Ingår i en artikelserie

Sverige under första världskriget

Lästid 8 minuter

Sverige var, liksom Danmark och Norge, neutralt under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809. Detta innebar att Sverige hade en landgräns mot Ryssland som var en av de krigförande stormakterna i det stora kriget. Men Sveriges neutralitet var inte självklar enligt många politiker och andra inflytelserika personer.

Artikel

Bild: Raphael Saulus

Foto av kravaller i Stockholm 1917. den minskade importen av livsmedel och andra förnödenheter blev en hård prövning för stora delar av det svenska folket under första världskriget.

Oro i Sverige

I början av 1914 pågick en intensiv debatt i Sverige om det svenska försvaret efter att statsministern Karl Staaff i december 1913 lagt fram regeringens försvarsplan som innebar att byggandet av örlogsfartyg inställdes. Det resulterade att omkring 30 000 bönder reste till Stockholm för att träffa kung Gustav V den 6 februari 1914. Kungen lovade i sin tur att försvaret skulle stärkas, vilket regeringen var emot.

Eftersom kungen inte hade någon rätt att lova något när det gällde försvaret blev han utskälld av regeringen, men det slutade med att regeringen avgick och Hammarskjöld blev ny statsminister.

ANNONS

Som motreaktion arrangerade liberaler och socialdemokrater två dagar senare arbetartåget till stöd för regeringen Staaff som samlade cirka 50 000 deltagare i Stockholm.

Drottningen stödde Tyskland

Drottning Victoria, Gustav V:s gemål, var en sann tyskvän och stödde helhjärtat Tyskland under första världskriget. Hon uppträdde ibland i uniform som hedersöverste vid ett pommerskt regemente. Drottningen spelade en stor roll inför Gustavs borggårdstal 1914, där kungen förespråkade för ett starkare försvar.

Det var Sven Hedin som skrev talet, men Victoria renskrev det. Kronprins Gustaf Adolf och hans bröder försökte förgäves få delar av talet omformulerat, men Victoria var fast besluten att det tal som var skrivet, det skulle Gustav hålla.

Försvar och landstorm

1914 beslöt svenska riksdagen att övningstiden för de inkallade skulle vara 340 dagar vid infanteriet och något längre vid andra truppslag. Studenter hade 485-500 dagar.

När kriget började skickades inkallelseorder även till alla som tillhörde landstormen och det var alla män mellan 35 och 42 år. Enligt lagen var dessa i fredstid tvungna att underkasta sig en obligatorisk utbildnings på fem dagar.

Militärflyget

Det svenska militärflyget bestod av bara fyra plan när kriget började. Marinens flygväsen hade också några sjöflygplan som kallades ”flygbåtar”.

Under krigets lopp tillfördes flygvapnet flera plan genom privat insamlat medel.

Svensk neutralitet

Den 3 augusti proklamerade den svenska regeringen fullständig neutralitet. Sverige hade vid den tidpunkten inga egentliga konflikter med omkringliggande länder. Det gamla grollet i samband med unionsupplösningen (Sverige-Norge) 1905 hade läkt förvånansvärt snabbt. Men det fanns en stor rysskräck bland svenskarna och en tyskvänlighet, framförallt i borgerliga kretsar.

Privat rysk attack mot Sverige

Natten till den 9 augusti 1914 stack den ryska östersjöflottans chef, amiral von Hessen, till sjöss med kurs mot Fårösund där han trodde att svenska flottan befann sig. Han hade själv satt ihop ett ultimatum: avgå omedelbart till Karlskrona, stanna där under kriget, annars skjuter vi er i sank. Han hade handlat på eget initiativ efter att ha fått felaktig information. Men ett telegram från ryska högkvarteret stoppade hans påtänkta krig mot Sverige.

Sjöförsvaret

Den svenska flottan fick ingripa ett hundratal gånger när tyska eller ryska krigsfartyg försökte uppbringa fartyg från fienden inom svenskt vatten. En gång blev den svenska ubåten Hvalen beskjuten av en tysk armerad trålare, varvid en flaggstyrman sköts till döds.

En viktig uppgift för den svenska marinen var minsvepning, och under de fyra år långa kriget oskadliggjorde man i genomsnitt 80 minor varje månad. Desarmeringarna krävde många dödsoffer.

Svensk sjöfart drabbades hårt av kriget. Närmare 800 svenskar omkom när 280 svenska handelsfartyg gick förlorade genom minsprängning, torpedering eller annan beskjutning.

Sverige bröt sin neutralitet

Sverige bröt sin neutralitet vid flera tillfällen. I oktober 1914 krävde Tyskland att Sverige skulle släcka lysbojarna i södra Sverige för att försvåra ententens sjöfart i Kattegatt och i Östersjön, och den svenska regeringen gick med på kravet.

Bild: Deutsches Bundesarchiv

SMS Albatross på grund efter slaget.

1916 uppmanade tyskarna Sverige att minera Kogrundsrännan i Öresund, vilket Sverige också gjorde. Det innebar att flera av ententens fartyg blev innestängda i Östersjön.

Neutralitetskränkningar

Det skedde många neutralitetskränkningar under kriget. Den 2 juli 1915 drabbade två lätta tyska kryssare och tre torpedbåtar samman med fyra ryska pansarkryssare utanför Gotlands kust. Den tyska minkryssaren Albatross förföljdes och besköts av ryssarna och drog sig in mot den gotländska kusten där den gick på grund i närheten av Östergarns fyr.

Ryssarna fortsatte beskjutningen in på svenskt område, vilket var en klar neutralitetskränkning och föranledde en protest från svensk sida. Den ryska regeringen beklagade händelsen och försäkrade att det inte skulle hända igen. De överlevande tyska besättningsmännen på Albatross (ca 200 man) internerades i Roma på Gotland.

Tyskvänliga personer

När den tyska armén avancerade genom Belgien blev den svenska ambassadören i Berlin, Arvid Taube, så glad att han enligt uppgifter ”började brösta sig som en tupp”. Han förklarade för bankdirektör Marcus Wallenberg som kom på besök att det vore en oförsvarlig dumhet om Sverige inte grep in i kriget och slöt sig till Tyskland.

Några veckor senare, när den franska regeringen hade evakuerats från Paris till Bordeaux sa den svenske kungen Gustav V: ”Det går bra i Frankrike”.

Nya lagar och förordningar

Riksdagen var samlad i Stockholm hela sommaren 1914 och de agerade snabbt för att stärka folkhushållningen. Man utfärdade en rad exportförbud för att Sverige inte skulle drabbas för hårt. Exporten av bl.a. spannmål, nötkreatur och kött förbjöds.

Ubåtskriget drabbar Sverige

Den 1 februari 1917 proklamerade Tyskland det oinskränkta ubåtskriget. Utan föregående varning sänktes alla handelsfartyg kring ententens kuster.

Verkningarna av ubåtskriget påverkade de svenska hemmen. På Nordsjön avstannade all trafik, alla fartyg beordrades att uppsöka närmaste hamn och importen av livsmedel till Sverige upphörde.

Samtidigt som importen upphörde var tillgången på brödsäd begränsad i Sverige. Skörden av spannmål 1917 var bara hälften av 1916 års skörd.

Mjölken räckte snart bara åt barn och gamla och i februari 1917 infördes kafferansonering. Priset på mjölk, smör och margarin steg snabbt med 20 procent.

Hungerkravaller

Den 20 april 1917 protesterade arbetare i Västerås mot den dåliga livsmedelsförsörjningen och den rådande svartabörshandeln.

Den 4 maj 1917 kom det till våldsamma uppträden i Norrköping på grund av livsmedelsbristen. Kvinnor stormade livsmedelsbutiker och poliserna, som först försökte hejda demonstranterna, gav småningom upp.

ANNONS

Den 6 juni samma år utbröt svåra kravaller i Stockholm. En stor folkmassa vandrade till riksdagen och slottet för att kräva åtgärder ”mot den tilltagande hungersnöden” och den väldiga prisstegringen på livsmedel.

Ridande polis kommenderades ut och drev med blanka sablar folkmassorna in på de angränsande gatorna och flera personer arresterades.

Bild: IMS

Statsminister Hjalmar Hammarskjöld 1917 på väg till regeringskansliet.

Hungerskjöld

Missnöjet med regeringen Hammarskjölds handelspolitik växte. För stora delar av arbetarklassen hade ”Hungerskjöld” kommit att framstå som symbol för ett borgerligt styre som inte brydde sig om småfolkets nöd och regeringens dåliga relationer till Storbritannien kritiserades.

Regeringen Hammarskjöld tvingades avgå, men det var även många som stödde Hammarskjöld. När han avgick infann sig en deputation (utvald grupp) hos Hammarskjöld och överlämnade listor på namn från 608 640 personer som ville betyga sin uppskattning av statsministerns ”statsmannagärning till landets fromma”.

En högerregering tillträdde men ersattes redan hösten 1917 av en liberal-socialdemokratisk koalitionsregering. Statsminister blev liberalen Nils Edén som utlovade allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag.

LÄS MER: Hungermarscherna 1917

Avtal med England

Importen av livsmedel till Sverige hindrades av Storbritannien, men i mars 1918 slöts ett avtal där Sverige kunde få importera fodermedel, mineralolja och kaffe mot att ententen fick disponera svenska fartyg utomlands under tre månader. Storbritannien begärde också att exporten av järnmalm till Tyskland skulle upphöra.

ANNONS

Spanska sjukan

Spanska sjukan var en dödlig influensa som spreds över hela med start 1918. Hundratals miljoner människor smittades och under åren 1918-1920 beräknas mellan 20 och 100 miljoner ha dött i denna influensaepidemi.

Enligt officiell statistik dog 37 573 personer av spanska sjukan i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet där Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka tre procent av kommuninvånarna.

LÄS MER: Första världskriget

LÄS MER: Första världskriget (artikelserie)

LÄS MER: Första världskrigets orsaker

LÄS MER: Första världskrigets följder

LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av

LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

LÄS MER: Det svenska försvaret under 1900-talet

LÄS MER: Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1910-1919

Visste du att:

Elsa Brändström var en svensk sjuksköterska som vid krigsutbrottet fick en utbildning till krigssjuksköterska i S:t Petersburg. Hon hade hand bland annat om utväxlingen av invalider och kallades då för ”Sibiriens ängel”.

Från 1915 arbetade hon för det svenska Röda korset. Hon reste då med de tåg som transporterade tyska krigsfångar från Sibirien till Tyskland för utväxling av svårt skadade ryska soldater.

Elsa Brändström gator finns i flera tyska städer, bland annat i Köln i närheten av Zoo och Rhen samt Berlin. Hon har gator uppkallade efter sig både i Linköping och i Fruängen, Stockholm.
Före första världskriget kunde man köpa alkohol i vanliga matvarubutiker. 1917 antog riksdagen en lag om Brattsystemets allmänna införande, i Stockholm hade det införts redan 1914.

Motboken infördes för att minska alkoholkonsumtionen i landet. Motboken drogs in för personer som ”misskötte” sig. Ransoneringen var diskriminerande gentemot kvinnor, som inte fick köpa sprit alls, eller betydligt mindre än männen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad hade Sverige för inställning till det stora kriget (första världskriget)?
Vilka kontroversiella (omtvistade) beslut togs gällande Sveriges försvar i början av 1914?
Vad var drottning Victorias syn på Tyskland under kriget?
Hur påverkades den svenska militären av kriget?
Nämn ett exempel när Sverige bröt sin neutralitet under kriget.
Beskriv hur svensk sjöfart drabbades av kriget.
Vad hände under hungerkravallerna 1917?
Vilka lagar och förordningar infördes i Sverige för att hantera konsekvenserna av kriget?

Fundera på:

Hur tror du att folkets åsikter om Sveriges roll i kriget skilde sig? Diskutera utifrån olika gruppers perspektiv (till exempel politiker, bönder och arbetare).

Ta reda på:

Hur finansierade Sverige sitt försvar under första världskriget? Hittades det extra resurser eller gjordes det besparingar på andra områden?

Litteratur:
Åke Thulstrup, Svensk politik 1905-1939, Albert Bonniers, 1968
Bo Stråth, Sveriges historia: 1830-1920, Norstedt, 2012
Hanson W Baldwin, Första världskriget, Wahlström & Widstrand, 1963

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Läs mer om

Artikelserie om Första världskriget, av Carsten Ryytty

Bild: Australian War Memorial

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 9 november 2024

Publicerad: 13 december 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio