Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att den svenska modellen bestod av de politiska sociala reformer som utfördes under slutet av 1930-talet fram till början av 1970-talet i kombination med det samförstånd som skapades på den svenska arbetsmarknaden mellan arbetsgivarnas och arbetarnas parter i samband med det s.k. Saltsjöbadsavtalet (se nedan).
Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet. Men för att få in pengar till folkhemsbygget måste först staten, arbetsgivarna och fackföreningarna komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.
1938 hade både LO och SAF växt sig så starka att de kunde börja förhandla och samverka på hög nivå. Då slöts Saltsjöbadsavtalet, ett huvudavtal mellan SAF och LO som definierade spelreglerna på arbetsmarknaden. LO och SAF var ofta i luven på varandra, men var överens om en sak: de ville inte att staten skulle lägga sig för mycket i arbetsmarknadsfrågorna. De ville själva ha ansvaret. Därför möttes de i Saltsjöbaden och kom överens om några viktiga grundbultar som senare skulle ligga som grund för "den svenska modellen":
- Organisations- och förhandlingsrätten slogs definitivt fast.
- De tog på sig att lösa frågor om löner och arbetsvillkor i förhandlingar, och ville inte ha statlig inblandning.
- De kom överens om regler för stridsåtgärder, som lockouter och strejker.
Saltsjöbadsavtalet blev grunden för det samförståndsklimat som sedan för lång tid kom att prägla svensk arbetsmarknad. Det kallas för Saltsjöbadsandan och utgjorde en förutsättning för "den svenska modellen".
LÄS MER: Folkhemmet
LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
LÄS MER: SAF
LÄS MER: LO
LÄS MER: Strejker förr och idag
Extern länk: Vägen till ett bättre arbetsliv : Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen
PODCAST: Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out
PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Rabén Prisma, 1996
Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, 2009
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och Union to Union