Kreugerkraschens myter och offer

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en simpel bedragare och äventyrare eller en lysande finansfurste, en man som hade skänkt Sverige en ny storhetstid? Oavsett hur mannen, Ivar Kreuger, värderas står det klart att han byggde upp ett jättelikt internationellt företagsimperium och att hans död för egen hand fick stora konsekvenser för det svenska näringslivet och flera av dess ledande män.
S

Ivar Kreuger (1880-1932) var en svensk ingenjör, företagsledare och finansman, känd som grundare av Kreugerkoncernen. Efter börskraschen i New York 1929 började koncernen få problem. Kreugers död i Paris den 12 mars 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen. Sammanbrottet är en av historiens mest omfattande konkurser och fick långtgående politiska, personliga och ekonomiska konsekvenser i Sverige, USA och många andra länder runt om i världen.

Ett skott som gav eko i hela världen

Vapnet hade Kreuger köpt dagen innan, av en vapenhandlare i närheten av den relativt enkla lägenheten på Avenue Victor Emmanuel III, nr 5. Liksom koncernens VD och ledningen för den närstående Skandinaviska Banken och Riksbanken befann Kreuger sig i Paris för att försöka rädda det imperium som han hade skapat men som nu i svallvågorna efter depressionen 1929 var i allvarlig gungning. Uppenbarligen hade Kreuger insett att koncernen skulle rasa ihop som ett tändstickshus och att hans egna tvivelaktiga affärer avslöjas. I ett efterlämnat brev till Krister Littorin, VD i Svenska Tändsticksaktiebolaget, STAB skrev han:

12.3 32.
Käre Krister. Jag har trasslat till saker och ting så mycket att jag tror att detta är den mest tillfredsställande lösningen för alla inblandade. […] Farväl nu och tack. IK.

Skottet från lägenheten gav eko i hela världen. Kreuger var inte bara superkändis i Sverige utan en av den internationella företagsamhetens ledande män. Hans ekonomiska intressen sträckte sig inte bara runt Europa utan också på andra sidan Atlanten. 

ANNONS

ANNONS

Tändstickskungen

Vid 1930-talets början svarade Kreugerkoncernen för 40 procent av världens tändsticksproduktion, ytterligare 22 procent tillverkades av företag som samverkade med Kreuger. Denna multinationella koncern som dominerade världsmarknaden och starkt bidrog till internationell kapitalförmedling mellan Europa och USA hade dock sin bas i Sverige. Genom holdingbolaget, Kreuger & Toll, behärskade man en stor del av den svenska exportnäringen som ägare eller delägare i storföretag som Gränges, Handelsbanken, Skandinaviska Banken, SKF, Stora Kopparberg, SCA, Boliden och LM Ericsson.

Ivar Kreuger föddes 1880 i Kalmar. Från 20-årsåldern deltog han i olika byggnads- och ingenjörsprojekt, bland annat i USA och Kanada. Tillsammans med studiekamraten Paul Toll bildade han 1908 byggnadsfirman Kreuger & Toll. Företaget stod för flera uppmärksammade nybyggen i Stockholm, bland annat Olympiastadion 1912 (ritad av Torben Grut) och NK:s varuhus 1913-1914 (Ferdinand Boberg). Bakom framgångarna låg användandet av ny teknik från USA samt goda kontakter med bankerna. Den senare relationen skulle fortsätta till Kreugers död, och i efterhand drabba ledande bankmän som direktören i Skandinavbanken Oscar Rydbeck.

Kreuger har kallats "fursten i den första globala finansstaten" och var redan under sin levnad känd som "tändstickskungen".

På 1910-talet förvandlades Kreuger & Toll från ett eget entreprenörsföretag till förvaltande bolag på många områden. Inköpta fastigheter samlades i dotterbolaget Hufvudstaden och 1917 fördes den ursprungliga verksamheten, byggandet, över till ett särskilt byggnadsbolag. Redan nu hade de första stegen tagits på den bana som skulle göra Kreuger mest känd, tändstickstillverkningen, som för övrigt också hade varit fadern Ernsts livsbana.

Första steget var att från 1912 samla mindre bolag i strid mot dåtidens dominerande Jönköping & Vulcans Tändsticksfabrik AB. Fabrikerna moderniserades och fick egna försäljningsbolag utomlands. Med hjälp av kapital från Handelsbanken och den egna koncernen slogs 1917 hela den svenska tändsticksindustrin samman i STAB, i praktiken innebar det att Jönköpingskoncernen köptes upp. Sverige var erövrat, nu väntade den utländska marknaden. Företag köptes upp runt Europa, eller också ingick man i kartell med dem. Kreugers strategi med lån till utländska regeringar gav i gengäld koncernen monopol på tillverkning eller försäljning. Lån till Polen gavs 1925, till Frankrike 1927 (inte monopol men intim samverkan i moderniseringen av industrin) och, det största på 125 miljoner kronor, till Tyskland 1929. Även Rumänien och Jugoslavien lånade pengar av Kreuger. Utlåningen möjliggjordes genom Kreuger & Tolls mycket goda egna lånemöjligheter. Dessutom gjorde monopolställningen att koncernen kunde kontrollera priserna. Aktiemarknadens nedgång på 1920-talet underlättade expansionen också på andra områden. Med amerikansk hjälp köptes en rad stora svenska exportföretag upp. Även europeiska banker var indragna i koncernens segertåg.

ANNONS

ANNONS

Under 1920-talet befästes Kreugerkoncernens två mest iögonenfallande drag - även om samtiden inte alltid såg dessa: Företaget leddes i praktiken av Ivar Kreuger ensam. Inte ens de andra i koncernledningen eller de samverkande bankerna hade full insyn i affärerna. Dessutom drog man på sig en allt högre skuldsumma. När den ekonomiska depressionen bröt ut med börskraschen på Wall Street i oktober 1929 skulle hållfastheten i den svenska tändstickskoncernen komma att prövas.

Kreugerkoncernens fall

Till att börja med föreföll riskerna inte överhängande för Kreugerkoncernen. Lånebördan hade dock ökat, och skulle fortsätta att öka. När den internationella kapitalmarknaden föll samman 1931 efter konflikter mellan stormakterna om Tysklands skadestånd efter första världskriget upphörde den långsiktiga kapitaltillförseln till koncernen.

Kreuger
Bild: Wikimedia Commons
Ivar Kreuger klar för att äntra nymodigheten passagerarflygplan för en ny affärsresa nere i Europa.

Finanskrisen fick också andra konsekvenser. Det internationella guldmyntfotsystemet bröt samman och kurserna på Kreuger & Tolls obligationer på börsen i New York föll med 90 procent åren 1929-1931. Kreuger blev allt mer beroende av de svenska bankerna. Lånen till Kreuger utgjorde våren 1931 en tredjedel av Skandinavbankens totala utlåning. Förutom att en stor del av den svenska storindustrin var indragen i koncernen var därmed också banksystemets väl och ve beroende av dess överlevnad. Före 1931 hade endast sporadiska kontakter förekommit mellan Kreuger å ena sidan och regeringen och Riksbanken å den andra. Kreugers sista tid kom däremot att präglas av intensiva kontakter med politiker och räddningsaktioner från Riksbankens sida.

Vad som från början hade förefallit en mindre kris för Kreuger fördjupades successivt. Det ödesdigra var att Kreugers strategi byggde på fortsatt expansion, konstaterar historikern Jan Glete. Tillgångarna var övervärderade. Det fanns ingen täckning för de redovisade vinsterna och de rundhänta utdelningarna. Nytt kapital måste tillföras för att klara utdelningarna, samtidigt som dessa måste vara höga för att dra till sig kapital när nya aktier emitterades, släpptes ut på marknaden. Statsobligationer i länder med svag ekonomi var inte heller mycket att ha när krisen kom. Fanns det något Kreuger kunde göra, eller var han fast i ekorrhjulet? Utförsäljning av koncernens tillgångar och stora lån, med Skandinavbanken och Riksbanken som stöd, blev strategin under den sista dramatiska fasen.

ANNONS

ANNONS

I största hemlighet såldes 1931 röstmajoriteten i LM Ericsson till amerikanska konkurrenten ITT. När ITT i februari året efter begärde att köpet skulle gå tillbaka eftersom Kreuger gett missvisande information om företagets ställning inleddes en akut kris. Den lånekarusell som hade inletts 1931 omfattade lån vid fyra tillfällen; lån som konstruerades på olika sätt men som gemensamt hade att Riksbanken och regeringen stod bakom dem. Både summorna och det långtgående ansvarstagandet för ett privat företags överlevnad var unikt för Sverige, skriver Björn Gäfvert i sin doktorsavhandling Kreuger, riksbanken och regeringen (1979). Sammanlagt kvitterade koncernen ut 150 miljoner kr (i dagens penningvärde motsvarade cirka fem miljarder kronor). Stödet innebar att andra delar av ekonomin fick minskade resurser. Men alternativet var skrämmande. Exportindustrin kunde lamslås och Skandinaviska Banken hamna i gungning. Kapital skulle gå förlorat, likaså Sveriges internationella anseende. Regeringen, ledd av frisinnade folkpartiets C.G. Ekman, som ville överleva valet senare samma år kunde knappast tillåta en sådan krasch. Även den politiska oron och nazismens framväxt i Tyskland påverkade agerandet. Det föreföll som om man inte ansåg sig ha något val, skriver Björn Gäfvert:

I all synnerhet synes detta ha gällt regeringen, som med sitt breda politiska och ekonomiska ansvarsområde i viss mening kan sägas ha varit koncernens gisslan.

Om de första lånen hade beviljats i tron på koncernens långsiktiga möjligheter var de följande rena brandkårsutryckningar för att förhindra tändsticksimperiets omedelbara konkurs.

Det sista lånet beslutades under stark tidspress i februari 1932. På en dag, den 23 februari, måste Riksbanken och affärsbankerna komma överens om vem som skulle garantera lånet. Även Wallenbergs Stockholms Enskilda Bank drogs in i hjälparbetet. Banken hade varit mer kallsinnig till att stötta Kreuger, sannolikt på grund av mer ingående uppgifter om koncernens usla ställning. Sedan statsminister Ekman gripit in under kvällen fick Riksbanken ta största delen av ansvaret, mot sin vilja. Samtidigt lyckades koncernen få anstånd för sina lån i USA. Den akuta krisen tycktes över. För att skapa klarhet över Kreugerkoncernens ställning, som endast Kreuger själv hade en helhetsbild av, skulle en omfattande utredning göras. Detta villkor anses ha påskyndat dramats tragiska utgång. Kreuger skulle nu tvingas att lägga alla kort på bordet. Från USA, där han förhandlat om lånen i amerikanska banker, kallades han till Paris för möten med bankerna.

Ivar Kreugers död

Den 11 mars möttes Kreuger, STAB:s VD Krister Littorin och Skandinavbankens Oscar Rydbeck, tillika styrelseordförande i STAB, på Hotel Meurice i Paris. Riksbankschefen Ivar Rooth skulle senare ansluta sig till sällskapet. Nervpressen hos de inblandade var märkbar. Kreuger återvände till sin lägenhet ca kl 18. Dagen därpå skulle han möta amerikanska bankirer och Littorin på Hotel du Rhin. När han vid 13-tiden den 12 mars inte kommit till mötet åkte Littorin och Kreugers sekreterare Karin Bökman till lägenheten. Jungfrun öppnade dörren till Ivar Kreugers lägenhet. Littorin ropade ”Ivar, Ivar”, men denne låg orörlig på sängen. Skottet från den revolver som låg bredvid kroppen hade tagit strax under hjärtat. De flesta omständigheter talade för självmord, även om mer mytologiska teorier in i vår tid har framhärdat i att det var ett skickligt arrangerat mord.

Sedan Kreugers död blivit känd lade regeringen fram ett lagförslag om moratorium, (betalningsanstånd för koncernen), vilket en enig riksdag snabbt godkände. En undersökningsgrupp, Kreugerkommissionen, tillsattes också. Mer opposition väckte ett statslån till Skandinavbanken på 210 miljoner kronor. Stödet till banken, som hade 410 miljoner kronor i fordringar på Kreugerkoncernen, beviljades först efter lång debatt där kritiken mot den frisinnade regeringen var stark, både från vänster och höger. Redan 1936 hade dock banken, under ny ledning, betalat tillbaka lånet.

ANNONS

ANNONS

Kommissionen upptäckte rad oegentligheter. Mest uppmärksamhet väckte att italienska obligationer, som till 525 miljoner kronors värde utåt fungerade som säkerhet, i själva verket var förfalskade. Konkurser för Kreuger & Toll och andra finansbolag inom koncernen följde under våren, likaså för Kreugers dödsbo och de direktörer som i eget namn tagit upp lån för företaget. Industriföretagen, som var välskötta, övertogs av de inblandade bankerna och fordringsägarna. Så till exempel kom ITT över en tredjedel av L M Ericsson; SCA hamnade hos Handelsbanken, Boliden hos Skandinavbanken medan STAB delades av Skandinavbanken och Wallenbergs Stockholms Enskilda Bank. Storbankerna stärktes därmed, främst Handelsbanken och Enskilda Banken.

I Kreugerkraschens kölvatten

Många enskilda individer fick det svårare. Otaliga småsparare hade fångats av drömmen om oupphörliga vinster, en uppfattning som Kreuger gjort allt för att upprätthålla. Privata mindre bankfirmor tillhörde också förlorarna. En stark opinion för att bestraffa de skyldiga vällde fram. Hårdast bestraffades Oscar Rydbeck. Trots att han inte känt till de direkta oegentligheterna och att Kreuger skött koncernen mycket självständigt, gick det inte att komma ifrån att Rydbeck i sina tredubbla roller inom STAB, Skandinavbanken och Kreuger & Toll (styrelseledamot) hade ett formellt ansvar. Han fick avtjäna tio månaders fängelse på Långholmen i Stockholm.

En annan förlorare blev statsminister C.G. Ekman. De frisinnade förlorade vid höstvalet 1932 makten till Per Albin Hanssons socialdemokrater som därmed inledde ett rekordlångt maktinnehav till 1976. I efterdyningarna till kraschen avslöjades att Ekman för sitt partis räkning mottagit pengar av Kreuger, bidrag som Ekman tidigare offentligt förnekat. Även andra partier hade fått bidrag, problemet var att Ekman, som sade sig ha fått bidraget mot tysthetslöfte, farit med osanning. I augusti avgick han både som statsminister och som partiledare för de frisinnade.

Kreugerkraschens negativa följder kunde någorlunda hanteras av statsmakterna. De inblandade är sedan länge borta. Överlevt har däremot myten om Ivar Kreuger; om hans gåtfulla personlighet - ömsom skildrad som mycket blyg, ömsom som en kvinnokarl - och om oklarheter kring hans död. Bankerna som sägs ha roffat åt sig hans tillgångar pekas ibland ut som bovar i dramat. Torsten Kreuger drev länge som privatperson och som tidningsägare (Aftonbladet och Stockholms-Tidningen fram till 1956) kampanjer för att rentvå brodern Ivars namn. Att Kreuger begått något olagligt förnekades bestämt. Istället prisades han för att ha gett Sverige ”en andra storhetstid”, lika glänsande som 1600-talets stormaktsvälde. Med sådana storstilade perspektiv är det förmodligen svårt att acceptera att en man som bara skördat framgång kunde ta sitt liv i våningen i Paris när hans livsverk höll på att falla samman, och samtidigt hans goda rykte.

LÄS MER: Ivar Kreuger

 

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Senast uppdaterad: 10 september 2022
Publicerad: 10 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Jeans - en framgångsrik historia

Jeansmodet överskrider kön, ålder och klass. Byxorna har en tidlös design och har numera blivit en...

M

I nazisternas dödsläger

- Vi befann oss i en stor hall där det var varmt. Jag hade frusit i så många månader att jag knappt...

S

Nikolaj II och tsarfamiljen - mördade och helgonförklarade

Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av...

S

Stalin manipulerade historien

Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att...

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den...

Sponsrad

Om detta må ni berätta...

Forum för levande historia söker dig som är lärare och som kan medverka i utvecklingsarbete om...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Ivar Kreuger

Ivar Kreuger (1880-1932) var en civilingenjör och finansman som under 1920-talet byggde upp en...

SO-rummet tag typ

Finanskriser och börskrascher

Här hittar du material som handlar om kända finanskriser och börskrascher genom historien fram...

Den stora depressionen

Den stora depressionen är en benämning för den ekonomiska kris som drabbade USA efter börskraschen...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1930-1939

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-28

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1920-1929

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-22

Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Den svenska finanskrisen på 1990-talet

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Oljekrisen 1973

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om oljekrisen 1973 - orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Arbetsmarknaden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-07

Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

+ Lyssna