Tagg om bondetåget

Bondetåget

S
Bondetåget 1914

Bondetåget är en av de mest omtalade demonstrationerna i Sveriges moderna historia, orsakad av opposition mot regeringens försvarspolitik. I februari 1914 marscherade ca 30 000 bönder från hela landet under landskapsfanor till borggården på Stockholms slott, där kung Gustav V och övriga medlemmar av kungahuset tog emot. Kungen hälsade bönderna med ett starkt försvarsvänligt tal - det s. k. borggårdstalet - där han gick direkt emot den politik som regeringen Staaff förde.

Statsministern hade inte fått ta del av talet innan det hölls, än mindre påverka dess innehåll. Två dagar senare genomfördes en motdemonstration, ett arbetartåg med närmare 50 000 deltagare.

ANNONS

ANNONS

Staaff begärde senare att kungen skulle förklara att borggårdstalet inte utgjorde en statshandling, eftersom det inte hade godkänts av regeringen. Men denne vägrade och därmed avgick den liberala regeringen. På kort sikt segrade kungamakten. Istället för den liberala regeringen hoppades kungahuset och högern att det skulle vara möjligt att bilda en regering med stöd av kungen och den utomparlamentariska opinion som visat sin styrka i bondetåget.

De konservativa visade genom bondetåget att de kunde mobilisera massorna. Dittills hade detta varit förbehållet liberaler och socialdemokrater. Bondetåget hade traditionella inslag, men det kunde också utnyttjas som ett modernt politiskt instrument riktat mot de radikala krafterna i samhället. Till saken hör att även liberalerna var splittrade i försvarsfrågan och att oppositionen mot den nya regeringen därmed inte stod enad.

Borgfreden

Den s.k. borgfreden var partiernas ambition att under första världskriget 1914-1918 lägga de inrikespolitiska striderna åt sidan.

Borggårdstalet i februari 1914 hade skärpt de partipolitiska motsättningarna. Högern och liberalerna enades om en upprustning av försvaret, ett beslut som socialdemokraterna i skenet av krigshändelserna avstod från att bekämpa. Efter krigsutbrottet gav partiets ledare Hjalmar Branting den första augusti per telegram från ett valmöte i Kisa sitt stöd till regeringens strävan "att till det yttersta vidmakthålla Sveriges neutralitet".

Efter valframgången under hösten, då socialdemokratin för första gången blev störst i andra kammaren (87 mandat mot högerns 86), slog partiet definitivt in på realpolitikens väg istället för att föra en demonstrationspolitik. Samverkan med liberalerna utvecklades fram till vänsterregeringens tillträde 1917. Vid den tiden hade borgfreden sedan länge upphört att gälla.


Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till bondetåget.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:
16 juni 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Bondetåget

SO-rummet bok
S

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 2: Svensk-norska unionen

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-27

Norge hade 1814 tvingats till union med Sverige. Unionstanken blev aldrig riktigt populär i Norge. Norge utvecklades också snabbare mot en demokrati än Sverige. Den norska nationalismen med krav på unionens avveckling växte sig starkare...

+ Läs mer

Länkar om Bondetåget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS