Tagg om Sverige under kalla kriget

Sverige under kalla kriget

M
Kalla krigets militära allianser.

De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget. Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter (USA och Sovjetunionen) på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala (se karta). Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.

ANNONS

ANNONS

Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostigt under det kalla kriget. Under perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där huvudfienden sågs som Sovjetunionen.

S  Svenska kärnvapen?

Frågan om Sverige skulle tillverka kärnvapen eller inte var en av de hetaste och mest känsliga under 1950-talet. Redan 1954 hävdades från militärt håll att Sverige borde framställa s.k. taktiska kärnvapen. Argumentet från militär och politiker i olika läger var att en stat som saknade kärnvapen inte skulle kunna uppvisa ett trovärdigt försvar. Till dem som stödde denna uppfattning hörde Per Edvin Sköld, som varit uppskattad försvarsminister under andra världskriget och därefter suttit på inflytelserika poster - bl.a. som finansminister i regeringen framtill 1955. Inom socialdemokratin fanns dock även de som med stor energi och kraft motsatte sig tanken på att Sverige skulle bli ett land med kärnvapen. Den socialdemokratiska kvinnorörelsen med bl.a. Inga Thorsson och Ulla Lindström engagerade sig starkast. Sverige skulle inte bidra till kärnvapenspridningen; dess uppgift var i stället att försöka få till stånd nedrustning och förbud mot både kärnvapenprov och användning av kärnvapen.

Socialdemokraterna tillsatte en särskild kommitté som skulle komma med förslag till ställningstagande i frågan om svenska kärnvapen. Kommittén förklarade 1959 att det "i dagens läge" fanns övervägande skäl för att säga nej till svenska kärnvapen. Den ansåg dock att viss forskning till skydd mot kärnvapen skulle tillåtas och stängde därmed inte dörren för en omprövning. Med detta lät sig företrädarna för de olika uppfattningarna nöja tills vidare - från motståndarsidan hystes dock stor tvekan till fortsatt forskning inom området.

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Svenska flygvapnets historia

Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 2015
Olof Kronvall, Magnus Petersson, Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-1991, Santérus Förlag, 2012


Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen. Texten om den svenska kärnvapenfrågan är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till Sverige under kalla kriget.

Uppdaterad:
Publicerad:
16 juni 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Sverige under kalla kriget

S

Svensk säkerhetspolitik

av: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02

Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt närområde och av händelser som inträffar långt borta. Sannolikheten att Sverige ska drabbas av en militär invasion är idag mycket liten. Men samtidigt som det militära hotet har minskat i styrka, har andra ökat...

+ Läs mer

Länkar om Sverige under kalla kriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS