De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget. Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter (USA och Sovjetunionen) på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala (se karta). Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.
Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostigt under det kalla kriget. Under perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där huvudfienden sågs som Sovjetunionen.
M LÄS MER: Kalla kriget
M LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet
M LÄS MER: Det svenska försvaret under 1900-talet
S LÄS MER: Svenska flygvapnets historia
M LÄS MER: Östersjön – fredens hav?
M LÄS MER: Värnpliktens historia under 1900-talet
M PODCAST: Vad var kalla kriget?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 2015
Olof Kronvall, Magnus Petersson, Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-1991, Santérus Förlag, 2012
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen. Texten om den svenska kärnvapenfrågan är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Faktarutan "Svenska kärnvapen?" är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
