Som riksdagsman kämpade Per Albin bland annat för införandet av republik och för åtta timmars arbetsdag.
Försvar och sociala reformer
Den unge Per Albin gjorde en snabb karriär inom partiet och blev 1920 försvarsminister i den första socialdemokratiska regeringen någonsin. Han var senare en av de drivande bakom 1925 års försvarsbeslut, som innebar stora nedskärningar av försvaret. Samtidigt ville Socialdemokraterna satsa mer på sociala reformer och ökad trygghet för befolkningen.
Efter Hjalmar Brantings död 1925 tog Per Albin över som partiledare. År 1928 valdes han formellt till partiordförande. Han kom därefter att leda Socialdemokraterna genom fem riksdagsval.
Folkhemmet som politisk vision
Många förknippar Per Albin Hansson med tankarna om det svenska folkhemmet. Folkhemstanken var en vision om ett samhälle där människor skulle behandlas jämlikt och där sociala och ekonomiska klyftor skulle minska. De flesta av dessa välfärdssatsningar genomfördes dock via blocköverskridande överenskommelser i riksdagen, men begreppet som sådant har kommit att förknippas med Socialdemokraterna och framförallt Per Albin Hansson.
När Sverige drabbades hårt av den ekonomiska krisen i början av 1930-talet blev kampen mot arbetslösheten viktig. År 1933 gjorde Socialdemokraterna en uppgörelse med Bondeförbundet. Regeringen fick stöd för åtgärder mot arbetslösheten, medan jordbruket fick ekonomiskt stöd. Uppgörelsen visade Per Albins vilja att samarbeta med andra partier för att få igenom sin politik.
Efter riksdagsvalet 1932 kunde Per Albin bilda en helt socialdemokratisk regering. Med undantag för några månader sommaren 1936 satt Socialdemokraterna därefter i regeringsställning fram till 1976.
Som politiker blev Per Albins främsta arv till eftervärlden de stora välfärdssatsningar som genomfördes i Sverige på 1930- och 1940-talen. Reformerna handlade bland annat om pensioner, bostäder, stöd till barnfamiljer och åtgärder mot arbetslösheten.
Sverige under andra världskriget
Per Albin Hansson var också den statsminister som ledde den svenska samlingsregeringen genom de svåra och krisfyllda åren under andra världskriget.
När kriget bröt ut var Per Albins viktigaste mål att hålla Sverige utanför striderna. I december 1939 bildades därför en samlingsregering där nästan alla riksdagspartier deltog. Sverige lyckades undvika att dras in i kriget, men regeringen tvingades flera gånger till svåra kompromisser mellan krigets stormakter. Samtidigt rustades det svenska försvaret snabbt upp.
Per Albin gifte sig och skilde sig sedan. Under en längre period levde han med två familjer som han försörjde. Detta var något som inte var socialt accepterat under den här tidsperioden. Medierna i Sverige hade kännedom om det, men valde att inte skriva om hans familjeförhållanden.
Per Albin Hansson avled 1946 av en hjärtinfarkt. Han blev 60 år. Han efterträddes som partiledare för Socialdemokraterna och som statsminister av Tage Erlander.
När Sverige blev ett folkhemPer Albin Hansson gjorde begreppet ”folkhemmet” berömt i ett tal i riksdagen den 18 januari 1928. Men han uppfann inte ordet. Det hade använts tidigare, bland annat av konservativa politiker och samhällsdebattörer. Per Albin gav det däremot en ny politisk betydelse. Han beskrev samhället som ett gott hem där det inte skulle finnas några privilegierade eller människor som behandlades sämre än andra. Talet blev senare starkt förknippat med den svenska välfärdsstatens utveckling.
|
