År 1849 enades man om en kompromiss som gjorde det möjligt för elever att befrias från latin, grekiska och hebreiska. På så sätt skapades i praktiken en reallinje vid sidan av den klassiska utbildningen. Elever på reallinjen fick dock inte samma möjligheter att avlägga akademiska examina vid universiteten.
Striden mellan den gamla klassiska utbildningen och de modernare ämnena fortsatte. En viktig förändring kom 1862, då studentexamen flyttades från universiteten till läroverken. Eleverna fick därefter göra både skriftliga och muntliga prov vid läroverket för att visa att de var redo för högre studier.
Latinväldet överlevde även 1878 års läroverksstadga via en halvklassisk linje där grekiskan togs bort och eleverna istället fick mer undervisning i matematik och engelska. Samtidigt fanns både en latinlinje och en reallinje.
Läroverken delades i högre och lägre läroverk. De högre omfattade nio års undervisning och kunde avslutas med studentexamen. De lägre omfattade tre eller fem år och ledde inte till studentexamen.
Läroverken moderniseras och öppnas för flickor
År 1905 förändrades systemet på nytt. Läroverket delades då i en sexårig realskola och ett fyraårigt gymnasium, där gymnasiet byggde på realskolans femte klass. Realskolan avslutades med realexamen och gymnasiet med studentexamen.
De statliga läroverken var länge i första hand till för pojkar. Från 1870 fick flickor rätt att avlägga studentexamen som privatister, vilket innebar att de kunde göra examen utan att ha gått i ett statligt läroverk. Först genom 1927 års skolreform öppnades de flesta statliga läroverken även för flickor. Det visar hur annorlunda utbildningsmöjligheterna var jämfört med idag, då pojkar och flickor har samma rätt att gå vidare till gymnasiet.
Studentexamen – förr och idagNär ungdomar tar studenten idag är det främst ett firande av att gymnasiet är avslutat. Förr var studentexamen en betydligt mer dramatisk händelse. Från 1860-talet bestod den av både skriftliga och muntliga examensprov, och särskilda censorer utifrån deltog i bedömningen. Resultatet avgjorde om eleven blev godkänd och fick sin studentexamen. Systemet levde kvar i mer än hundra år. Den gamla studentexamen genomfördes för sista gången 1968. Därefter ersattes den av ett system där elevernas betyg från undervisningen fick större betydelse och statliga centrala prov användes för att kontrollera kunskapsnivån. Det betyder att den som "tar studenten" idag inte gör samma typ av avslutande studentexamen som eleverna i de gamla läroverken gjorde.
|
S LÄS MER: Skolans och läraryrkets historia i Sverige
S LÄS MER: Folkskolan
S LÄS MER: Folkhögskolor
S LÄS MER: Flickskolor
S LÄS MER: Universitet
S LÄS MER: Uppsala universitet
S LÄS MER: Lunds universitet
M LÄS MER: Sverige under 1800-talet
M LÄS MER: Sverige under 1900-talet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
Lärarnas historia – Gymnasiets historia i Sverige
Riksarkivet, Skola – svensk förvaltningshistorik
