Sveriges politiska historia 1905-1995

Den 31 augusti 1905 möttes en norsk och en svensk delegation i Karlstad för överläggningar. Bakgrunden till sammankomsten var den konflikt som rådde mellan de båda länderna sedan Norge ensidigt sagt upp den union som gällt sedan 1814. Stämningen var upprörd, och militär hade dragits samman vid gränsen. Men det skulle bli en uppgörelse i godo.
S

Från en union till en annan

Den tidigare aktivistiske Christian Lundeberg, som var statsminister och ledare för den svenska delegationen, förstod liksom andra konservativa att läget var ohållbart. Liberaler och socialdemokrater hade länge stött Norges sak. Opinionen i Norge var entydigt för en upplösning. Unionen var inte till någon glädje för vare sig norrmän eller svenskar. Istället för att stärkas hade den successivt försvagats under de nästan hundra år som den hade existerat.

Efter unionsupplösningen blev förhållandena mellan de båda länderna betydligt bättre. Detta demonstrerades redan vid trekungamötet i Malmö 1914, då de norska, svenska och danska kungarna sida vid sida förklarade att de ville vara neutrala under kriget (första världskriget). Sedan dess har banden mellan Norge och Sverige stärkts på en rad olika områden.

ANNONS

ANNONS

Knappt 90 år efter det att den svensk-norska unionen gick i graven lämnade statsminister Ingvar Carlsson in en svensk medlemsansökan till den Europeiska unionen (EU). Beskedet om att regeringen var beredd på en anslutning till EU kom överraskande. Sverige hade dittills - till skillnad från Danmark - stått utanför den europeiska gemenskapen liksom det - i motsats till både Danmark och Norge - efter andra världskriget hade vägrat att ansluta sig till den västliga försvarsalliansen NATO.

Hösten 1994 hölls en rådgivande folkomröstning om en anslutning till Europeiska unionen. Svaret blev ja, men det fanns en stark minoritet som var emot ett medlemskap och som sedan Sverige anslutit sig till EU aktivt arbetade emot unionen. Antiunionistema fanns framförallt inom vänsterpartiet, socialdemokratin och miljöpartiet, men också inom centern och delar av folkpartiet. Denna opinion blev starkt framträdande vid valet till Europaparlamentet i september 1995, vilket karakteriserades av lågt valdeltagande och påtagliga framgångar för nej-sägarna.

I den svensk-norska unionen hade de båda länderna samma statsöverhuvud och en gemensam utrikesförvaltning. Någon ekonomisk union var det inte fråga om, även om den s.k. mellanrikslagen gav tullättnader i handeln mellan de båda rikena. Parallellen mellan den svensk-norska och Europeiska unionen är således något haltande. Men den kan vara intressant att peka på, eftersom det svensk-norska exemplet visar att en union inte behöver leda till ökad integration utan kan få motsatt effekt. Den saknade tillräckligt folkligt stöd, framförallt i Norge.

Sverige hade en stark tro på den egna förmågan

Efter 1905 har inte Sverige gått med i några allianser utan utvecklat en stark tro på den egna förmågan. Detta innebar dock inte att Sverige stängde ute omvärlden. Olika svenska regeringar försökte under mellankrigstiden spela en aktiv roll i Nationernas förbund och efter andra världskriget i Förenta nationerna. Utrikespolitiken kännetecknades i båda fallen av ett hävdande av de små nationernas rättigheter i förhållande till stormakterna.

Men där fanns - trots engagemanget för tredje världens stater - tendenser till en utrikespolitisk isolationism. Med glädje anammades talet om en unik "svensk modell" som började spridas redan På 1930-talet. Budet om en anslutning till EU innebar ett brott mot en nästan hundraårig tradition. Detta är säkerligen en av förklaringarna till det starka EU-motståndet. Europeiska unionen sågs inte bara som en avvikelse från den traditionella utrikespolitiska linjen utan också som ett hot mot den välfärdsstat som byggts under 1900-talet.

Viktiga bilaterala kontakter under 1900-talets första hälft

Trots neutraliteten har det under perioden 1905-1995 funnits starka influenser från utlandet. Under Oscar II:s tid utvecklades nära kontakter med Tyskland. Dess kejsare, Wilhelm II, kryssade i svenska och norska farvatten; Sveriges drottning, Victoria, tog stolt emot utnämningen som preussisk hedersöverste.

ANNONS

ANNONS

Det förekom självklart också förbindelser västerut och den stora emigrationen under slutet av 1800-talet skapade en rad personliga relationer mellan Sverige och USA. Kontakterna med Storbritannien och Frankrike ska inte heller underskattas.

Särskilt goda kontakter med Tyskland fram till andra världskriget

Men Tyskland var för Sverige det dominerande landet i utrikeskontakterna fram till andra världskriget. Vi tog intryck därifrån på en rad områden - inom industrin, handeln, politiken, kulturen, utbildningen och ekonomin. Det var en självklarhet att tyska skulle vara det första främmande språket i skolorna och att de ledande i samhället skulle ha nära kontakter med Tyskland.

Den andliga och geografiska närheten till Tyskland kombinerades med en starkt negativ inställning till Ryssland. Detta ledde till att det under första världskriget fanns betydande opinionsbildare som manade till "modig uppslutning på den tyska sidan". Upptäcktsresanden Sven Hedins propaganda åren före första världskriget riktade sig emot det ryska hotet, och han såg också under andra världskriget Tyskland som räddaren från Sovjetunionen.

Under första delen av mellankrigstiden fortsatte de nära förbindelserna med Tyskland. Ledande konservativa kulturpersonligheter som Fredrik Böök hade i Tyskland sitt andra fosterland. Även inom arbetarrörelsen var kontakterna med tyska socialdemokrater mycket nära. Problemen infann sig i och med det nazistiska maktövertagandet. För många svenska tyskvänner var dock Hitler en parentes - om än en obehaglig sådan. Man pekade också på positiva sidor. Oredan under Weimarrepubliken hade försvunnit, och Hitler återgav det tyska folket dess självförtroende. Judeförföljelserna och det totalitära systemet förträngdes,. och istället uppmärksammades vad som kunde tyckas som en allmänt positiv utveckling - byggandet av Autobahn och olympiska spelen 1936.

Sverige under andra världskriget

Sveriges hållning under andra världskriget kan ses mot bakgrunden av den gamla tyskvänligheten. Den hade visserligen skadats av Hitlers agerande, men fortfarande fanns - inte minst bland militären - en beundran för det tyska och en övertro på den tyska krigsmaktens överlägsenhet. Det anmärkningsvärda är kanske att Sverige aldrig fick ett nazistparti av betydelse.

Den stora frågan strax efter andra världskrigets utbrott var förhållandet till Finland. Det fanns i Sverige - framförallt inom borgerligheten - starka känslor för en uppslutning på Finlands sida. Statsminister Per Albin Hansson såg liksom bondeförbundets ledning riskerna med en splittring av nationen och bildandet av en samlingsregering genomdrevs där högern fick vara med. De s.k. Finlandsaktivisterna kunde hållas tillbaka genom en skicklig balansgång mellan neutralitet och deltagande på den finska sidan.

Efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940 stod Sverige inför en till synes oövervinnelig övermakt i form av det segerrika Tyskland. Det märkliga var att samlingsregeringen även denna gång klarade utrikespolitiken genom att gå Tyskland till mötes men samtidigt inte göra sådana medgivanden att de allierade skulle stämpla Sverige som icke neutralt. Tysklands och Storbritanniens accepterande av lejdtrafiken årsskiftet 1940-1941 blev ett belägg för att den svenska politiken i huvudsak lyckats.

ANNONS

ANNONS

Fortsatt svensk neutralitet under kalla kriget

Vid krigsslutet gjordes en rad missbedömningar i många stater. Det gällde utvecklingen på både de ekonomiska och politiska områdena. Josef Stalin förvandlades i mångas ögon genom segern över Hitler från grym tyrann till skicklig statsman, framgångsrik fältherre och - snudd på - snäll gammal farbror. Sverige försökte upprätta normala förbindelser med den store grannen i öster genom bl.a. ett relativt omfattande handelsavtal. Men det tog inte lång tid innan järnridån var ett faktum. Det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien 1948 blev för många beviset på Sovjetunionens imperialistiska planer. Sverige måste förbereda sig på anfall österifrån.

Tage Erlander och utrikesminister Osten Undén skulle efter kriget i stort följa samma utrikespolitiska linje som Per Albin Hansson och Christian Günther gjort tidigare. Sovjetunionen skulle inte utmanas - lika litet som Tyskland under världskriget. Sverige hade ett starkt försvar men var klart beroende av västmakterna. Ett samarbete inleddes med dessa vad gällde utbyte av information och inköp av vapen. Det låg också i den militära planeringen att Sverige skulle undsättas av västmakterna i händelse av ett sovjetiskt anfall.

Starka kontakter med USA under efterkrigstiden

Efter andra världskriget förlorade Tyskland sin starka position i förhållande till Sverige. Istället blev USA det dominerande landet. Det utbyte som tidigare förekommit med Tyskland skulle istället äga rum med USA. Svenska studenter, journalister och professorer reste inte till det sönderslagna Tyskland för att få nya idéer utan till USA. Västtyskland blev visserligen en viktig handelspartner men var i övrigt ett land som möjligen passerades vid semesterresor söderut.

Förhållandet mellan Sverige och USA var inte alltid harmoniskt. Men även under Vietnamkriget, då de diplomatiska förbindelserna var djupfrysta, fanns det på en rad andra plan nära kontakter mellan de båda länderna.

Sverige förvandlas till en modern industristat

Under 1900-talet kom mera omvälvande förändringar i den industrialiserade delen av världen än under något tidigare århundrade. Det gäller givetvis inte bara det politiska systemet utan samhället i stort: ekonomin, det sociala livet, miljön, kommunikationerna, urbaniseringen osv. Det gamla bondelandet Sverige förvandlades till en modern industristat. Från 1934 var fler personer sysselsatta inom industrin än inom jordbruket.

Många av de genomgripande förändringar som ägde rum under 1900-talet skedde dock långsamt och hade sina rötter i 1800-talet. Flera av de stora industrierna grundlades då, och kommunikationsnätet började byggas ut redan vid mitten av 1800-talet. Socialt förlorade adeln sin dominerande ställning, och en medel- och arbetarklass började genom kraven på allmän och lika rösträtt stärka sina positioner. De moderna politiska partierna som funnits under hela 1900-talet har sina rötter i slutet av 1800-talet. Skillnaderna mellan Sverige 1870 och 1920 var oerhört stora.

ANNONS

ANNONS

På massmedieområdet tillkom nya medier vid sidan om tidningarna - radion på 1920-talet och televisionen på 1950-talet. Datoriseringen och kommunikationen via datanätverk, internet och satelliter har också fört med sig radikala förändringar under slutet av 1900-talet. Men trots detta har gamla medier i form av dagstidningar visat sig påfallande slitstarka.

Parlamentarism och demokrati

Åren 1907-1909 antogs på förslag av den konservativa regeringen under Arvid Lindman en rösträttsreform vilken innebar att svenska män i princip skulle få allmän rösträtt, men de måste uppfylla en rad krav för att få utöva den. Kvinnor fick fortfarande inte rösta. De nya rösträttsbestämmelserna innebar att vänsterpartierna genom valen 1911 fick majoritet i andra kammaren.

Parlamentarism och demokrati kom sent till Sverige, strax före 1920. Den långsamma och relativt odramatiska processen kan betecknas som typiskt svensk. Det fanns i Sverige - till skillnad från exempelvis i Norge men i likhet med i Danmark - en mäktig överklass som utgjordes av storgodsägare, brukspatroner, industriägare och höga ämbetsmän. Dessa hade en stark ställning i första kammaren och utgjorde en återhållande kraft.
Varken representationsreformen 1865 eller de förändringar i författningen som ägde rum omkring 1920 skulle innebära några systemskiften i svensk politik. Louis De Geers reform var omgärdad med så många inskränkningar att det skulle ta decennier innan Sverige fick modernt utformade partier och en fungerande parlamentarism. Inte heller rösträttsreformen ledde till någon radikal förändring under 1920-talet. Många av dem som hade fått rösträtt lät bli att utnyttja den. Det fanns en politisk villrådighet efter det att de grundläggande målen parlamentarism och rösträtt uppnåtts.

Lugn och stabil politisk utveckling i Sverige under 1900-talet

1900-talets svenska historia skiljer sig från flertalet andra länders genom sitt relativa lugn och sin tröghet. I grunden låg naturligtvis att Sverige förskonades från krig och var etniskt och religiöst homogent. Extrema riktningar av t.ex. politisk eller religiös art kunde aldrig göra sig gällande.
Ledande högermän stod bakom såväl unionsuppgörelsen 1905 som rösträttsreformen 1907-1909. Den hätska stämning som karakteriserade det s.k. kosackvalet 1928, då socialdemokraterna anklagades för att vilja genomföra "en socialistisk samhällsordning", hörde till undantagen.

Inom vänstern var förhållandet likartat. Där fanns radikala, revolutionära element som var mycket högljudda, men de fick aldrig något verkligt inflytande. Hjalmar Branting gick in i regeringssamarbete med liberalerna, och även om det skedde en radikalisering efter Brantings död skulle Per Albin Hansson 1933 börja ett nära samarbete med bondeförbundet - ett tidigare starkt konservativt parti.

ANNONS

ANNONS

Den svenska välfärdsstatens glansdagar

I bakgrunden till den politiska utvecklingen finns självklart också den ekonomiska. Den svenska välfärdsstaten innebar inte bara en stark tillväxt utan även social utjämning och ett omfattande trygghetsnät. Det var relativt lätt att under efterkrigstidens första decennier fördela en ständigt växande kaka. Samhällsklimatet kännetecknades av framstegsoptimism och en glädje över förändringar. Stadskärnor revs och det byggdes nya bostadsområden.

Under slutet av 1900-talet förändrades det politiska och ekonomiska klimatet. Många visade nu misstänksamhet inför nya tekniska och ekonomiska lösningar. Företeelser som t.ex. EU-anslutningen, Öresundsbron och utnyttjandet av kärnkraft mötte ett starkt motstånd istället för entusiasm.

LÄS MER: Sverige under 1900-talet

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Folkhemmet

LÄS MER: Sverige under andra världskriget

LÄS MER: Den svenska välfärden

LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1960-1969

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1950-1959

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1940-1949

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1930-1939

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1920-1929

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1910-1919

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1900-1909

 

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
 

Senast uppdaterad: 19 april 2022
Publicerad: 19 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en...

M

Det svenska försvaret under 1900-talet

Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny...

M

Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

SO-rummet bok
L

Hur behandlar vi våra djur?

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur...

SO-rummet bok
M

Maten förr: Handelsboden och dess varor

Ett nostalgiskt skimmer vilar över den gamla handelsboden med personlig betjäning, ett spännande...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige under andra världskriget

Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna