Den svenska modellen

Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet. Men för att få in pengar till folkhemsbygget behövde staten, arbetsgivarna och fackföreningarna först komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.

Folkhemmet handlade framförallt om trygghet och välfärd, till exempel bättre bostäder, sjukvård, pensioner och sociala reformer. Den svenska modellen handlade mer om hur arbetsmarknaden skulle fungera. Där spelade arbetsgivare och fackföreningar huvudrollen genom att själva förhandla om löner och arbetsvillkor. Man kan därför säga att folkhemmet var målet, medan den svenska modellen blev ett viktigt sätt att nå dit.

År 1938 hade både LO och SAF vuxit sig så starka att de kunde börja förhandla och samverka på hög nivå. Då slöts Saltsjöbadsavtalet, ett huvudavtal mellan SAF och LO som slog fast spelreglerna på arbetsmarknaden. LO och SAF var ofta oense, men var överens om en sak: de ville inte att staten skulle lägga sig för mycket i arbetsmarknadsfrågorna. De ville själva ha ansvaret. Därför möttes de i Saltsjöbaden och kom överens om några viktiga principer som senare skulle ligga som grund för "den svenska modellen":

• Organisations- och förhandlingsrätten slogs definitivt fast.
   
• De tog på sig att lösa frågor om löner och arbetsvillkor i förhandlingar, och ville inte ha statlig inblandning.
   
• De kom överens om regler för stridsåtgärder, som lockouter och strejker.

Saltsjöbadsavtalet blev grunden för det samförståndsklimat som sedan under lång tid kom att prägla svensk arbetsmarknad. Det kom att kallas Saltsjöbadsandan och blev en förutsättning för "den svenska modellen".

Den svenska modellen byggde alltså på både samarbete och kompromisser. Arbetsgivarna fick arbetsfred och möjlighet att planera produktionen, medan arbetstagarna fick bättre villkor och starkare inflytande genom sina fackföreningar. Samtidigt kunde staten bygga ut välfärden med hjälp av en växande ekonomi. Därför blev den svenska modellen en viktig del av Sveriges utveckling under 1900-talet.

M  LÄS MER: Folkhemmet

S  LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet

S  LÄS MER: SAF

S  LÄS MER: LO

M  LÄS MER: Strejker förr och idag

S  Extern länk: Vägen till ett bättre arbetsliv : Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen

M  PODCAST: Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

S  PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi – en introduktion till samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Rabén Prisma, 1996
Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, 2009

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Union to Union