagstadgade form i Sverige 1938. Lagen gav arbetstagare som uppfyllde vissa villkor rätt till två veckors semester per år, vilket var en stor förändring för många familjer. Det gav helt andra möjligheter till resor och avkoppling även för arbetarfamiljer – speciellt som lönerna ökade och arbetslösheten minskade under denna period. Den lagstadgade semestern blev 1951 tre veckor, 1963 fyra veckor och 1978 fem veckor. |
S LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt
S LÄS MER: LO
S LÄS MER: SAF
S LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
S LÄS MER: Den svenska modellen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till arbetsrättsreformer.
© 2026 SO-rummet.se
I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.
Lästid 13 minuter
Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik, arbetsliv, hem och hälsa. Artikeln bygger på aktuell fakta och statistik...
Lästid 17 minuter
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än idag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...
Lästid 11 minuter
De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...
Lästid 9 minuter
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.
Genomgång (17:37 min) där gymnasieläraren Victor Fritz förklarar medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Här berörs bland annat föreningsrätt och förhandlingsrätt, brott mot mbl (medbestämmandelagen), las (lagen om anställningsskydd), anställningsavtal, uppsägning, anställningens upphörande, att arbeta svart (svartarbete)...
Genomgång (9:50 min) där gymnasieläraren Victor Fritz förklarar vad ett kollektivavtal är. Här berörs bland annat vilka som förhandlar om ett avtal, vilka som berörs, stridsåtgärder, viktiga begrepp...
Webbföreläsning (25:31 min) av historieläraren Hans Strömhäll om folkhemsperioden i svensk historia, 1932-1976. Här berättas om storpolitiska händelser, inhemsk politik och kulturella företeelser.
Läxhjälpsfilm (26:41 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om politiken i Sverige från 1930-talet och framåt: socialdemokraternas långa period vid makten, folkhemsbygget, samlingsregeringen och Sverige under andra världskriget, de radikala 60- och 70-talen, utmaningarna från 1970-talet och framåt, energiförsörjning och politiska växlingar efter 1976.
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om ATP-striden. Även om många av de välfärdsreformer som genomfördes i Sverige under efterkrigsdecennierna till stor del präglades av konsensus mellan de politiska partierna och samtidigt hade ett brett stöd även från näringslivet och dess organisationer, fanns det undantag. Den allra mest konfliktfyllda tvistefrågan, som utvecklades till en följetong i svensk ekonomisk politik, var införandet av tjänstepensioner, något som brukar kallas ATP-striden (av termen allmän tilläggspension)...
Pedagogisk genomgång (29:00 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den svenska arbetsmarknaden. Här berörs begrepp, historisk bakgrund, strukturomvandlingar, sektorer, facket, arbetsmarknadskonflikter, lön, skatt, utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, diskriminering m.m.
Pedagogisk genomgång (6:08 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om LAS (Lagen om anställningsskydd), MBL (Medbestämmandelagen) och AML (Arbetsmiljölagen).
Pedagogisk genomgång (14:30 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till arbetsmarknadens och arbetslivet grunder. Här berättas om fackförbund, kollektivavtal, LAS, MBL, arbetsmiljölagen, arbetsdomstolen, a-kassa, arbetslöshet med mera.
Föreläsning (16:04 min) där läraren Mattias Denkert förklarar hur arbetsmarknaden fungerar. Här berättas bland annat om Sundsvallsstrejken 1879, kollektivavtal, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, lagar på arbetsmarknaden, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd (LAS), osv.
Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.
Pedagogisk genomgång (15:11) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om svensk arbetsmarknadshistoria, om fack, om konflikter (strejk och lockout) samt olika anställningsformer och LAS.
Genomgång (4:14 min) kring de fackliga organisationeras uppgifter. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund,...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som försörjning, vardaglig syssla och...
Begreppet arbetarklass kan definieras på olika sätt, men syftar ofta på lönearbetare som har...
Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
Per Albin Hansson (1885-1946) var socialdemokratisk partiledare efter Hjalmar Branting 1925, och...
Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte samma sak. Man kan säga att...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som pågick vid slutet av 1950-talet kring allmän...
Arbetarrörelsen har två huvudgrenar: en politisk och en facklig. Den har varit en av Sveriges mest...
