M
Tagg
Karta
Kalla krigets militära allianser i Europa.

Sverige under kalla kriget

De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget. Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter (USA och Sovjetunionen) på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala (se karta). Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.

ANNONS

ANNONS

Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostigt under det kalla kriget. Under perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där huvudfienden sågs som Sovjetunionen.

S  Svenska kärnvapen?

Frågan om Sverige skulle tillverka kärnvapen eller inte var en av de hetaste och mest känsliga under 1950-talet. Redan 1954 hävdades från militärt håll att Sverige borde framställa s.k. taktiska kärnvapen. Argumentet från militär och politiker i olika läger var att en stat som saknade kärnvapen inte skulle kunna uppvisa ett trovärdigt försvar. Till dem som stödde denna uppfattning hörde Per Edvin Sköld, som varit uppskattad försvarsminister under andra världskriget och därefter suttit på inflytelserika poster - bl.a. som finansminister i regeringen framtill 1955. Inom socialdemokratin fanns dock även de som med stor energi och kraft motsatte sig tanken på att Sverige skulle bli ett land med kärnvapen. Den socialdemokratiska kvinnorörelsen med bl.a. Inga Thorsson och Ulla Lindström engagerade sig starkast. Sverige skulle inte bidra till kärnvapenspridningen; dess uppgift var i stället att försöka få till stånd nedrustning och förbud mot både kärnvapenprov och användning av kärnvapen.

Socialdemokraterna tillsatte en särskild kommitté som skulle komma med förslag till ställningstagande i frågan om svenska kärnvapen. Kommittén förklarade 1959 att det "i dagens läge" fanns övervägande skäl för att säga nej till svenska kärnvapen. Den ansåg dock att viss forskning till skydd mot kärnvapen skulle tillåtas och stängde därmed inte dörren för en omprövning. Med detta lät sig företrädarna för de olika uppfattningarna nöja tills vidare - från motståndarsidan hystes dock stor tvekan till fortsatt forskning inom området.
 

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

LÄS MER: Det svenska försvaret under 1900-talet

LÄS MER: Svenska flygvapnets historia

LÄS MER: Östersjön - fredens hav?

LÄS MER: Värnpliktens historia under 1900-talet

PODCAST: Vad var kalla kriget?

Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 2015
Olof Kronvall, Magnus Petersson, Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-1991, Santérus Förlag, 2012


FÖRFATTARE

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen. Texten om den svenska kärnvapenfrågan är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Faktarutan "Svenska kärnvapen?" är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till Sverige under kalla kriget.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
16 juni 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Sverige under kalla kriget

M

Det svenska försvaret under 1900-talet

av: Armémuseum
2022-06-25

Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny strategi för hur Sverige skulle försvaras. Ett fientligt anfall skulle hejdas redan vid gränsen. Ett sådant försvar krävde starka befästningar vid landets gränser och väldigt många soldater. Den nya värnpliktiga massarmén möjliggjorde det senare. Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar...

+ Läs mer

M

Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

av: Armémuseum
2022-06-17

1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del var det en fredlig period. Vi förklarade oss alliansfria i fred och neutrala i krig. Sverige lyckades genom en svår balansgång stå utanför de båda världskrigen och behålla alliansfriheten under det efterföljande kalla kriget...

+ Läs mer

M

Östersjön - fredens hav?

av: Lars Hildingson
2022-03-03

Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...

+ Läs mer

Länkar om Sverige under kalla kriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS