© 2026 SO-rummet.se
Bondetåget är en av de mest omtalade demonstrationerna i Sveriges moderna historia och var ett uttryck för motstånd mot regeringens försvarspolitik.
Den 6 februari 1914 marscherade ca 30 000 bönder från hela landet med landskapsfanor till borggården på Stockholms slott, där kung Gustav V och övriga medlemmar av kungahuset tog emot. Kungen hälsade bönderna med ett starkt försvarsvänligt tal – det så kallade borggårdstalet – där han gick direkt emot den politik som regeringen Staaff förde.
Statsministern hade inte fått ta del av talet innan det hölls, och hade ännu mindre fått möjlighet att påverka dess innehåll. Två dagar senare genomfördes en motdemonstration, ett arbetartåg med närmare 50 000 deltagare.
Staaff begärde senare att kungen skulle förklara att borggårdstalet inte utgjorde en statshandling, alltså ett officiellt kungligt uttalande som regeringen stod bakom, eftersom det inte hade godkänts av regeringen. Men kungen vägrade och därmed avgick den liberala regeringen. På kort sikt segrade kungamakten. Istället för den liberala regeringen hoppades kungahuset och högern att det skulle vara möjligt att bilda en regering med stöd av kungen och opinionen utanför riksdagen, som hade visat sin styrka i bondetåget.
De konservativa visade genom bondetåget att de kunde få stora grupper av människor att samlas för en politisk sak. Dittills hade detta framförallt varit något som liberaler och socialdemokrater hade lyckats med. Bondetåget hade traditionella inslag, men det kunde också användas som ett modernt politiskt verktyg mot de grupper som ville förändra samhället i mer demokratisk och socialt reforminriktad riktning. Till saken hör att även liberalerna var splittrade i försvarsfrågan och att oppositionen mot den nya regeringen därmed inte stod enad.
Bondetåget visar hur laddad försvarsfrågan var i Sverige strax före första världskriget. Men händelsen handlade också om något större – vem som egentligen skulle ha makten i landet; kungen eller den folkvalda riksdagen och regeringen. Därför blev bondetåget och borggårdstalet viktiga händelser i Sveriges väg mot ett mer parlamentariskt styre.
Den så kallade borgfreden var partiernas ambition att under första världskriget 1914-1918 lägga de inrikespolitiska striderna åt sidan.
Borggårdstalet i februari 1914 hade skärpt de partipolitiska motsättningarna. Högern och liberalerna enades om en upprustning av försvaret, ett beslut som socialdemokraterna i skenet av krigshändelserna avstod från att bekämpa. Efter krigsutbrottet gav partiets ledare Hjalmar Branting den 1 augusti via telegram från ett valmöte i Kisa sitt stöd till regeringens strävan "att till det yttersta vidmakthålla Sveriges neutralitet".
Efter valframgången under hösten, då socialdemokratin för första gången blev störst i andra kammaren (87 mandat mot högerns 86), slog partiet definitivt in på realpolitikens väg istället för att föra en demonstrationspolitik. Samverkan med liberalerna utvecklades fram till vänsterregeringens tillträde 1917. Vid den tiden hade borgfreden sedan länge upphört att gälla.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till bondetåget.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 4 minuter
Norge hade 1814 tvingats till union med Sverige. Unionstanken blev aldrig riktigt populär i Norge. Norge utvecklades också snabbare mot en demokrati än Sverige. Den norska nationalismen med krav på unionens avveckling växte sig starkare...
En kortfattad genomgång (4:06) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om bondetåget 1914, då Sveriges kung (Gustav V) öppet utmanade den liberala regeringen.
Avsnitt (57 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Gustaf V, den sista svenska kungen med en skärva av verklig makt. Ett inflytande som han förlorade i sin strid mot moderniteten, men i maktens ställe vann han folkets kärlek.
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Faktatext på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om bondetåget 1914. Parlamentarism innebär att regeringen är ansvarig inför Riksdagen och måste där ha stöd för sin politik. Riksdagen är i sin tur ansvarig inför folket, som röstar om vilka som ska sitta i Riksdagen. Före parlamentarismen var det kungen som godkände regeringens beslut, utan att ta någon hänsyn till det folkvalda parlamentets vilja. Senaste gången parlamentarismen på allvar ifrågasattes i Sverige var den 6 februari 1914 i samband med Bondetåget...
Utförlig fakta om Gustav V (1858-1950) och hans tid. Här berättas om bl.a. unionsfrågan, bondetåget, Sveriges demokratisering och midsommarkrisen 1941. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Pedagogisk genomgång (8:10 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. När, hur och varför infördes allmän och lika rösträtt?
I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Karl-Olof Andersson om det s.k. bondetåget 1914. För 100 år sedan samlades trettio tusen bönder vid Stockholms slott för att uppvakta kungen i försvarsfrågan. Gustaf V:s tal fick regeringen att avgå och den spirande demokratin att gå i stå...
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...
Gustav V (1858-1950) var svensk kung från 1907 och son till Oscar II och Sofia. Han var länge...
