Ingår i en artikelserie

Det svenska näringslivet och jobben, del 1: Jordbruket rationaliseras

Lästid 2 minuter

Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns vid sidan av jordbruket – och som fångat upp dem som lämnat lantarbetet?

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Bönder i arbete i början av 1900-talet. Målning av Carl Larsson.

Den svenska snilleindustrin

Under årtiondena kring 1900 tillkom en rad ”snilleindustrier”. Det var skickliga uppfinnare och ingenjörer som på olika områden utvecklade maskiner och produkter. Så tillkom Svenska Kullagerfabriken (SKF), från vilken biltillverkaren Volvo knoppades av 1926. Electrolux byggde dammsugare och en ny typ av kylskåp konstruerat av två svenskar. Lika viktiga var ASEA (elektriska maskiner), Alfa-Laval (separatorer) och AGA (gasteknik). Fler företag tillverkade ångturbiner, skiftnycklar, mätinstrument och utvecklade metoder för svetsning – svenska uppfinningar.

ANNONS

Ända tills i våra dagar har de skapat jobb för många tiotusental svenskar. De har vuxit till internationella storföretag med tillverkning och försäljning över hela världen.

Antalet sysselsatta inom jordbruket minskar

Jordbrukarna utsattes för hård konkurrens under 1920-talet genom import av billiga livsmedel och priserna på deras varor halverades under 1930-talet. Många bönder fick problem med ekonomin. År 1933 fick de exportstöd och skyddades genom tullar. Men att stödja olönsam verksamhet fungerade inte i längden. Därför följde två perioder med kraftig rationalisering, strax efter andra världskriget. Antalet gårdar minskade med 50 000 under 1950-talet och 100 000 under 1960-talet. Därmed antalet jobb inom jordbruket. Den odlade arealen minskade ganska lite. Och produktionen ökade!

Rationalisering av jordbruket

När ett företag rationaliserar sin verksamhet görs den mer effektiv. Antingen ökar företagets produktion trots att kostnaderna inte ändras. Eller också producerar företaget lika mycket – men med minskade kostnader.

Rationaliseringen inom jordbruket skedde med nya maskiner, bättre gödsling, effektivare odling av större åkerareal på sammanslagna gårdar. Eftersom bönderna blev färre minskade arbetskostnaderna. Genom avel och bättre utfordring fick man mer mjölk från korna och mer kött från slaktdjuren.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Kring 1900 var jordbruket den näringsgren som sysselsatte flest svenskar. Hur har utvecklingen för den näringen förändrats fram till våra dagar? Beskriv med siffror.
Nämn ett antal industrier som växte fram i början av 1900-talet? Varför/Hur uppstod de?
Av vilka anledningar har dessa ”snilleindustrier” levt vidare och blivit så stora idag?
Vilka problem råkade jordbrukarna ut för under 1930-talet? Vilket stöd fick de?
Vad menas med rationalisering? Hur skedde rationaliseringen inom jordbruket?

M LÄS MER: Sverige under 1900-talet

M LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

M LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Artikelserie om Näringslivet och jobben

1 Det svenska näringslivet och jobben, del 1: Jordbruket rationaliseras

2 Det svenska näringslivet och jobben, del 2: Industrin omvandlas

3 Det svenska näringslivet och jobben, del 3: Globaliseringen och tjänstesamhället

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 19 augusti 2025

Publicerad: 22 maj 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2025-01-07

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

av: Fia Sundevall

2025-01-06

Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

De politiska partiernas framväxt i Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-05

Lästid 7 minuter

Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...

+ Läs mer

Hur vanns demokratin?

av: Kjell Östberg

2025-01-04

Lästid 5 minuter

Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio